Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarekomitéer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernvägar; produktionskostnader för jern-,
stål-, stenkol-, koks-, glas-, bomulls-, ylle-,
siden- och linnevaror; teknisk undervisning i
olika land; s. k. byggnadsföreningar (Building
and loan associations) samt (1894) slums
(pauperismens tillhåll) i de största amerikanska
städerna. För vinnandet af tillförlitliga uppgifter
hafva nationalekonomiskt och statistiskt bildade
sakkunniga ombud af departementet utsändts på båda
sidor om oceanen. För att underlätta erhållandet af
uppgifter ega i vissa stater byråerna icke blott
att upptaga vittnesmål, utan äfven att med böter
belägga vägran att lemna begärda upplysningar. —
År 1886 följde England i Förenta staternas fotspår
genom upprättandet af en arbetsstatistisk byrå under
»the commercial department of the board of trade.» Den
utvidgades 1893 till ett särskildt Labour department
under »the board of trades» öfverinseende. Närmast
chefen stå en »chief labour correspondent» och tre
andra »korrespondenter» (bland dem en qvinna). De
äro valda med hänsyn till deras förtrogenhet med
arbetsförhållandena inom olika yrken. Dessutom finnes
ett trettiotal andra tjenstemän och korrespondenter
i de större städerna. Jämte sina på obestämda
tider utkommande, omfattande redogörelser utger
»The labour department» en periodisk månadsskrift,
»The labour Gazette», med upplysningar till tjenst
för arbetsklassen och andra, som intressera sig
för arbetärefrågan. Den upptager redogörelser för
yrkenas ställning och arbetsmarknaden i olika delar
af landet, förändringar i arbetslöner och arbetstid,
statistik öfver pris, produktion, import, export,
emigration, immigration, yrkesföreningar med mera
dylikt samt utdrag ur utländska publikationer. —
En alldeles särskild ställning intager det i
Schweiz 1887 inrättade, »arbetaresekreteriat»
(Schweizerisches arbeitersekreteriat), en af
arbetareföreningarna sjelfva skapad »arbetsstatistisk
byrå», som erhåller statsbidrag och samarbetar
med statsmyndigheterna. Arbetaresekreteraren
tillsättes för tre år af styrelsen för allmänna
Schweiziska arbetarefederationen, en sammanslutning
af arbetareföreningar utan hänsyn till politisk
eller religiös åskådning och öppen för alla, blott
med det vilkor att den inträdessökande föreningens
flertal utgöres af schweizare. Sekreteraren har två
ordinarie biträden. Han är skyldig att tillhandagå
icke blott arbetarefederationens styrelse, utan
äfven regeringen: han skall »stå till schweiziska
förbundsrådets förfogande» vid undersökningar rörande
arbetareförhållanden samt med socialstatistiska
redogörelser och utlåtanden. För detta ändamål
eger han omedelbart begära upplysningar från
myndigheter, föreningar och privata personer. — I
Frankrike inrättades 1891 efter amerikanskt mönster
en statsbyrå, Office du travail, för samlande och
offentliggörande af socialstatistik och verkställande
af undersökningar rörande ärbetarefrågor. Den lyder
under handelsministeriet och ledes af en dirigent,
som till sitt biträde har elfva tjenstemän. I likhet
med amerikanska förebilder lägger den franska byrån
synnerlig vigt vid den personliga undersökningen
på ort och ställe, det arbete, som tillhör dess
s. k. yttre tjenstgöring (service extérieur), hvilken
utföres af »délégués» och »missionaires», fast
anställda eller tillfälliga sakkunnige
medarbetare. Byrån utgifver en periodisk
publikation, »Bulletin de l’office du travail». —
Genom ett regulativ af 1892 bestämdes i
Tyskland inrättandet af en reichskommission
für arbeiterstatistik, bestående af ordförande
och tolf medlemmar. Ordföranden och en medlem,
som skall vara ämbetsman i statistiska byrån,
utses af rikskansleren. Af öfriga, medlemmar utser
förbundsrådet fem och riksdagen sex. Kommissionen
kan knappast sägas hafva, något sjelfständigt
initiativ af samma slag som de verkliga byråerna
för arbetsstatistik i andra land; den har blott att
afgifva förslag rörande sin verksamhet och att på
uppdrag af rikskansleren verkställa undersökningar
och afgifva utlåtanden. Utom sina ordinarie medlemmar
kan kommissionen äfven inkalla adjungerade ledamöter,
arbetare- och arbetsgifvare i lika antal. — Äfven i
Nya Zeeland har inrättats en statsbyrå, organiserad
efter de amerikanska.
Ett socialstatistiskt arbete af samma slag som
arbetsbyråernas har äfven på några håll utförts
af sedan gammalt befintliga ämbetsverk för allmän
statistik; så har Statistiska centralbyrån i
Sachsen sedan många år sysselsatt sig med sådana
utredningar, liksom också på senare åren Statistiska
centralbyrån i Norge.
I Sverige hafva hittills de socialstatistiska
undersökningar, som egt rum, hufvudsakligen utförts,
antingen af de kungl. s. k. arbetarekomitéerna
eller af enskilde. Dessa komitéer äro: 1875–77
års komité för lagförslag angående barns och
yngre personers arbete i fabrik och handtverk;
1884–89 års arbetareförsäkringskomité, hvilken
utgifvit de mest omfattande socialstatistiska
undersökningar, som i vårt land publicerats;
1891–92 års arbetareskyddskomité; samt den
s. k. Nya arbetare-försäkringskomitén af
1891–93. Till de k. arbetarekomitéerna kan också
räknas jordbrukslägenhetskomitén (1891–93),
tillsatt för ätt utreda möjligheterna att genom
statsmakternas försorg bereda obemedlade och mindre
bemedlade tillfälle att bilda egna smärre jordbruk,
särskildt å de inom landet ännu befintliga
stora odlingsbara utmarker. Dessa komitéer hafva
framlagt flere lagförslag, af hvilka hittills
dock endast ett af någon större betydenhet vunnit
regerings och riksdags godkännande, nämligen lagen
om yrkesinspektion (se d. o.) af d. 10 Maj 1889,
hvarjämte d. 30 Okt. 1891 utfärdats lag om sjukkassor
(se d. o.). — Bland socialstatistiska undersökningar
på enskildt initiativ märkas i främsta rummet de,
som utförts med understöd af den på grund af Victor
Loréns testamente af d. 29 Nov. 1885 stiftade fond
för främjande af socialvetenskaplig forskning. Äfven
kommunala myndigheter hafva stundom
föranstaltat tillfälliga socialstatistiska undersökningar,
så i Göteborg om pauperismen och dess orsaker 1865
och i Stockholm angående bostadsförhållandena
1880 och 1893, samt rörande den periodiskt
återkommande arbetslösheten, för hvilket senare
ändamål tillsattes en komité 1894, hvars betänkande
innehåller en mångsidig belysning af förhållanden,
som stå i samband med undersökningens föremål. —
Slutligen är ett fåtal af socialstatistikens ämnen
i sin allmänhet behandladt i »Bidrag till Sveriges
officiela statistik», exempelvis insättningar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
