Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arseniter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arseniter, arseniksyrliga salter. Se Arsenik,
sp. 1135.
*Arsenius, J. G., afgick från regementet 1878. Han var
1877–88 tillf. stallmästare vid Upsala universitet.
2. Arsenius, Karl Georg, djurmålare, den förres
son, föddes d. 8 Juli 1855 på Marks egendom, nära
Örebro. Sedan han 1875 aflagt studentexamen, inskrefs
han s. å. såsom elev vid fria konsternas akademi och
stannade der i 5 år, hvarefter han fortsatte sina
studier i Paris å Jean Paul Laurens’ atelier. I
tre år utställde han målningar å »Salongen»,
men flyttade 1886 till Chantilly för att der
studera de ädlare hästraserna; han gjorde sig der
bemärkt af grefve S:t Albin, utgifvare af flere
sporttidningar, och fick genom honom beställningar
af illustrationer med ämnen ur sportverlden. Dessa
hafva sedan dess oupphörligt förnyats, och A. är
numera en af Frankrikes mest efterfrågade och
omtyckta sporttecknare. Han har derjämte målat
en mängd hästporträtt i olja och aqvarell. I
Sverige gjorde han sig bemärkt på »Opponenternas»
utställning 1885 företrädesvis genom en större
målning, På återvägen från Longchamps, hvilken var
utställd äfven å verldsexpositionen i Paris 1889,
der den förskaffade honom 3:dje medaljen. Bland
målningar af A., som stannat i Sverige, må nämnas
Frukosten (i Fürstenbergs galleri), Boulevard
d’Enfer, Arbetshästar i ett klosterstall och Scen
på hästbacken vid Upsala disting, alla tillhörande
konstnärens fader, samt porträtt af konung Oskar II
till häst (1895). K. W–n.
Arsissa palus, i forntiden namn på sjön Van.
Ars longa, vita brevis, Lat. Se Ars och Vita.
Ars poetica (egentl. De arte poetica), Lat.,
»Skaldekonsten», en ryktbar poetik i bunden form af
Horatius (se denne, sp. 1496). En motsvarighet dertill
inom den nyare literaturen är Boileau-Despréaux’
»L’art poétique». Jfr Poetik.
*Art. Jfr Varietet.
*Arta var en del af det område, som Turkiet 1881
afträdde till Grekland och hvaraf 1883 bildades de 3
nomos: Arta, Trikkala och Larissa. Nomos A. har en
areal af 1,390 qvkm., med 32,890 innev. (1889). Staden
A. vid venstra stranden af floden Arta, som nu till
större delen bildar gräns mellan Grekland och Turkiet,
hade 7,048 innev. 1889, af hvilka 2/3 greker. Det är
säte för en grekisk metropolit och har ett gymnasium.
Artá, stad på spanska ön Mallorca, nära
östkusten. 5,893 innev. (1887). Silkesodling. I
bergen n. om staden finnas cyklopiska murar och en
stor droppstensgrotta.
Artabanus (Artabanos), konung i Partien. Se
Arsaciderna.
Artafernes. Se Datis.
Artaki, halfö i Marmarasjön (se d. o.).
Artakoana (Artakaena), hufvudstad i landskapet Aria
(se d. o.).
Artavasdes, medisk konung. Se Medien, sp. 1288.
Arte et Marte, Lat., genom fredliga och krigiska
idrotter (inskrift öfver svenska Riddarhusets port).
Artefakt (af Lat. ars, konst, och facere, göra),
artificiel, konstgjord; konstprodukt.
Artemia, zool., ett slägte bland bladfotingarna
(se d. o.).
*Artemisium (Grek. -on), Artemis’ helgedom. Märkligt
är särskildt A. på Eubeas nordkust, nära den plats,
der grekerna under Evrybiades 480 f. Kr. för första
gången och icke utan framgång vågade mäta sig med
den öfverlägsna persiska flottan. Dess läge har ej
varit fullt bestämdt. Stödd på en notis af Suidas,
förlade man det vanligen till nordligaste spetsen
af ön, vid Kap Pondikonisi (ej Pandikonisi), men en
1883 funnen marmorstele med inskrift (sannolikt från
senare hälften af 2:dra årh. f. Kr.) har ådagalagt,
att det med största sannolikhet legat 10 km. längre
åt s. v. mellan Kurbatsi och Pevkiviken vid en egendom
Ai Giorgi (helige Georg), der ock ruiner träffats.
Artemus Ward [oård]. psevdonym för den amerikanske
humoristen Ch. Browne (se denne).
Arterioskleros. Se Ålderdomssjukdomar.
Artern, stad i preuss. reg.-området Merseburg
(Sachsen), i Goldene Aue, vid Unstrut, som der
upptager Helme. 4,790 innev. (1890). Mångsidig
industri. I närheten finnas brunkols- och
bergsaltlager.
*Artes liberales. Se Fria konster.
*Artförändring. Se Varietet.
*d’Arthois, J., dog 1665.
Arthropteri, zool. Se Mjukfeniga fiskar.
Arthrospor (af Grek. arthron, led), bot. Se
Bakteriologi. Suppl.
Arthrostraca (af Grek. arthron, led, och
ostrakon, skal), zool., benämnes en grupp bland
de högre kräftdjuren, hvilken utmärker sig genom
skaftade sidoögon, vanligen sju (sällan sex eller
färre) bröstsegment samt lika många benpar; särskildt
skalpansar är ej utbildadt. Till denna afdelning höra
ordningarna märldjur (Amphipoda) och likfotingar
(Isopoda). L–e.
Arthur [ārthör], Chester Allan, den tjuguförsta
presidenten i Nord-Amerikas förenta stater, föddes
i Albany, Vermont, d. 5 Nov. 1830, slog sig 1851 ned
såsom advokat i New York och deltog i stiftandet af
republikanska partiet (1856) samt utnämndes till
tack derför 1872 af Grant till öfverinspektor
vid tullen (collector of customs) i New York,
men afsattes 1878 af Hayes. Af det republikanska
partikonventet i Chicago Juni 1880 nämndes han till
republikens vicepresident och valdes till sådan d. 2
Nov. s. å. Sedan Garfield d. 19 Sept. 1881 fallit för
mördarehand, blef A. president. Hans styrelse, som
utmärktes för ärlighet, slutade i Mars 1885. A. dog
i New York d. 17 Nov. 1886.
Arthur [Eng. utt. ārthör], Vilhelm Patrik Albert,
hertig af Connaught, drottning Viktorias tredje
son, född d. 1 Maj 1850, genomgick från 1866
militärakademien i Woolwich, blef löjtnant vid
ingeniörkåren 1868 och vid artilleriet 1869, erhöll
1874 titlarna hertig af Connaught och Strathearn
samt earl of Sussex, hvarefter han tog säte i
öfverhuset. Han förmäldas d. 13 Mars 1879 med
prinsessan Lovisa Margareta af Preussen (född d. 25
Juli 1860), dotter af generalfaltmarskalken prins
Fredrik Karl. Med henne har han två döttrar och en
son. A. var 1875–76 biträdande generaladjutant i
Gibraltar, blef 1880 cheföfverste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
