Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Attorney ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auktioner lemnats fri. I Stockholm har sedan midten
af 1880-talet frågan om auktionsväsendets frigifvande
under nödiga garantier varit behandlad af komitéer
och myndigheter, utan att ännu (1895) hafva vunnit
sin lösning.
*Auktor kallas inom de deskriptiva naturvetenskaperna
den, som först urskilt och på nöjaktigt sätt
beskrifvit en varietet, en art, ett slägte eller en
högre systematisk enhet. För att gifva stadga åt
nomenklaturen brukar man från den linnéska tiden
allmänt att, i vetenskapliga arbeten, i synnerhet
på det systematiska området, efter naturföremålets
namn sätta i förkortning den förste beskrifvarens,
auktorns, namn. Så är i t. ex. Narcissus poeticus
L., pingstliljans vetenskapliga namn, L., eller,
såsom det äfven skrifves, Lin., en förkortning
for Linné och anger, att han först gifvit denna
växt dess namn. Som auktor för slägtet Narcissus
Tourn. står deremot den 1708 aflidne franske
naturforskaren Tournefort, alldenstund han redan
före Linné hade urskilt det slägte, till hvilket
pingstliljan hör. Då en korrekt auktorsbeteckning
ibland kan vara förenad med ganska stora svårigheter,
har man på internationella kongresser utarbetat
och öfverenskommit om regler, hvilka den enskilde
forskaren i tvifvelaktiga fall kan och bör följa.
G. A.
Aula, stad. Se Avola.
Aulaeum, Lat., ridå. Se Teater, sp. 1466.
Aulaitsivik-fjord, en 130 km. lång fjord på Grönlands
vestkust under omkr. 68° n. br. Den yttre delen af
fjorden är tämligen smal, men den inre delen vidgar
sig till betydlig bredd och kallas af grönländarna
Tasiusarsuak (»den stora insjön»). På grund af
denna form förorsaka ebb och flod ganska stark ström i
inloppet. I den inre delen af fjorden utmynnar en gren
af inlandsisen, och större eller mindre isblock segla
i regeln omkring på vattnet, ofta i så stor mängd,
att de fullständigt spärra fjorden. Fjorden omgifves
af låga isrefflade, afrundade fjäll af gneis;
på några ställen träffar man stora lerbildningar
med marlekor och subfossila saltvattensmusslor,
tecken på att landet höjt sig sedan istiden. A. har
blifvit bekant derigenom att Nordenskiöld började
sina inlandsvandringar 1870 och 1883 derifrån; en
liten vik vid isranden kallade han »Sofias hamn»
efter sitt fartyg.
Aulard [ålār], François Victor Alphonse, fransk
historieskrifvare, f. 1849, deltog i fransk-tyska
kriget, var från 1871 lyceilärare och från 1878
professor vid filosofiska fakulteten i olika städer
samt erhöll 1886 den nyinrättade professuren i
franska revolutionens historia vid Faculté des
lettres i Paris. Frukter af A:s forskningar äro bl. a,
Les orateurs de l’Assemblée constituante (1882),
Les orateurs de la Législative et de la Convention
(2 bd, 1885), en biografi öfver Danton (1884) samt
dokumentsamlingarna »Recueil des actes du comité de
salut public» (5 bd, 1889–93) och »La société des
Jacobins» (4 bd, 1890–93). A. utgifver sedan 1887
tidskriften »La révolution française». I tidigare
år gjorde han studier öfver skalden Leopardi och
ombesörjde bl. a. en edition af dennes outgifna
arbeten (1877).
Aulastomum Gulo, zool. Se Hästigel.
Au lavis, Fr. Se Lavera.
2. Aulin, Tor, violinist, f. i Stockholm d. 10
Sept. 1866, son af L. A. A. Aulin (se denne),
studerade vid konservatoriet 1877–83 och under Sauret
och Scharwenka i Berlin 1884–86, anställdes vid
Dramatiska teaterns orkester 1881, vid Sveasalens
1888 och som konsertmästare i hofkapellet 1889. Han
valdes 1895 till ledamot af Musikaliska akademien. —
A. har med framgång konserterat flerstädes i Sverige,
Norge och Finland äfvensom i Petersburg, Köpenhamn
och Berlin. Från 1887 har han stått i spetsen för
en stråkqvartett (»Aulinska qvartetten»), som
ger regelbundna kammarmusiksoaréer i Stockholm och
konserterat äfven på andra orter. Af kompositioner har
A. sjelf framfört två violinkonserter, en violinsonat
och flere smärre violinsaker samt utgifvit sånger och
pianostycken. — Hans syster Valborg Laura A., f. i
Gefle d. 9 Jan. 1860, studerade vid konservatoriet
i Stockholm 1877–82 samt under Gade i Köpenhamn
och Godard i Paris 1885–87. Hon har uppträdt som
pianist och komponerat två stråkkvartetter (den
ena utgifven af Musikaliska konstföreningen),
en pianosonat och flere mindre pianostycken,
sånger och körverk samt en orkestersvit. Hon fick
1895 af den jury, som tillsatts för att bedöma de
kompositioner, hvilka insändts till den i samband med
den danska qvinnoutställningen i Köpenhamn anordnade
tonsättaretäflingen, ett pris af 200 kr. för sina
Qvinnokörer med pianoackompanjemang. A. L.
Aullagas [-ljagas], Pampa A. (efter en stad vid dess
strand äfven kallad Poopósjön), insjö utan aflopp i
sydamerikanska republiken Bolivia, på prov. Oruros
högland, 3,880 m. öfver hafvet. Den är 110 km. lång,
30–45 km. bred och mottager från n. Desaguadero,
afloppet från Titicacasjön. Vid sjöns södra
strand ligger staden A. med rika silfvergrufvor,
hvilka bearbetades af spaniorerna, till följd af
öfversvämning öfvergåfvos i slutet af 18:de årh.,
men nu åter upptagits.
Aulon, fordom namn på Avlona (se d. o., äfven
i Suppl.).
Aulus [åly’s], badort i franska depart. Ariége, 776
m. öfver hafvet, i en vacker trakt vid öfre Salat,
har salt- och jernhaltiga varma källor, som begagnas
bl. a. mot syfilis.
Aulus Gabinius. Se Gabinius.
Aumale. 4. Henri d’Orléans aflägsnades
genom ordre af d. 11 Febr. 1879
från kårbefälet och försattes i disponibilitet. På
grund af det mot de orleanska prinsarna riktade
dekretet af d. 23 Febr. 1883 måste A. lemna sin plats
såsom divisionsgeneral, ströks 1886 af Boulanger
ur arméns rullor och förvisades s. å. jämte de
öfrige orleanske prinsarna. Hertigen slog sig ned
i Bruxelles och lät s. å. tillkännagifva, att han i
testamente af d. 3 Juni 1884 förordnat, att hans slott
Chantilly med dess värdefulla samlingar efter hans död
skulle tillfalla Franska institutet. Det tacksamma
Institutet, af hvilket han var ledamot i dubbelt
afseende, såsom medlem af Franska akademien och af
Académie des beaux arts (sedan 1880), lät 1887 slå
en af Chaplain graverad medalj till sin välgörares
ära och anhöll 1888 hos regeringen om upphäfvande
af beslutet om hans förvisning, men denna begäran
afslogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
