- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
243-244

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancylus-vallar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

négociations (s. å., 9:de uppl. 1873), som
framställde Bazaine i en mycket dålig dager och
bidrogo till hans fällande. A. blef 1876 senator
och 1879 brigadgeneral. På grund af dåliga affärer
slog han sig jämte en m:me Rattazzi och andra på
ordenssjackreri, dömdes 1887 in contumaciam till 5
års fängelse och 3,000 frcs böter samt uteslöts ur
senaten. A. författade utom ofvannämnda skrifter De
la cavalerie dans le passé et dans l’avenir
(i »Revue
militaire française», 1869) och Organisation et
tactique de l’infanterie française depuis son origine

(1872, »Journal des sciences militaires»). Han afled i
Amerika 1894.

*Andlaw. 2) F. X. v. A. dog i Homburg d. 4 Sept. 1876.

Andliga förbehållet. Se Förbehållet, andliga.

Andliga riddareordnar. Se Riddareordnar.

Andliga skådespel. Se Mysterier.

Andliga ståndet. Se Presteståndet.

*Andlig domsrätt. Genom lag af d. 8 Mars 1889 om
straff för ämbetsbrott af prest och om laga domstol
i sådana mål äro numera bestämda gränser uppdragna
för konsistoriernas domsrätt öfver prester. Enligt
denna lag skall verldslig rätt upptaga åtal emot
prest för sådan förbrytelse, som i allmän strafflag
eller annan icke till kyrkolag hänförlig författning
är uttryckligen och särskildt nämnd såsom brott
af ämbetsman, samt dessutom för vissa uppräknade
förbrytelser, hvilka ansetts närmast beröra det
borgerliga lifvet. Om öfriga ämbetsfel af prest
samt förseelser emot decorum dömer domkapitlet,
dock att, i fråga om biskop, den domsrätt, som
eljest tillkommer domkapitlet, utöfvas omedelbart
af hofrätt. Lagen af d. 8 Mars 1889 angår endast
prester. I afseende å skoleståndspersoners
ämbetsförbrytelser eller förseelser emot decorum
gälla fortfarande de äldre bestämmelserna.
C. G. H.

Andlig lekamen. Se Förklaring. 2.

*Andning, bot. Växternas andning har, sedan artikeln
i hufvudarbetet skreis (1876), varit föremål för en
serie undersökningar, hvilka i hög grad klargjort
detta hos växterna ej mindre än hos djuren för lifvet
betydelsefulla fenomen. Växternas liksom djurens
andning yttrar sig genom upptagande af syre och
afskiljande af kolsyra. Ehuru denna process i många
fall ej utan vidare framträder, på grund deraf att
vid ljus och tillräcklig värme ett näringsupptagande
(assimilation) försiggår genom en alldeles motsatt
process — kolsyra upptages och syre afskiljes —,
så har man genom lämpliga anordningar af hithörande
försök dock lyckats att visa, att andning fortgår
oafbrutet, så länge växten lefver
. Då växten dör,
upphör den deremot straxt. Andningens styrka är
dock under samma yttre förhållanden mycket olika
såväl hos olika arter som hos samma art under
dess olika utvecklingsstadier. Växter med ett rikt
utveckladt system af luftgångar i sitt inre hafva
vida lifligare andning än de, hvilka sakna sådana,
t. ex. kakteerna. Dock är alltid andningen lifligare
hos unga, i tillväxt stadda organ (groddplantor, unga
skott, blommor etc.) än hos äldre, utvuxna. Svagast
är den hos hvilande växtdelar (lökar, rotknölar
o. a.), hvilka oftast äro upplagsställen för en näring,
som senare kommer till användning vid växtens
utveckling. Belysande såväl för den olika styrka, med
hvilken andningen försiggår, som för det förhållandet
att den vid lämplig temperatur — i nedan angifna fall
17–20° C — ej alltid är mindre liflig än hos djuren,
äro nedanstående tal.
Ett kilogram lefvande
vigt af:
Upptager per timme
milligram syre.
Afger per timme
milligram kolsyra.
8 dagar gamla hveteplantor 286 378
Omogna vallmofrukter 214 446
Växande champignoner 439 334
Neriumblad i mörker 177 226
Ej groende potates 5–8 7–10
        
Ollonborrar 1019 1131
Menniska (man) 461–601 535–717
Grodor 63–104 45–81


Ej endast de ofvan angifna, utan äfven yttre
förhållanden utöfva dock stort inflytande på
andningens liflighet. Särskildt gäller detta
temperaturen, fuktighetsgraden och luftens
beskaffenhet, under det att belysningen synes
spela en mindre rol. Från den temperatur, vid
hvilken vätskorna i växten frysa och vid hvilken
ingen andning kan påvisas, tilltager denna vid
stigande värmegrad, dock proportionsvis hastigare än
temperaturstigningen. Samtidigt med att denna når så
högt, att växten dör, upphör all andning. Då genom
bristande vattentillgång protoplasmans vattenhalt
minskas, aftager också andningen, och den upphör
alldeles, då uttorkningen drifves så långt, att
växten dör. Det fria qväfvet i luften spelar ingen
direkt rol för andningen, men väl indirekt genom
att förtunna syremängden i luften. Denna förtunning,
som i vanlig luft förhåller sig som 1 (syre) till 5
(qväfve), kan utsträckas ända till 1 till 100, utan
att det inverkar synnerligen hinderligt på andningen,
om blott lufttillgången är tillräcklig. Ren syrgas,
eller mycket syrerik luft verkar å andra sidan
såsom gift på växten, i det den snart dör, utan att
dock andningen nämnvärdt tilltager. Detta visar,
att de processer i växten, utaf hvilka andningen är
en yttring, ingalunda kunna uppfattas såsom enkla
syrsättningar, likartade med dem, som ega rum
inom den oorganiska naturen. I alldeles syrefri
atmosfer eller i lufttomt rum dör växten först
efter en tid, hvilket beror derpå att andningen,
s. k. intramolekylär andning l. sjelfjäsning, en
tid bortåt eger rum. Den möjliggöres derigenom att
särskildt af de i växten befintliga kolhydraten och
sockret utom kolsyra kemiska föreningar uppstå,
som äro syrefattigare än de nämnda och växtens
beståndsdelar öfver hufvud. Hos de högre växterna och
en del svampar m. fl. lägre växter är den vanligen
uppkommande syrefattiga produkten alkohol; efter hand
upphör dock denna process, och växten dör, om den ej
dessförinnan har fått tillgång till syrehaltig luft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free