- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
339-340

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarekomitéer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enskild arbetsgifvare, progressiv beskattning,
afgörande, såvidt möjligt, af tvister mellan
arbetare och arbetsgifvare genom förlikning och
skiljedom till undvikande af strejkernas och
stängningens ytterligheter m. m. Ett sådant
program kunde, såsom man finner, lika väl
hafva utfärdats af fackföreningarna (Trades
unions). Skillnaden ligger egentligen i den för
alla slag af arbetare, äfven icke-kroppsarbetare,
öppnade organisationen. »Riddarna» fingo derför redan
från början kämpa å ena sidan mot fackföreningarna,
hvilka fruktade för sin maktställning, å den andra
mot de rent socialistiska föreningarna, framförallt
de hetsiga tyska socialisterna. Vid den stora strejk,
som 1886 utbröt bland Unionens jernvägsarbetare,
invecklades visserligen »Arbetets riddare», men man
har den storartade organisatoriska förmågan, lugnet
och herskarekraften hos »Riddarnas» dåvarande chef,
Terence V. Powderley, att tacka derför att de drogo
sig ifrån de anarkistiska elementen, som brände
bangårdarna i S:t Louis och Chicago och anställde
stor förödelse på flere andra ställen. Tack vare denna
»Riddarnas» hållning kom den väldiga jernvägsstrejken
snart till ett slut, och arbetet återupptogs d. 8
Maj 1886. »Riddarna» synas från den tiden mera hafva
aflägsnat från sig tyska m. fl. främmande medlemmar
och stödja sig på nationel grund. 1893 abdikerade
Powderley såsom »General master workman»,
emedan hans popularitet hade sjunkit genom hans
öfvermod och förbundets dåliga ekonomiska ställning.
E. Bn.

Arbetsafstängning. Se Lockout.

Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa land
utfärdad bok, ställd på arbetarens person och afeedd
att för honom utgöra legitimation. Arbetsgivaren
eger att i arbetsboken införa uppgift om tiden, då
arbetaren inträdde i arbetet och då han utträdde ur
detsamma, samt arten af hans sysselsättning. Man
har ansett en fara för arbetaren ligga deruti
att arbetsgifvaren skulle kunna jämte dessa
föreskrifna anteckningar på ett eller annat sätt
»märka» boken, så att en misshaglig arbetare
med svårighet skulle kunna erhålla plats hos annan
arbetsgifvare. Obligatoriska äro arbetsböcker
i Österrike-Ungern och i Ryssland samt för
arbetare under 21 år i Tyskland, hvaremot de der
äro fakultativa för äldre arbetare. I Frankrike
afskaffades obligatorisk arbetsbok (»livret
d’ouvrier») 1890. Numera äro såväl i Frankrike
som i Belgien arbetsböcker endast fakultativa, dock
så att arbetaren har rätt att fordra införandet i
arbetsbok af tiden för hans inträde i och utträde
ur arbetet. E. Bm

Arbetsdepartement (Eng. Department of laor,
Labour department.
Fr. Office du travail),
ämbetsverk för undersökning af arbetarefrågor. Se
Arbetsatatistik. Suppl.

Arbetsenhet. Se Absoluta enheter. Suppl.

Arbetsfördelning, bot., inom växten. Se
Botanik. Suppl.

Arbetsförmedling. Svårigheten för såväl arbetstagare
som arbetsgifvare att erhålla kännedom om
arbetsmarknadens ställning utanför deras egen trånga
krets har framkallat behofvet af arbetsaftalets
förmedling genom tredje person, vanligen medelst en
för ändamålet särskildt upprättad
anstalt (»fästekontor», »kommissionskontor»
o. dyl.). Arbetsförmedlingens stora betydelse
— å ena sidan till arbetarens skyddande mot
arbetslöshet, beroende på rent lokala förhållanden,
å den andra till beredande för arbetsgifvaren
af lättadt tillfälle att vid behof erhålla
dugliga arbetskrafter — har gjort denna frågas
ändamålsenliga ordnande till en angelägenhet
af allmänt intresse och flerestädes framkallat
kommunernas ingripande. Jfr Arbetarebörs. Suppl.,
och Platsanskaffningsbyrå. Suppl.
E. Bn.

*Arbetsinställning. Se vidare Strejk.

Arbetslöshetsförsäkring (jfr Försäkring)
afser att medelst inbetalande af vissa premier
skydda personer tillhörande arbetsklassen mot de
ekonomiskt förderfliga följderna af inträffände
arbetslöshet. Stundom sker försäkringen i en äfven
för andra ändamål upprättad hjelpkassa, såsom fallet
är vid de engelska yrkesföreningarnas (jfr Trade)
s. k. Unemployed benefit, å. v. s. understöd
åt arbetslösa medlemmar. Stundom sker den i en
särskildt för ändamålet bildad försäkringskassa. Detta
senare är förhllåndet vid de i Bern och några andra
schweiziska städer upprättade »försäkringskassor mot
arbetslöshet». Hvarken vid dessa sistnämnda kassor
eller vid åtskilliga engelska hjelpkassor utgår
något understöd vid sjelfförvållad eller frivillig
arbetslöshet, hvarigenom de sålunda skilja sig från
strejkkassor. E. Bn.

Arbetsmaskiner, detsamma som verktygsmaskiner (se
d. o.).

Arbetsminister kallas i dagligt tal stundom den
ledamot af ett lands ministèr (officielt minister
för allmänna arbeten
), som står i spetsen för de
allmänna l. offentliga arbetena (dit höra frågor
rörande statens eller kommuners behof af väg-,
vatten- och husbyggnader m. m.). För dessas skull
finnes nämligen ett särskildt ministerium i ett stort
antal stater (Bulgarien, Danmark, Columbia, Ecuador,
Frankrike, Haiti, Honduras, Italien, Korea, Nicaragua,
Norge, Preussen, Rumänien, Dominikanska republiken,
Serbien, Siarn, Turkiet, Venezuela och England,
der under den senaste tiden en »first commissioner
of works» haft säte i kabinettet). I åtskilliga
stater äro frågor ang. allmänna arbeten förenade med
ett annat eller några andra slag af ärenden till
ett ministerium (Belgien, Brasilien, Chile, Costa
Rica, Egypten, Mejico, Peru, Portugal, Salvador,
Uruguay). I de öfriga staterna sakna allmänna
arbeten särskjld representant i kabinettet;
dithörande ärenden handläggas af särskilda
chefer eller ämbetsverk, som lyda under något
ministerium (vanligen handels-, kommunikations-
eller inrikesministeriet; i Sverige hufvudsakligen
under Civildepartementet). — Arbetsminister i
betydelse af minister för arbetarefrågor finnes
ännu ingenstädes. Men ett slags arbetsministerium i
denna mening är det i Nord-Amerikas Förenta stater
inrättade arbetsdepartement (department of labor),
som lyder omedelbart under förbundsregeringen (se
Arbets-statistik. Suppl.).

Arbetsoförmåga. Om åtgärder för att bereda
personer vid arbetsoförmåga pension jfr
Arbetslöshetsförsäkring. Suppl., Hjelpkassor. Suppl.,
Invaliditetsförsäkring. Suppl., Olycksfallsförsäkring
och Ålderdomsförsäkring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free