Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Assiut. Se Siût.
Assmus, Robert, tysk målare, f. 1842 i Stuhm,
studerade vid gymnasium i Thorn, men fick derjämte
undervisning i konst af en blomstermålare Völcker
(d. 1870). Sedan fann han sig nödgad söka sitt
uppehälle som bokhandelselev, hvarunder han dock
utbildade sig både literärt och konstnärligt. Han
kom sedan till Berlin, der Troyons och Lessings
utställda verk gjorde starkt intryck på honom. Men
innan han kom fram till sitt mål, att egna sig åt
landskapsmåleriet, måste han först arbeta såsom
tecknare för »Illustrierte zeitung», »Gartenlaube»,
»Daheim» och andra tidskrifter. Han deltog ock som
illustratör i fransk-tyska kriget 1870–71, och vid
dess slut slog han sig ned i München. Efter flere
konstresor i norra Italien, Karpaterna, Ungern och
Schweiz utgaf han ett illustreradt praktverk öfver
Elsass-Lothringen. Till hans bästa landskapstaflor
räknas Gemmipassagen, Motiv från Stuttgart, By
i Karpaterna, Lothringskt landskap, Vid Weichsels
strand m. fl.
*Association, filos. Se Idéassociation.
Associationsbildning, detsamma som analogibildning.
Se Analogi 3.
Associationsfrihet. Se Förenings- och
församlingsfrihet.
*Assollant, J. B. A., afled 1886.
Assos, i forntiden lesbisk koloni på Mysiens kust
i Mindre Asien, vid Adramyttiska (nu Edremid-)
viken. Af densamma har, vid det nuv. Behramkiöi,
det amerikanska arkeologiska institutet föranstaltat
utgräfhingar (1881–83), som bragt i dagen agora med
stoa och bulevterion, ett bad i fyra våningar, ett
heroon (herostempel), teater, gymnasion m. m. Louvre
eger sedan 1838 skulpturer af ett dervarande
forndoriskt tempel.
*Assuay l. Azuay, provins i Ecuador, har en areal af
29,288 qvkm., med omkr. 132,400 innev. (1890). Den
ligger i högdalen mellan Andernas östra och vestra
kedja. Hufvudstad är Azogues, med omkr. 5,000 innev.
Assur. Se Assyrien.
Assur-akhi-idin, Assur-bani-pal
och Assur-nasir-habal. Se Assyrien.
Assurerade bref. Se Bref.
Assyriolog (af Assyrien och Grek. logos, lära),
idkare af assyriologi, d. v. s. den vetenskap,
som sysselsätter sig med forskningar rörande
forntidsrikena Assyriens och Babyloniens skrift,
språk, historia, kultur och religion samt för öfrigt
alla de språkliga minnesmärken (äfven de elamitiska
eller mediska), som äro affattade på kilskrift,
dock frånräknadt de fornpersiska kilinskrifternas
språk, enär fornpersiskan utgör ett område af den
indoeuropeiska språkvetenskapen. Assyriologien är
således hufvudsakligen en gren af den semitiska språk-
och fornforskningen. Jfr Kilskrift.
Ast, Balthasar van der, holländsk målare, tillhörande
skolan i Utrecht, var en af de äldre stillebensmålarna
i Holland. Han var bördig från Middelburg, upptogs
1619 i Utrechts målaregille såsom mästare och bodde
der ännu 1629, men 1633 var han borgare i Delft, der
han dog efter 1650. Han målade tilltalande, ytterst
fina, men ingalunda slickadt utförda småtaflor i varm
ton, hvilkas egendomlighet är, att brokiga indiska
snäckor äro inblandade bland frukter och kärl. Arbeten
finnas af honom i Berlins (tre signerade), i Dresdens,
Gothas m. fl. museer. C. R. N.
Ásta. Se Asta.
Asten, Friedrich Emil von, tysk astronom, född d. 26
Jan. 1842 i Köln, blef 1862 student vid universitetet
i Bonn och erhöll der sin astronomiska utbildning
under Argelander samt författade två astronomiska
afhandlingar. Han promoverades 1865, sedan han
öfver 1858 års stora komet skrifvit en afhandling,
som, grundad på ända till 700 af honom diskuterade
observationer, utgör en beräkning af kometens
bana. Sedermera utarbetade han bl. a. Hülfstafeln
zur Histoire céleste (af Lalande), hvilket arbete
publicerades af Astronomische gesellschaft. 1869
öfvertog han i Berlin ensam fortsättningen från
1848 af den af Encke m. fl. påbörjade beräkningen af
den Enckeska kometen, med hvilken han redan förut
jämte Becker varit sysselsatt. 1870 kallades han till
räknare och utnämndes 1871 (med framdeles för honom
personligen fördubblad lön) till adjunktastronom
vid Pulkova observatorium. Utom sin tjenstgöring
vid observatoriet, som omfattade reduktioner af
meridiancirkelobservationer och katalogarbeten,
utförde han bestämningar af tvänne kometbanor,
af uranusmassan ur O. Struwes observationer af
denna planets satelliter, men framförallt sina
studier öfver den Enckeska kometen, Untersuchungen
über die theorie des Enckeschen kometen (I, 1872;
II, 1878). Dessa innehålla flere nya vigtiga
upptäckter, bl. a. bestämningen af merkuriusmassan
ur kometens rörelse, af förändringen af kometens
excentricitet under hvarje dess omlopp samt af
den egendomliga omständigheten, att den af Encke
upptäckta accelerationen af omkr. en bågminut under
omloppet i denna komets rörelse under tiden 1865–71
plötsligt minskats till ungefär 2/3 af nämnda
belopp på grund af någon främmande orsak, enligt
en af A. framställd hypotes (hvilken emellertid
sedermera ej erhållit bekräftelse) på grund af
inverkan af någon småplanet. De af A. påpekade
förhållandena hafva genom vår landsman O. Backlunds
efter A:s död utförda revision samt fortsättning
af beräkningarna i hufvudsak bekräftats. — A. var
från födseln svagt utrustad i kroppsligt hänseende
och blef genom flere olycksfall en krympling;
sitt sista lefnadsår tillbragte han fängslad
i sin rullstol. Han afled d. 15 Aug. 1878.
K. B.
Asteriscus Mönch, bot., slägte af fam. Compositae,
örter eller halfbuskar i Orienten, med små gula
blomkorgar. A. pygmaeus Coss. et Dur. (Odontospermum
pygmaeum Neck.), i norra Saharaområdet, Arabien,
Egypten, på Sinaihalfön, i Palestina, särskildt
i trakten af Jeriko, öppnar och sluter efter
blomningen sina blomkorgar efter fuktighetshalten
på samma sätt som Anastatica sina grenar, ehuru ännu
fortare, och kan med större rätt än denna anses för
pilgrimernas Jeriko-ros, så mycket mer som A. och
icke Anastatica upptagits som Jeriko-ros i flere
franska adelsfamiljers vapen.
Asterodactylus pipa, zool., Se Surinamstossan.
Asteroidea, zool. Se Sjöstjernor.
*Asteroider. Deras antal är f. n. (1895) 400.
*Asterophyllites anses numera allmänt vara bladbärande
grenar af Calamites. De stammar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
