Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagas så lång, att å hvarje plåt alla inom
motsvarande område af sferen befintliga stjernor till
och med 14:de storleken (enligt den i Frankrike
antagna skalan) reproduceras. Stjernstorlekarnas
definitiva fastställande reserveras för en
senare bestämning enligt fotografisk skala. 2)
De fotografiska observationerna skola utföras
med instrument, som till sina väsentliga delar
äro identiska. 3) Vid desamma skola uteslutande
refraktorer komma till användning, då reflektorerna,
såsom mindre lättskötta och fordrande mera
speciel uppmärksamhet af observatören, ansågos
olämpliga vid ett gemensamt företag af många skilda
Observatorier. 4) Objektivöppningen fastställes till
33 cm. och fokalvidden till 3,43 m., så att 1 bågminut
å plåten kommer att motsvaras af 1 mm. Med dessa
dimensioner hos objektivet fordras omkr. 1/4 timmes
expositionstid för erhållande af 14:de storlekens
stjernor. 5) Objektivets akromatism skall beräknas
för våglängder nära den Fraunhoferska linien G. 6)
Synfältet (plåtens utsträckning) skall omfatta
minst 1° räknadt från centrum. Härmed komma (med
dubbla serier, se nedan) 8,000–10,000 plåtar på hela
himmelssferen. 7) Alla plåtar skola vara framställda
enligt en och samma formel och pröfvas vid en gemensam
för detta ändamål inrättad byrå. 8) För att eliminera
sådana fel hos plåtarna, som kunna orsaka stjernlika
punkter eller s. k. tillfälliga stjernor, skola två
serier negativer tagas öfver hela himmelen. Dessa
båda serier skola arrangeras så, att bilden af
en stjerna i hörnet af en plåt faller så nära
centrum som möjligt på den nästföljande plåten. 9)
Utom denna observationsserie för den fotografiska
himmelskartan skall ännu en annan serie plåtar
fotograferas, hvilka skola mikrometriskt uppmätas för
uppställande af en stjernkatalog. Dessa supplementära
negativ skola omfatta blott till 11:te storlekens
stjernor. Expositionstiden reduceras derigenom
för dessa plåtar till omkr. 1 minut. Genom en sådan
katalog skulle antalet kända stjernor tiodubblas. 10)
Hvar och en af dessa senare plåtar skall förses med
fotografi af ett noggrant rektangulärt nät för att
möjliggöra upptäckt och elimination af sådana fel, som
kunna uppstå genom den ljuskänsliga gelatinhinnans
deformation under framkallningsprocessen, i det
korspunkterna af detta nät skola tjena som fixpunkter
vid plåtarnas uppmätning med mikroskop.
Att besluta med afseende på öfriga detaljer i arbetet
tillsattes en af 11 medlemmar bestående permanent
kommission, som sammanträder hvarje år. En särskild
komité nedsattes dessutom att fatta beslut angående
utförandet af andra astrofotografiska undersökningar
än de ofvannämnda rörande himmelskartan. Till
deltagande i det af Paris-kongressen planerade
fotografiska samarbetet hade 1888 tretton
Observatorier anmält sig.
Astrofysikaliska observatoriet i Potsdam, åt hvilket
kongressen uppdrog utförandet af förundersökningar
för det planerade arbetet, har sedan dess utom
redogörelse för sådana provisoriska arbeten publicerat
flere astrofotografiska undersökningar. Såsom
betecknande af gjorda framsteg i konstruktionen
af Potsdams-objektivet äro särskildt att nämna
professor J. Scheiners fotografi samt uppmätning och
katalogisering af stjerngruppen i Hercules (833 stjernor), en stjerngrupp,
som å förut tagna fotografier företedde en mot
dess centrum allt otydligare sammangyttring af
stjernpunkter, så att det icke var att tänka
på dess mikrometriska uppmätning. Dertill kommer
en fotografisk genommönstring af stjernspektra,
hvilka i Potsdam erhållits med en skärpa vida
öfverträffande t. ex. de amerikanska fotogrammen
vid Harvard-College-observatoriet, för bestämning
af stjernornas rörelse i synliniens riktning. Under
samma klass af undersökningar falla de likaledes i
Potsdam på fotografiskt-spektrografisk väg gjorda
upptäckterna, att vissa variabla stjernor (se
d. o.) äro dubbelstjernor med så liten distans mellan
komponenterna, att de med huru stark förstoring
som hälst omöjligen kunna optiskt skiljas.
K. B.
Astrofotografiska kongressen. Se
Astrofotografi. Suppl., sp. 432–433.
Astronomiska sällskapet (T. Die astronomische
gesellschaft), bildadt i Heidelberg d. 28 Aug. 1863,
är en internationel förening af astronomer med
ändamål att främja i synnerhet sådana astronomiska
arbeten, vid hvilka en systematisk samverkan af flere
Observatorier eller astronomer är erforderlig. Det
har sitt säte i Leipzig, vid hvars observatorium dess
bibliotek samt öfriga samlingar inrymts. Sällskapets
styrelse (ordförande, vice ordförande, 2
sekreterare, skattmästare och 3 öfriga ledamöter)
innehar ledningen af dess såväl förvaltnings- som
vetenskapliga angelägenheter. Vigtigare frågor i
dessa hänseenden hänskjutas till sällskapets afgörande
å dess generalförsamlingar. Dessa församlingar,
s. k. astronomkongresser, hållas i regeln hvart annat
år i Aug. eller Sept. på ort, hvilken föregående
församling bestämt. De hafva till ändamål, utom
behandling af förvaltningsärenden, hufvudsakligen
vetenskaplig diskussion såväl för tankeutbyte mellan
de sammanträdande medlemmarna som i synnerhet för
rådslag rörande de arbeten och publikationer, hvilka
genom sällskapet i dess helhet komma till stånd.
Sällskapets hufvuduppgift har från dess stiftelse
bestått i utarbetande af noggranna positioner
(rektascension och deklination) för alla de
stjernor till 9:de storleken å norra samt en del
af södra himmelssferen, för hvilka en provisorisk
katalog hade blifvit genom observationer i
Helsingfors och Bonn sammanställd af Argelander
(i hans »Durchmusterung des nördlichen gestirnten
himmels», sedermera af Schönfeld i Bonn utsträckt
till 23° sydlig deklination, tillsammans 457,857
stjernor). De hithörande observationerna benämnas
zonobservationer (se d. o.), emedan stjernhimmelen
blifvit efter deklination indelad i zoner (bälten),
som enligt följande sammanställning öfvertagits af
skilda observatorier:
| Deklination | Observatorium | ||
| 80° | till | 75° | Kazan, |
| 75° | » | 70° | Dorpat, |
| 70° | » | 65° | Kristiania, |
| 65° | » | 55° | Helsingfors, |
| 55° | » | 50° | Cambridge (i Nord-Amerikas förenta stater), |
| 50° | » | 40° | Bonn, |
| 40° | » | 35° | Lund, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
