Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apotekare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medicinalstyrelsen tillfälligt förordnade fackmän. Om apoteken
i Sverige se A. J. Bruzelius: »Förteckning
öfver Sveriges apotek och deras innehafvare
ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid»
(1881; bihang till förf:s »Ny följd» till
Sackléns »Sveriges apotekarehistoria»).
A. K.–Å.
*Apotekare. Genom k. kung. d. 12 Juni 1891
har K. M:t förordnat, att qvinna må lika med
yngling, kunna antagas till elev å apotek samt
efter fullgjord farmacevtisk tjenstgöring och
afläggande af de för apotekare stadgade kunskapsprof
erhålla enahanda rättigheter, som tillkomma manlig
farmacevt. Enligt k. kung. d. 22 Maj 1895 kommer
fr. o. m. d. 1 Jan. 1896 mogenhetsexamen att fordras
såsom vilkor för att blifva till elev å apotek
antagen. Farmacie-studiosus-examen aflägges vid
Farmacevtiska institutet i Stockholm. De förut
stadgade ederna efter farmacie-studiosus- och
apotekareexamina äro borttagna. Apotekareexamen
skall godkännas af Medicinalstyrelsen. Om
apotekare i Sverige jfr J. F. Sacklén: »Sveriges
apotekarehistoria ifrån konung Gustaf I:s tid» (1833)
och A. J. Bruzelius: »Ny följd» till nämnda verk
(1878–81). A. K.–Å.
*Apotekaresocieteten. Detta samfund har till syftemål
»att befordra farmaciens utveckling, bereda närmare
samband mellan dess idkare, bevaka desses intressen,
lemna understöd åt behöfvande apotekare samt
deras enkor och barn äfvensom genom gåfvomedel,
stipendier eller på annat dylikt sätt uppmuntra dem,
som egna sig åt farmacevtiska studier». Societetens
funktioner bestämmas numera af en k. resol. d. 21 Mars
1881.
A. K.–Å.
Apoteksinspektion. Se Apotek. Suppl.
Apotekslåda. Se Apoteksprivilegium. Suppl.
*Apoteksprivilegium. De 1813 inrättade sockenapoteken,
hvilka stodo under tillsyn af sockennämnderna och
icke fingo förestås af farmacevter, afskaffades
redan år 1823. 1890 gjordes dock ett försök till
återupplifvande af dessa apoteksinrättningar,
derigenom att det då ålades provinsialläkarna
att »i socken, som är belägen aflägse från
apotek eller medikamentsförråd eller der smittosam
sjukdom utbrutit eller allmännare sjuklighet är
gängse», söka förmå kommunalnämnden att anskaffa
och genom sjuksköterska eller annan pålitlig
person tillhandahålla kommunens medlemmar nödiga,
icke giftiga, läke- och desinfektionsmedel. En ny
amorteringsfond för apoteksprivilegier erhöll stadgar
d. 16 Sept. 1892. Delegare i denna amorteringsfond
får sitt privilegium inlöst efter värdering på samma
grunder som förut. Vid slutet af 1892 voro apoteken
med säljbara privilegier endast 25, de med personella
194, filialapoteken 12 och medikamentsförråden
42. Vid utgången af 1891 funnos i Finland 34
apotek med real- och 91 med personligt privilegium
samt 54 apoteksfilialer, s. k. apotekslådor.
A. K.–Å.
Apoteksvjsitation. Se Apotek. Suppl.
*Apothecium är namn på frukten ej blott hos lafvarna,
utan äfven hos en ordning inom svamparna, nämligen
Discomycetes, hvilkens arter dessutom i symbios
(se d. o.) med alger bilda hufvudmassan af alla
lafvar. Hos dessa svampar är apoteciet skål- eller
bägareformigt, ibland t. o. m.
hattliknande, med eller utan stjelk, från några
mm. till flere cm. stort. Antingen är det från
början öppet, eller ock öppnar det sig under
utväxten. Apoteciets vigtigaste del, hymeniet, består
oftast utom af spormodercellerna (asci) äfven af
safttrådar (parafyser), hvilka utväxa från en helt
annan del af myceliet än spormodercellerna och ofta
äro vackert färgade, så att hela apoteciet af dem
får en lysande färgton. G. A.
Apotome (Grek., egentl. afskärning), musikt. Se
Limma.
Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher. Suppl.
*Apparelj, fortif., uppfart inom en fästning eller
ett batteri från en lägre till en högre del, afsedd
att underlätta uppförandet af pjeser, ammunition
eller trupper. H. W. W.
Apparencer [-ra’ngser, af Fr. apparence, sken,
utseende, sannolikhet], utsigter, anledningar att
hoppas. — Såvera apparencerna, rädda skenet.
*Apparent tid, soltid, den tid, som angifves af en
rätt uppställd solvisare (se Solur). K. B.
Appelberg, Karl Magnus, läkare, stiftare af
ordenssamfundet S. H. T., föddes i Göteborg
d. 16 Nov. 1826 och blef 1843 student i Upsala,
der han 1850 tog filos. kandidatexamen och
1851 promoverades till filos. doktor samt vid
samma tid (hösten 1850) stiftade ordenssamfundet
S. H. T. (se d. o.). Efter att hafva aflagt 1856
med. kandidat- och 1859 med. licentiatexamen samt
innehaft åtskilliga förordnanden såsom militärläkare
utnämndes han 1861 till andre bataljonsläkare vid
Första lifgrenadierregementet, der han befordrades
1862 till förste bataljonsläkare och 1873 till
regementsläkare. 1879–94 var han fördelnings- (fält-)
läkare inom Andra arméfördelningen. Till det nämnda
samfundets publikationer har A. lemnat bidrag på både
vers och prosa.
Appel comme d’abus [kåmm dabӯ], Fr., »vad till följd
af maktmissbruk», betecknar särskildt en hänvändning
till statsmakten för att vinna rättelse i en kyrklig
myndighets maktmissbruk. Se vidare Andlig domsrätt.
*Appell. Om appell såsom fäktterm se Fäktkonst,
sp. 560.
Appell, Paul, fransk matematiker, född i Strassburg
1855, blef efter studier vid Ecole normale i Paris
1876 repetitör vid École des hautes études, var
1877–79 »maître de conférences» vid Sorbonne
i Paris, 1879–81 tillförordnad professor vid
Faculté des sciences i Dijon, 1881–85 »maître de
conférences» vid. École normale och är sedan 1885
professor i rationel mekanik vid Sorbonne. 1892
valdes han till medlem af Franska institutet. A. har
offentliggjort ett stort antal arbeten inom olika
områden af de matematiska vetenskaperna, såsom
geometrien, teorien för differentialeqvationen,
funktionsteorien, teorien för elliptiska och abelska
funktioner, mekanik, matematisk fysik o. s. v. Hans
första arbeten behandla geometriska frågor, såsom
teorien för linie-komplexer, men äfven senare har
han offentliggjort ett större geometriskt arbete
Théorie des déblais et des remblais (1885), hvari
han behandlar det redan 1781 af Monge framställda
problemet att med hvarandra förbinda två punktsystem,
så att summan af sammanbindningslinierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
