Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anglikanismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anglikanismen l. anglo-katolicismen. Se Pusey.
Anglikanska nationen vid Paris’ universitet under
medeltiden. Se Dacia och Universitet, sp. 1397.
Anglo-katolicism. Se Pusey.
Anglo-normandiska hästen. Se Normandiska hästen.
*Angola, portugisiskt generalguvernement i
Vest-Afrika, i s. begränsadt af floden Kunene och en
del af Okavango (Kubango), der det stöter till
Tyska Sydvest-Afrika (med 1886 bestämda gränser) och
i n. af Kongo, hvarjämte Kongostaten och Frankrike
tillerkänt Portugal en enklav, Kabinda, n. om
denna flod. I ö. stöter det till Kongostaten
och Britiska Sydafrikanska kompaniets område
(enligt senast 1891 bestämda gränser). Arealen
beräknas till 1,315,460 qvkm. och befolkningen
(tillhörande bantu- l. kafferfolken) till 12,4
mill. pers. Hufvudflod är Quanza l. Koanza (ej
Koanzo). Den ö. om A. rinnande omnämnda floden
Quango (Kuango) är en biflod till Kongo. Kolonien
är indelad i fyra distrikt: Kongo (med Kakongo,
Kabinda, Ambrizetu, S. Antonio och S. Salvador),
Loanda, Benguela (med Bihe) och Mossamedes.
Generalguvernörens säte är São Paolo de Loanda.
Portugisernas kolonisatoriska inflytande är i det
hela obetydligt. Slafveriet upphäfdes väl till
namnet 1878, men förekommer ännu i maskerad form.
Kolonien är deportationsort, och de deporterade
utöfva i förening med bränvinet en demoraliserande
inverkan på infödingarna. Utförseln, som består af
kautsjuk, kaffe, kopal och vax samt något elfenben,
hade 1891 ett värde af något öfver 4 mill. dollars;
importen, som omfattar mest engelska tyger och således
kommer den portugisiska industrien föga till godo,
hade ett värde af 5,5 mill. dollars. En smalspårig
jernväg började 1887 byggas mellan Loanda och Ambaka,
af hvilken 230 km. 1893 uppgåfvos fullbordade, och
banan lär komma att utsträckas till Kongos biflod
Kuango. För en annan linie, från Mossamedes
inåt, har ett belgiskt bolag och för en tredje linie,
från Kunenes mynning inåt, ett amerikanskt bolag
erhållit koncession. Telegraflinierna hafva en längd
af 428 km. Koloniens inkomster uppgingo 1891–92
till 1,16 och utgifterna till 1,27 mill. milreis;
budgeten visar ständigt brist.
Angoto del Moro, veronesisk konstnärsfamilj. Se
Angeli del Moro.
*Angora, hufvudstad i vilajetet A. (omkr. 67,500
qvkm., omkr. 800–900 tusen innev.), är sedan 1893
förenadt med Skutari vid Bosporen medelst en öfver
Eskisjer och Ismid gående jernväg. — Inskriften
på latin och grekiska i Augusteum betäcker
tempelväggarna. 1882 reviderades såväl den
latinska som den grekiska texten på ort och ställe af
tysken K. Humann och österrikaren Domaszewski och
aftrycktes i gips (78 plåtar latinsk, 116 pl.
grekisk text). På grund deraf utgaf och tolkade
Mommsen minnesmärket 1883 i »Res gestae divi Augusti».
*Angotura är hufvudstad i staten Bolivar, republiken
Venezuelas förenta stater. 11,685 innev. (1889).
Angosturin. Se Angosturabark.
Angra Pequena [pekēna], hamn på Afrikas sydvestra
kust under 26° 27’ s. br., på en låg och sandig,
vatten- och vegetationsfattig kust. Hamnen, framför
hvilken ligga några Kapkolonien tillhöriga guanoöar,
är, i sin inre del; 4–6 m. djup och fullkomligt säker;
inloppet är beqvämt och ofarligt. Bremenköpmannen
Lüderitz anlade der 1883 ett faktori och förvärfvade
af hottentotterna en 330 km. lång kuststräcka
(ned till Oranje) och ett 150 km. bredt landområde,
af hvilket sedermera utvecklade sig kolonien Tyska
Sydvest-Afrika.
Angrarier. Se Angrivarier och Sachser.
Anguillula aceti, zool. Se Ättik-ålen.
*Anguisciola, S., dog omkr. 1627. Van Dyck vistades
1623–26 (ej 1621–22) uti Italien och porträtterade
derunder A. i Palermo.
Angus [a’nggöss], earl of. Se Douglas, skotsk familj.
*Anhalt, hertigdöme, har en areal af 2,294 qvkm.,
med 271,963 innev. (1890), de fleste protestanter
(8,875 katoliker, 1,580 judar); 155,462 pers. bodde i
städerna, af hvilka fyra (Dessau, Bernburg, Köthen
och Zerbst) hade mer än 10,000 innev, hvardera. Af
hela arealen voro för några år sedan 62 proc. åker
och trädgårdar. 8,5 proc. ängsmark och 24 proc. skog
(synnerligen värdefull). Hertigens och statens
domäner utgöra omkr. 1/3 af landet. Bergverken
på Harz lemnade 1891 3,178 t. blymalm och 111
t. silfvermalm, ur hvilka vid hyttorna i Selkedalen
erhöllos 5,300 kg. silfver, 816 t. bly samt
något guld. För öfrigt eger landet brunkolsgrufvor
(ur hvilka s. å. uppfordrades 911,637 t.) samt
tillgångar på salter, kalksten, gips, sandsten,
tungspat m. m., hvilket allt omsorgsfullt
tillgödogöres. Främst af industrigrenar stå
hvitbetsockertillverkningen (1891–92: 30 fabriker
med en produktion af 81,455 t. råsocker), bränvins-
och öltillverkningen. Jernvägarna (alla enskilda)
hafva en längd af 40 km. — Högsta myndigheten
är statsministerium i Dessau, hvars förut skilda
departement sedan 1870 äro förenade under en
ansvarig statsminister, under hvilken sortera
finansdirektionen, afdelningen för det inre,
afdelningen för skolväsendet, konsistorium och
statistiska byrån. För rättskipningen finnas såsom
första instans 11 amtsdomstolar och 1 landgericht,
såsom andra (tredje) instans oberlandesgericht i
Naumburg. Budgeten för 1894–95 upptog inkomster och
utgifter till 21,754,000 mark. Ståtsskulden var vid
midten af 1893 1,388,313 mårk (aktiva 6,746,528
mark). Hertigdömet har 1 röst i förbundsrådet
och sänder 2 ombud till tyska riksdagen. Enligt
konventionen med Preussen 1867 uppställer A. ett
infanteriregemente, tilldeladt 7:de divisionen
i 4:de armékåren. Hertigdömet har en orden (se
Albrektsorden 2).
Anhaltstation (af T. anhalt, hållplats, och station),
mindre station, officielt kallad hållplats, å en
jernvägslinie, är afsedd för passagerares af- och
påstigning, men ej för in- eller urlastning
af gods.
*Anhausen, oriktig form för Auhausen (se
d. o. Suppl.).
Anhiman, zool. Se Värnfoglar.
*Ani, ruinstaden, förstördes 1319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
