Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antisana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antropoider (af Grek. anthropos, menniska, och eidos,
utseende, likhet), zool., detsamma som anthropomorpha
(se d. o.).
*Antropologi. Se vidare art. Menniskan,
Menniskoraser, Hufvudskål och Hår samt Känsla,
Föreställning, Begrepp, Förnuft och Vilja. —
Antropologi utgör arven en del af dogmatiken (se d.
o.). — Den kriminella antropologien
(kriminalantropologi) innefattar vetenskaplig undersökning af
förbrytares kroppsliga och andliga egendomligheter
samt uppvisande af sambandet mellan dessa och
förbrytelsen (jfr Lombroso, C., Suppl.).
Antropologiska kongresser. Se Arkeologiska kongresser,
äfven i Suppl.
*Antropologiska sällskapet i Stockholm ombildades
1877 och heter numera Svenska sällskapet för
antropologi och geografi (se d. o. och Ymer).
*Antropometri, läran om menniskokroppens
måttförhållanden, studerades förr nästan
uteslutande af konstnärer, hvilka genom mätningar å
menniskokroppens olika delar sökte härleda en kanon
för menniskokroppens proportioner. I nyare tid har
ämnet särskildt behandlats af antropologer. Först med
framgång odladt af Quételet (se denne), har det
på senaste tiden kraftigt utvecklats genom flere i
Europas storstäder stiftade antropologiska sällskap. I
Paris hafva Broca och hans skola fint utbildat
tekniken för mätning af alla menniskoskelettets
ben (osteometri), och i Tyskland hafva Virchow och
hans skola fortbildat den af A. A. Retzius grundade
kraniometrien (jfr Hufvudskål och Kraniometer) samt
åvägabragt en internationel kraniologisk förening
och upprättat ett detaljeradt skema för mätning af
lefvande menniskors alla kroppsproportioner. Man
har gjort massundersökningar af soldater i Förenta
staterna (under sista inbördes kriget i nordstaternas
arméer; jfr härom Gould: »Investigations in the
military and antkropological statistics of american
soldiers», 1869), i flere sydtyska stater och i
synnerhet i England, och en mängd resande har
företagit mätningar på mångfaldiga individer af
olika raser. I Danmark har Malling-Hansen genom
vidlyftiga mätningar (och vägningar) af barn
lemnat vigtiga bidrag till antropometrien
och uppvisat den egendomliga periodicitet i
tillväxten, som är bunden vid årstiderna, och i
Norge har särskildt d:r Arbo gifvit vigtiga bidrag
till det norska folkets antropometri. En egendomlig
praktisk användning har antropometrien fått genom
de af Alph. Bertillon på 1880-talet uppfunna
antropometriska signalementen till identifiering af förut
straffade brottslingar. Systemet, som efter sin
uppfinnare äfven kallas la bertillonage, hvilar på
den förutsättningen att en mätning af ett visst antal
bestämda dimensioner icke eller åtminstone ytterst
sällan ger samma resultat hos flere individer. Har
man en persons antropometriska signalement, skall
man derför alltid kunna igenkänna honom genom att
förnya mätningen, och en sinnrik ordning af dessa
signalement i talrika grupper gör det lätt att
återfinna hvarje enskild person, äfven i en samling
på 100,000. Systemet har införts i Frankrike och flere
andra land. — Jfr G. Retzius: »Alphonse Bertillons
antropometriska metod att identifiera brottslingar»
(i »Hygieas» festskrift 1889; aftryckt i »Nytt jur.
arkiv», utg. af G. B. A. Holm, Afd. II, 1892).
*Antropomorfism och antropopatism. Jfr Gud och
Mytologi, sp. 653,
*Antropotomi. Jfr äfven Zoologi.
Anttola, imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift,
S:t Michels kontrakt, S:t Michels domsaga och
härad, S:t Mchels län, Finland. Areal omkr. 250
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,388 personer
(1892). A. G. F.
Antum, Aert van, holländsk målare, föga känd
annat än genom sin namnteckning eller sitt monogram
på några sjöstycken, var verksam 1604–08 i den
bekante sjömålaren Hendrik Vrooms manér, det vill
säga han är ännu något ålderdomlig och hård, men
bildar ett led i utvecklingskedjan fram till de store
mästarna. Af hans få bilder märkas Sjöslag (1604,
i Berlins museum), Fäktning vid Dover 1588 mellan
holländska och engelska skepp å ena sidan samt spanska
armadan å den andra (1608, signerad med fullt namn;
nu i Amsterdams Rijksmuseum) samt Storm på hafvet (i
Prags Rudolphinum) och ännu ett sjöstycke (i Madrids
museum). C. R. N.
Antunnacum, det latinska namnet på Andernach.
Antverp, en brädsort. Se Bräder.
*Antwerpen, Fr. Anvers [uttalas i Belgien
angvä’rs, i Frankrike angvär]. 1. Staden hade
247,440 innev. 1893. Den eger sedan 1890 ett nytt
museum (Palais des beaux-arts), 1876 förvärfvade
den det gamla Plantinska tryckeriet (se Plantin),
som under namnet Museum Pläntin-Moretus blifvit ett
offentligt museum, och 1885 öppnades Musée commercial,
industriel et ethnographique. Steen, en del af den
gamla borgen vid Schelde, är antiqvitetsmuseum,
ombygdt 1889. Någon medicinsk läroanstalt finnes
icke, men A. har ett högre handelsinstitut och en
mycket besökt musikskola med öfver 30 lärare. A. är
Belgiens förnämsta sjöhamn, i hvilken 1891 inlöpte
från utrikes ort 4,461 fartyg (deraf 3,773 ångfartyg),
om 4,7 mill. tons. Dess egen handelsflotta räknade
s. å. 46 fartyg, om 68,856 tons. Verldsutställning
1894. — 2. Provinsen hade 1893 på en areal af 2,832
qvkm. en folkmängd af 739,889 pers.
*Anubis, (grekiskt lån från Egypt. Anepu), egyptisk
gudomlighet, hvars allmänna dyrkan redan af de
äldsta monumenten finnes bekräftad. Han framställes
ursprungligen under gestalten af en sjakal;
i något senare tid har han formen af en menniska
med sjakalhufvud. A. är en son af Osiris, och hans
syster Nephthys, hvilken sistnämnda kommit att
intaga den plats, som tillhörde Isis, Osiris’ rätta
gemål. På grund häraf hafva vi att fatta: A., såsom en
representant för skymningen, hvilken naturföreteelse
inträder efter eller så att säga framgår ur solens
(Osiris’), dalande (derför »sväljde», enligt myten,
»A. sin egen fader»). I Nephthys, A:s moder, hafva vi
då att se aftonrodnaden, som ju i Orienten omedelbart
följes af skymning. A:s tillhåll är vestern eller
graflandet, der ju ock hans manifestation eller
symbol, sjakalen, företrädesvis vistas. A. troddes
lägga hand vid de dödas balsamering, och vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
