- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
323-324

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarebostäder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hygienens första fordringar. Såväl muskler som hjerna
och nerver behöfva denna periodiska hvila. Den är
äfven af nöden för att arbetaren skall kunna egna
tillräcklig tid åt sin familj samt åt de religiösa
och intellektuella behofvens tillfredsställande.

Svåra missförhållanden kunna slutligen härröra från
sjelfva arbetets beskaffenhet. »Arbetets martyrer»
och »arbetets invalider» i alla land äro derom
lefvande vittnesbörd. Det bearbetade materialet
är ofta källa till helsovådliga, mer eller mindre
förstörande yrkessjukdomar, antingen genom stark
afdamning (stenhuggerier, metallsliperier, bomulls-
och ylle-stoft i textilindustrien o. s. v.) eller
genom utveckling af giftiga beståndsdelar
(exempelvis vid bearbetning af fosfor för
tändsticksfabrikationen eller af bly, qvicksilfver
m. m.). Ytterliga vexlingar i temperaturen eller
stor fuktighet i den inandade luften kunna äfven
vara farliga för helsan. Arbetslokalernas dåliga
eller orenliga beskaffenhet ökar i hög grad farorna
för yrkessjukdomar. De i arbetslokalen rådande luft-,
ljus- och temperaturförhållanden öfva äfven i och för
sig ett stort inflytande på arbetarens helsotillstånd.

Äfven der i öfrigt gynsamma förhållanden råda, medför
emellertid redan ett ensidigt bibehållande af samma
kroppsställning under hela arbetstiden i längden ett
mycket skadligt inflytande, framförallt om dermed äro
förenade ansträngning af samma muskler och oaflåtligt
stillasittande eller stående (underlifssjukdomar,
lungsot, hos yngre arbetare ryggradskrökningar,
vidare åderbråck m. m.). Särskildt förderfligt är
fabriksarbetet för barn i en alltför späd ålder,
äfvensom för qvinnor under framskridet hafvandeskap
eller kort efter en barnsäng. Men det är icke
blott arbetarens helsa, som hotas af den moderna
fabriksindustrien. I samma mån, som maskinernas antal
inom de olika yrkesgrenarna ökas, växer också faran
för lif och lem genom olycksfall i arbetet. Virrvarret
af svänghjul, kugghjul, axlar och remmar, som drifvas
under ett bedöfvande larm, är dubbelt farligt för
arbetaren, när vanan i viss mån förslöat honom, så
att han åsidosätter nödig försigtighet. Denna fara,
som till och med kan kosta honom lifvet, växer mot
slutet af veckan, då arbetaren är uttröttad. Qvinnor
äro på grund af sin drägt i ännu högre grad än manliga
arbetare utsatta för att gripas och lemlästas af
maskinerna.

Af synnerligen stor betydelse både ur sanitär
och sedlig synpunkt är beskaffenheten af den
bostad, dit arbetaren vänder åter efter dagens
mödor. Framförallt gäller detta, i fall han är gift,
och bostaden således skall tjena till hem åt en
familj. Om cellen i samhällskroppen, familjen, icke
redan genom sitt yttre omhölje, bostaden, är till
viss grad skyddad från skadliga inflytanden, medför
detta svåra följder för samhället i dess helhet. På
senare tider hafva stigande upplysning och humanitet
i någon mån skingrat den rådande likgiltigheten med
afseende på arbetarens bostadsfråga (se
Arbetarebostäder. Suppl.). Men ännu herska dock,
särskildt i vissa stora städer, hardt när otroliga
missförhållanden. Der finner man alltjämt arbetares
s. k. »hem» i mörka
källarvåningar och i låga, alldeles för trånga
vindsrum. Då »bostadsbrist» i egentlig mening råder
i fråga om små lägenheter, användas de uslaste
skjul och kyffen till menniskoboningar. Icke sällan
lockas arbetare af en jämförelsevis lindrig hyra
att omedelbart efter uppförandet af en större ny
husbyggnad flytta in i de ännu af fukt drypande
rummen. »De fattige tjenstgöra som kaloriferer
för att torka ut de nybyggda palatsen.» I ett
och samma rum bo ofta äldre och yngre, gifta
och ogifta medlemmar af familjen. I många fall
upptager man i bostaden, för att erhålla ett
bidrag till hyran, s. k. »logerare», manliga
eller qvinliga »inneboende,» hvilka med sina
sängplatser ytterligare inkräkta på den knappa
golfytan och luftutrymmet. Hvilka hemska faror en
sådan sammanlerhad innebär för såväl helsan som
sedligheten behöfver knappt påpekas. — En visserligen
långt mindre, men dock stundom ganska allvarsam
olägenhet är om bostaden ligger på alltför stort
afstånd från arbetsplatsen, utan att tillfälle till
snabba och billiga kommunikationer finnes. En icke
oväsentlig del af arbetarens dyrbara tid äfvensom
af hans arbetskraft förspilles då på den långa vägen
till och från arbetet. — Af alla dessa skäl har man
betecknat bostadsfrågan såsom »en kardinalpunkt
i den sociala arbetarefrågan». Förbättrandet af
arbetsklassens bostäder erkännes vara ett bland de
främsta vilkoren för höjandet af arbetsklassen och
främjande af möjligheten för densamma att få sin
andel af kulturlifvets förmåner.

En undersökning af förhållandet mellan arbetsklassens
inkomster och utgifter bekräftar sanningen af
ordspråket: »Det är dyrt att vara fattig». De
förnämsta utgiftsposterna gälla bostad, föda, kläder,
ljus och värme. Redan i afseende på bostaden gör
sig arbetarens ogynsamma ställning märkbar. Såsom
en norm för hyresbeloppet plägar uppställas den
regel att hyran ej bör uppgå till en femtedel af
arbetslönen. Men ej nog med att det ofta torde vara
omöjligt för arbetaren att iakttaga denna regel;
äfven i och för sig är hyran vanligen proportionsvis
högre än i bättre byggda och utstyrda lägenheter,
utan att skillnaden kan betraktas såsom skälig
riskpremie för högre reparationskostnader eller
för större osäkerhet i afeeende på hyresbeloppets
utfående. Inköp af sina lifsförnödenheter nödgas
arbetaren oftast göra i små qvantiteter och i mindre
affärer, dervid för sämre varor betalas lika höga
pris som för fullgoda. En bidragande orsak härtill
är den utsträckta konsumtionskredit, som dessa
affärer använda såsom lockmedel för vidgande af sin
kundkrets, hvarvid försäljaren genom höjda pris måste
hålla sig skadeslös för dem bland dessa kunder, som
tilläfventyrs icke betala. Detta kreditsystem blir
ett slags nödvändighet, i de fall, då arbetslönerna
utbetalas med alltför långa mellantider.

Synnerligen svåra missförhållanden hafva mångenstädes
yppat sig, der arbetsgifvaren sjelf öppnat salubodar
för sina arbetare. Afsigten med en sådan anordning
borde ju vara den att arbetsgifvaren genom inköp af
varor en gros skulle se sig i stånd att tillhandahålla
arbetarna bättre varor för billigare pris. Men ofta
har arbetaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free