Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ariel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förses med ark-signatur. Denna sättes nederst å första
sidan af arket och upptager arkets ordningssiffra
samt gerna äfven en kort sammanfattning af verkets
titel, hvarigenom arken både å tryckeriet och hos
bokbindaren lättare skiljas från andra arbeten. I
st. f. siffror nyttjade man förr i tiden bokstäfver
till arksignatur, så att versalerna begagnades, så
långt de räckte, hvarefter gemena tillsattes: A—Z,
Aa—Zz, Aaa—Zzz, o. s. v.
Arka, folkstam. Se Hrusso.
*Arkadien. Nomarkien A. har en areal af
4,301 qvkm., med 148,285 innev. (1889).
Arkaisk (Grek. archaios), gammal, fornåldrig,
verkligen härrörande från en förgången tid. —
Arkaism, föråldradt ord eller talesätt, sådana
som ofta brukas i diktverk för att rätt lefvande
framställa forna tider; ett återvändande till en
äldre tids (mera stränga och stela) formgifning. —
Arkaistisk (arkaiserande), till formen föråldrad,
gammaldags; som innebär (en afsigtlig, eftergjord)
fornåldrighet i uttryck eller form. Om arkaistisk
stil se Hieratisk stil.
*Arkansas [a’rkanså]. 1. Flod. Den i artikelns
slut omnämnda White river är biflod ej till A.,
utan till Mississippi. — 2. Stat i Nord-Amerika,
har en areal af 139,470 qvkm., med en folkmängd af
1,128,179 innev. (1890), af hvilka 816,517 hvita,
311,227 färgade och 304 indianer. Svenskarna (födda i
Sverige) voro 333. Sädesslagen upptogo s. å. en areal
af 1,929,700 har, deraf majs 778,986 har, hafre 99,908
har, hvete 122,450 har; vigtigast äro bomullsodlingen
(625,786 har, 601,423 balar) och tobaksodlingen
(öfver 500,000 kg.). S. å. funnos inom staten
186,867 hästar, 126,488 åsnor och mulor, 773,000
nötkreatur, 270,000 får och 2,2 mill. svin. Skogarna
upptaga omkr. 65 proc. af arealen. Industrien är ännu
outvecklad. Jernvägarna hade 1890 en längd af 3,513
km. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och
6 representanter. Värdet af den fasta och rörliga
egendomen taxerades 1890 till 72,4 mill. doll.
Arkansas City [a’rkanså si’tti], stad
i nordamerikanska staten Kansas, vid floden
Arkansas, nära gränsen mot Indianterritoriet. 8,347
innev. (1890).
Arkansas Hot Springs [a’rkanså hått], stad i
nordamerikanska staten Arkansas, genom en 40
km. lång bibana förenad med Malvern vid S:t Louis,
Iron mountain and Southern railway, är en af unionens
mest besökta kurorter, med 8,087 innev. (1890). Staden
ligger i en trång dal mellan Hot Springs mountain och
West mountain i Ozark-bergen. Den breda hufvudgatan
är på ena sidan infattad af hotell och butiker, på
den andra af en rad ståtliga badhus. De omkr. 80
källorna upprinna på vestra sidan af Hot Springs
mountain, variera i temperatur mellan 24° och 74°
C. och lemna dagligen omkr. 20,000 hl. klart, smak-
och luktlöst vatten, som användes både till bad och
drickning mot reumatism, syfilis, nervsjukdomar,
hudsjukdomar etc. Det innehåller något kiselsyra
och kolsyrad kalk, men dess medikamentösa verkan
tillskrifves hufvudsakligen dess naturliga värme
och renhet. Terrängen, på hvilken källorna upprinna,
tillhör unionen, som der har ett stort sjukhus för
officerare och manskap.
Arkegoniater, bot., gemensam benämning på de växter,
hvilkas honorgan är ett archegonium (se d. o.),
nämligen mossor, kärlkryptogamer och gymnospermer.
Arkegonium. Se Archegonium.
Arkeisk (af Grek. archaios, gammal, begynnande),
geol., är en term, som man numera vanligen i
stället för azoisk (se d. o.) nyttjar för att
beteckna de kristalliniska bergarter, såsom
gneis m. m., hvilka förekomma under alla öfriga
geologiska system, och hvilka hos oss sammanfattas
under benämningen urberget, urformationen (se
d. o.). Att ordet arkeisk införts i st. f. azoisk
(»utan lefvande varelser») beror derpå, att man
vid upprepade tillfällen trott sig hafva funnit
lemningar af organismer i hithörande bildningar, en
förmodan, som dock allt hittills visat sig oriktig.
A. G. N.
*Arkeologi. Se vidare Fornkunskap.
Arkeologiska institut. I Rom stiftades 1829 af
Bunsen, Gerhard, Panofka, Welcker, Millingen, Fea,
Thonvaldsen m. fl. under preussiske kronprinsens
beskydd Instituto di corrispondenza archeologica,
hvilket sedan 1874 bär namnet Das kaiserliche
Deutsche archäologische institut, med en romersk
och en athenisk afdelning. Centralstyrelsen,
under generalsekreteraren, har sitt säte i Berlin,
och hvardera afdelningen ledes af en förste och en
andre sekreterare. På regelbundna sammankomster både
i Rom och Athen samt genom ett stort antal arbeten
har institutet utvecklat en storartad och särskildt
för den klassiska fornkunskapen mycket fruktbärande
verksamhet. Bland de af institutet utgifna periodiska
publikationerna märkas: »Monumenti inediti» (1829–85;
suppl. 1891); »Annali» (1829–85); »Bullettino»
(1829–85); »Archaeologische zeitung» (1843–85);
»Antike denkmäler» (sedan 1886); »Mittheilungen»
(innefattande en »Römische abtheilung», sedan 1886,
och en »Athenische abtheilung», sedan 1876) och
»Jahrbuch» (sedan 1886). Derjämte har institutet
utgifvit en mängd andra arbeten, af hvilka många äro
stora och dyrbara. — Institutet lemnar åt ett visst
antal yngre tyska stipendiater handledning vid deras
studiei af Italiens och Greklands forntid. Äfven flere
nordiska lärde hafva, i saknad af ett motsvarande
skandinaviskt institut, haft att glädja sig åt
det tyska institutets gästvänlighet. I Rom har
institutet sitt eget hus på kapitolium, med lokaler
för sammanträdena och ett värderikt bibliotek samt
med boningsrum för de båda sekreterarna och för
stipendiaterna. I Athen, hvarest institutet äfven
eger ett bibliotek, lät Heinrich Schliemann uppföra
en för institutets behof särskildt inrättad byggnad,
hvilken för längre tid hyrts af tyska regeringen och
stälts till institutets förfogande. — Af liknande
anstalter eger Frankrike École française d’Athénes
(sedan 1846) och École française de Rome (sedan
1873), som utgifva ett gemensamt »Bibliothèque»
(sedan 1876) m. m., och Nord-Amerikas Förenta stater
en American school of classical studies i Athen (sedan
1882), bekostad af flere amerikanska universitet,
och Storbritannien en British school (sedan 1886),
med jämförelsevis obetydlig inkomst. I Grekland verkar
ett 1837 stiftadt, 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
