- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
353-354

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsstuga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

band af sina egna lyriska dikter och utgaf dem
för att tillhöra den poetiska qvarlåtenskapen
efter dramatikern R. Lenz, Göthes samtida;
för att skyla bedrägeriet hade A. tillfogat
ett antal äkta Lenz-dikter. Bland öfriga
samlingar af A:s skaldestycken må nämnas Lieder
der leid
(1883), Aus tiefster seele (1885),
Kopenhagen–Elsa–Faust-stimmungen (»cykliska dikter»,
1890), Violen der nacht (2 bd, 1891–92) och Irrflammen
(1893). A. är djupsinnig och i uttryckssättet gerna
högtidlig, en panteist med stark lutning åt svårmod,
i språkbehandlingen en mästare. Hans kärlekssånger
äro af en drömmande vekhet.

*Arentzen, K. A. E. Af hans stora literatur-historiska
verk Baggesen og Oehlenschläger utkom 8:de och sista
delen 1878. Han utgaf 1879 en större biografi öfver
Öhlenslæger, 1886 en skildring af sin egen lefnad,
Fra ældre og yngre dage, och 1888 en diktsamling.
E. Ebg.

*Areopagen. Den af några forskare uttalade åsigten
att Areopagen under den gamla adelsrepublikens
tid före Drakon icke blott innehaft en vidsträckt
domaremakt, utan äfven såsom statsråd eller senat
utgjort den egentliga regeringsmyndigheten, bekräftas
af Aristoteles’ nyligen återfunna skrift Om Athens
statsförfattning (se Aristoteles. Suppl.). För
regeringsärendenas handläggande inrättade Drakon
enligt samma källa ett råd af 401 personer, och
äfven Areopagens domsrätt synes genom Drakons lagar
hafva blifvit icke obetydligt kringskuren och delvis
öfvergått till efeter och prytaner. Deremot säges
den fortfarande hafva haft till uppgift att såsom en
kontrollerande myndighet öfvervaka statsämbetenas
lagenliga förvaltning. Sin domaremakt återfick den
åtminstone delvis genom Solon. A. M. A.

Are Pederson, psevdonym för A. A. Afzelius (se denne).

*Areschoug, F. V. K., utnämndes vid J. G. Agardhs
afgång (1879) till professor i botanik, hvilken
ställning han ännu innehar. Han är ledamot af
Vetenskapsakademien (sedan 1876). Af hans senare
skrifter må här tilläggas: Beiträge zur biologie
der holzgewächse
(i »Acta univ:tis Lund.» 1875–76),
Some observations on the genus Rubus (derst. 1885–86)
och Jemförande undersökningar öfver bladets anatomi
(i »Minnesskrift utg. af Fysiograf. sällsk. i Lund»
1878).

*Areschoug, J. E., tog afsked från professuren 1876
och bosatte sig i Stockholm, der han dog d. 7 Maj
1887. Af exsiccatverket Algae Scandinaviae exsiccatae
utgaf han fasciklarna I–IX i 2:dra uppl. 1861–79
och af Observationes phycologicae ytterligare III–V
(1876–84).

Arete, dotter till filosofen Aristippus (se denne).

*Arezzo. 1. Provinsen har enl. Strelbitsky en areal af
3,297 qvkm., med 238,744 innev. (1881; 1893 beräknades
folkmängden till 243,758 pers.).

Arfak-bergen. Se Nya Guinea.

Arffurste. Se Prins.

Arfprins. Se Prins.

*Arfskifte. Stadgandet om »tagelott» (slutet af
sp. 1009) upphäfdes genom lagen af d. 16 Maj 1890.

*Arfspastorat. Annerstad har enl. k. br. d. 15 Juni
1877 upphört att vara arfspastorat. Om Vessiges
egenskap af arfspastorat se Vessige.

Arfsskatt, finansv., skatt på öfvergång af egendom
eller förmögenhet till följd af dödsfall. Denna
skatt, som förekommer i de flesta stater, har
vanligen formen af en skatt å hvarje särskild
arfs- eller testamentslott (arfsskatt i egentlig
bemärkelse
). Endast undantagsvis är skatten lagd på
qvarlåtenskapen i dess helhet. Skatteprocenten är i
allmänhet beroende af skyldskapsförhållandet till den
aflidne, så att den är högre för aflägsnare skyldemän
än för närmare; descendenter och efterlefvande
make äro ofta helt och hållet fritagna. I några
stater stiger skatteprocenten äfven med arfslottens
storlek, hvarjämte små arfslotter äro befriade. —
I England finnas tre arfsskatter: estate duty,
legacy duty och succession duty. Estate duty är
lagd på qvarlåtenskapen i dess helhet och vexlar
alltefter dennas storlek, men oberoende af arf- och
testamentstagarnas skyldskapsförhållande till den
aflidne, mellan 1 och 8 proc. af qvarlåtenskapens
nettobelopp. Små qvarlåtenskaper äro befriade
eller åtnjuta lindring. Jämte denna skatt på
qvarlåtenskapen i dess helhet, som träffar såväl lös
som fast egendom, finnas tvänne arfsskatter i egentlig
bemärkelse, af hvilka den ena, legacy duty, träffar
endast lös egendom och den andra, succession duty,
träffar hufvudsakligen fast egendom. De beräknas
för hvarje särskild arfs- eller testamentslott, och
skatteprocenten är, i olikhet med förhållandet vid
»estate duty», oberoende af dylik lotts storlek,
men vexlar alltefter skyldskapsförhållandet till
den aflidne mellan 1 och 10 proc. af lottens
nettobelopp. Lotter ur smärre qvarlåtenskaper,
efterlefvande make och i regeln ascendenter och
descendenter äro fria från legacy och succession
duty. Den engelska arfsbeskattningen i sin helhet
vexlar således i allmänhet mellan 1 och 18 proc.
Frankrikes arfsskatt utgår efter hvarje lotts
bruttobelopp och vexlar alltefter skyldskapsgraden
mellan 1 1/4 och 11 1/3 proc. — Preussen eger en
arfsskatt i egentlig bemärkelse, från hvilken dock
efterlefvande make, ascendenter och descendenter samt
lott, som ej uppgår till 150 mark, äro befriade.
Den vexlar mellan 1 och 8 proc.
— I flertalet af de schweiziska kantonerna
finnas arfsskatter i egentlig bemärkelse,
hvilkas skatteprocent merendels vexlar blott
med skyldskapsförhållandet till den aflidne, men
i några kantoner äfven i viss mån med arfslottens
storlek. Alltefter skyldskapsförhållandet vexlar
sålunda skatteprocenten i Solothurn mellan 1 och
8, i Bern mellan 1 och 10, i Vaud, Neuchâtel,
Zürich, Schaffhausen och Freiburg mellan 2 och 10,
i Basel-stadt mellan 2 och 12, i Luzern mellan 2 och
12, i Genève mellan 2 och 15, i Aargau mellan 1 och
20 och i Uri mellan 1 och 25 proc; i Basel-land
finnes dels en skatt till staten vexlande mellan 1
och 10 proc., dels en kommunal arfsskatt af 5 proc.
I några af dessa kantoner är dock skatteprocenten
för större arfslotter större, nämligen i Bern,
Zürich, Solothurn, Thurgau, Schaffhausen, Basel-land
och Uri, i hvilka kantoner arfsskatteprocenten i
viss mån stiger med arfslottens storlek. I öfrigt
förete de olika kantonernas lagstiftningar olikheter
i afseende å efterlefvande makes, descendenters,
ascendenters och smärre arfslotters befrielse från
arfsskatt m. m. — Danmark eger en arfsskatt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free