Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andningsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan af det ofvan sagda framgår, att andningen
är att uppfatta som en nedbrytningsprocess,
genom hvilken de organiska ämnen, som finnas,
med tillhjelp af det upptagna syret oxideras,
d. v. s. blifva syrerikare. Den dervid försiggående
kraftomsättningen yttrar sig ibland såsom en påvisbar
höjning af växtens eller växtdelens temperatur (se
Andning, bd l, sp. 727). De närmare detaljerna vid
sjelfva nedbrytningsprocessen äro ännu icke kända; de
resultera emellertid i att ägghviteämnen, fettämnen
och kolhydrat aftaga i mängd, under det att syrerikare
ämnen, framförallt kolsyra och vatten, men äfven
växtsyror och asparagin m. fl., uppstå. Såsom exempel
härpå må anföras, att vid verkstäldt försök 100 gr. af
pumpans frön under groning i mörker på 14 dagar genom
andning förlorade 5,3 gr. Vid verkställda analyser
visade det sig, att askbeståndsdelarna (kali, kalk,
fosforsyra m. fl.) och qväfvemängden voro desamma före
som efter groningen, men att kolet hade aftagit med
9 gr. och vätet med 1 gr., under det att syremängden
tilltagit med 4,7 gr. Detta fall, liksom många andra,
visar, att någon qväfveförlust aldrig eger rum vid
andningen, äfven om de qväfvehaltiga ämnena till sin
sammansättning i väsentlig grad förändras.
Några speciella organ, genom hvilka andningen
förmedlas, eger växten icke; hvarje lefvande
cell andas. Hos växter, lefvande under vanliga
förhållanden, sprides alltid luft i tillräcklig mängd
för andningen genom väfnaderna, och endast i det fall
att, såsom hos vatten- och kärrväxter, rötterna lefva
i dy och slam, hvarest ytterst ringa syretillgång
finnes, utbildas rikligt luftgångar i rötterna,
igenom hvilka tillförseln af luft kan ske. Hos
mangrove-arterna o. a. finnas t. o. m. särskilda
andningsrötter (pnevmatoder), genom hvilka rikligare
tillgång på frisk luft beredes.
Luftens och dess syres betydelse för växtens
lif iakttogs redan af Malpighi (1687) och Scheele
(1777). Ingenhouss och Saussure utredde, i början af
1800-talet, andningens allmänna förekomst och dess
kolsyreassimilationen motsatta natur. Dessa tvänne
motsatta processer blefvo emellertid af Liebig (1840)
och hans samtid hopblandade och felaktigt tolkade
för att först i vår tid (genom Sachs m. fl.) till
hela sin vidd å nyo uppskattas. G. A.
Andningsrör, zool. Se Trakéer.
Andningsväfnad, bot., den på bladens undersida
belägna, af stora intercellular-rum genomdragna väfnad
(svamp-parenkymet), genom hvilken hufvudsakligen
gasutbytet inom bladen eger rum. Jfr Blad, sp. 644.
G. A.
Andomatunum, romarnas namn på staden Langres.
Andorg l. Andorja, en omkr. 140 qvkm. stor, bergig ö
i Tromsö amt, Norge, mellan Hindö och Senjen. Högsta
fjället är Aarbustadtind, omkr. 1,200 m. Ön tillhör
Ibestads pastorat på Rolla och har omkr. 800 innev.
*Andorn. Se Rättelser, bd 18. Se äfven Marrubium och
Lycopus europaeus.
*Andorra har en ytvidd af 452 qvkm., med omkr. 6,000
innev.
Andover [ä’n-], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, 35 km. n. om Boston. 6,142
innev. (1890). Lärarinneseminarium, teologiskt
seminarium och Phillips academy (grundad 1778).
d’Andrade, Francesco, portugisisk sångare, f. i
Lissabon omkr. 1860, studerade sång för Ronconi
m. fl. i Italien, debuterade 1882 i San Remo som
Amonasro i »Aida», sjöng derpå i Italien, Spanien,
Portugal och Ryssland samt engagerades 1885 vid
Coventgarden i London, hvarifrån han tid efter annan
gjorde utflykter åt olika håll, såsom till Krolls
teater i Berlin flere gånger och till Stockholm 1891,
1893 och 1895. Här gjorde han med utomordentlig
framgång Don Juan, Figaro i »Barberaren», Rigoletto,
Tell, Wolfram, Tonio och Jago. För öfrigt berömmas
äfven hans Nelusko, Lima och Telramund. Hans
största egenskap är en sällsynt fullkomlig
sammansmältning af sång och spel. För buffan eger
han kanske ännu större begåfning än för serian.
A. L.
*Andrae, K. K. G., blef 1853 direktör för danska
gradmätningen, fullbordade Den danske gradmaaling
(4 bd, 1867–84) och tog 1884 afeked, hvarvid
han erhöll titel geheime konferensråd. Död d. 2
Febr. 1893. — 1894 utgafs »En brevvexling mellem
Andræ og Krieger fra London-konferencen 1864»,
i hvilken A. framstår såsom afgjord anhängare af
helstaten och motståndare till skandinavismen.
E. Ebg.
Andragsknapp, musikt. Se Orgel, sp. 338.
Andra Göta artilleriregemente (n:r 6) skall enligt
1892 års urtima riksdags beslut börja uppsättas
1895 till en styrka af 6 batterier och förläggas
till Jönköping. Dess styrka blifver 41 officerare,
41 underofficerare och musikunderofficerare, 3
civilmilitärer, 450 manskap (hvaraf 72 konstaplar
och 18 trumpetare) samt 144 stamhästar.
Andra hufvudtiteln omfattar å riksstatens
utgiftsafdelning anslag, som utgå för
Justitiedepartementets behof.
Andra kammaren är benämning på den ena af
nationalrepresentationens afdelningar i Sverige
(se Riksdag), Nederländerna och några tyska stater
(Baden, Hessen, Sachsen).
Andrake. Se Anka.
Andraki, hamnstad till Myra (se d. o.).
*Andral, G., afled i Châteauvieux d. 13 Febr. 1876.
*Andra lifgardet erhöll d. 6 Aug. 1894 benämningen
Göta lifgarde.
*Andra lifgrenadier-regementet är sedan d. 1
Jan. 1894 indeladt med 965 nummer i Östergötlands
och 91 i Kalmar län. Dess verkliga styrka kommer
att utgöra 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000 man
i nummer (af hvilka 108 korpraler, 44 volontärer och
40 spel och trumslagare). — Sp. 731, r. 3 nedifr. står
23, skall vara 83.
*Andrarum. 1. Socken. 4,874 har. 1,359 innev. (1894).
Andrassy [å’ndrasjī], Gyula, arbetade såsom
utrikesminister på vidmakthållande af godt förstånd
med Tyskland och iakttog under krigen på Balkanhalfön
(1876–78) neutralitet. Men efter San Stefanofreden
(1878) blef förhållandet till Ryssland kyligt,
och på Berlinkongressen, der A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
