Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Auto. Om autos sacramentales se vidare Calderon,
sp. 1524.
Auto, genom autotypi (se d. o. Suppl.) framkallad
bild.
Autobasidiomycetes, bot. Se Basidiomycetes. Suppl.
Autofoni (af Grek. avtos, sjelf, och fone, röst). Se
Öronsjukdomar, sp. 679.
Autogami (af Grek. avtos, sjelf, och gamos,
giftermål), homoklin pollination l.
sjelfpollination, bot., kallas det förhållandet, då befruktning
eger rum derigenom att frömjöl från en blomma
öfverföres till samma blommas märke. Autogami
undvikes så vidt möjligt i naturen genom en
mängd olika anordningar. Se derom Pollination.
G. A.
Autogoni (af Grek. avtos, sjelf, och gone, födsel),
sjelfalstring, uralstring. Se Generatio aequivoca.
Autoik, bot. Se Generationsvexling.
Autoklav, namn på ett kokkärl, som vanligen kallas
Papins gryta (se d. o.).
*Automat kallas äfven en på senaste tiden af
P. Everitt i London konstruerad försäljningsapparat,
i hvilken genom hvarje deri nedsläppt skiljemynt af
bestämd vigt en spärrhake utlöses och den sålunda i
verksamhet försatta mekanismen utkastar ett stycke
af den vara, som köpet gäller. Man ställer ut på
offentliga platser sådana automater för försäljning af
cigarrer, chokolad, drycker, parfymer, ströskrifter,
tidningar, jernvägsbiljetter (Simms’ system),
brefkort, frimärken o. s. v., hvarjämte apparaten
fått användning å personvågar. Fastän ofta af okynnet
missbrukade eller skadade, hafva de i flere fall
visat sig vara förmånliga, då de ju göra expedierande
personal öfverflödig. — Adj. Automatisk.
Automatiska rörelser, psykol., sådana kroppsliga
rörelser hos djuren och menniskan, hvilka icke hafva
något omedelbart samband med själslifvet, utan
uppbäras af rent kroppsliga orsaker, vare sig att de
såsom de s. k. spontana rörelserna uppkomma liksom af
sig sjelfva inom den lefvande kroppen (t. ex. gulans
rörelse i det blott några dagar rufvade fogelägget,
innan på något sätt sensoriella nervbanor der
finnas utvecklade), eller såsom reflex-rörelserna
(se d. o.) orsakas af ett sinnesirritament,
hvilket, utan att fortplantas till hjernan och
sålunda inblanda själslifvet i förloppet, direkt
löper öfver från en sensorisk till en motorisk
nervbana och sålunda utför en rörelse i någon muskel
(t. ex. hostning. nysning). — Äfven rörelser,
som ursprungligen äro orsakade af något psykiskt,
och i hvilkas förlopp förnimmelser spela in, kunna
genom öfning få samma karakter som de ursprungliga
automatiska rörelserna. Så uppstå de koordinerade
reflexerna l. en sekundär automatism. Af denna art
äro vane-rörelserna och instinkt-rörelserna. De
förre äro förvärfvade af individen sjelf,
t. ex. benrörelserna vid en vuxen persons promenad,
hvarvid vi icke genom viljan bestämma de enskilda
rörelserna, utan afsigtligt blott sätta en mekanism
i gång, som sedan regleras af reflexer från
känselförnimmelser i den marken berörande foten,
till dess att vi oafsigtligt eller afsigtligt hämma
rörelsen i fråga. Instinkterna äro deremot
(enligt flertalet nutidspsykologer) ärfda vanor, ofta
af en ytterst komplicerad beskaffenhet, och dock i
det hela automatiska. S–e.
Automatiskt gevär. Se Eldhandvapen.
Automobila fordon (af Grek. avtos, sjelf,
och Lat. mobilis, rörlig, flyttbar), åkdon, som
framdrifvas af en inom sjelfva vagnen befintlig
drifkraft. Vid en i Juni 1895 anordnad täflan mellan
automobila fordon på sträckan Versailles–Bordeaux
fram och tillbaka segrade vagnarna med petroleumsystem
öfver de med ånga och elektricitet. Den snabbaste
hade i medeltal tillryggalagt 24 km. i timmen (1180
km. på 49 timmar).
Autonomy-club [åtanåmi-klöbb], Eng. Se Anarkism,
sp. 231. Suppl.
*Autoplastik (af Grek. avtos, sjelf,
och plastik), kir. Se Plastisk operation och
Transplantation.
Autopsi (af Grek. avtos, sjelf, och ops, öga),
med egna ögon gjord iakttagelse af en sak, af ett
förhållande, i motsats till kunskap genom andras
utsago; med., likbesigtning, obduktion; inom mystiken:
skådandet af det gudomliga.
Autoritet. Se Auktoritet. — Autoriserad
författning. Se Grundlag, sp. 74.
Autosuggestion (af Grek. avtos,
sjelf). Se Suggestion, sp. 873–874.
Autotypi (af Grek. avtos, sjelf, och typos,
aftryck) kallas i allmänhet det fotografiska
reproduktionsförfarande, genom hvilket man af
halftonbilder (fotografier, tuschteckningar,
målningar etc.) erhåller klichéer för tryckning
i boktryckspress. Detta sker genom de slutna
halftonernas uppdelande i punkter eller streck medelst
användande af s. k. raster- eller kornplattor
såsom mellanlag vid fotograferingen eller
kopieringen. Dessa raster- eller rutnät äro ytterst
dyrbara och utgöras af ett på en spegelglasplatta
etsadt eller draget system af linier. Den sålunda
uppdelade halftonsbilden öfverföres på en finpolerad
zinkplåt och etsas med syror, hvarigenom erhålles en
tryckplatta med upphöjda linier och punkter, hvilken
äfven kan öfverföras å en litografisk sten. Autotypi
(»auto») är benämning äfven på den genom tryck
med plattan frambragta bilden. — Redan 1852 sökte
Talbot genom införande af fin silkegas uppdela
halftonbilden, och efter försök af en stor mängd
experimentatorer blef G. Meisenbachs förfarande, som
i det stora hela är det nu vedertagna, patenteradt
1882. Bland de grafiska konsterna har autotypien
vunnit en vigtig plats, emedan den möjliggör billig
massproduktion af alla slags halftonbilder; den är
billigare än träsnitt, kan, i flere fall ersätta
detsamma och arbetar raskt. Genom användning af
flere klichéer kan äfven reproduktion i färgtryck
åstadkommas. A. R–al.
Autotypografi (af Grek. avtos, sjelf, typos,
aftryck, och grafein, skrifva), föråldrad benämning på
mångfaldigandet medelst tryckpress af facsimiler efter
manuskript, handteckningar o. s. v. med tillhjelp af
zinkografi (se d. o.). Skriften eller handteckningen
öfverföres med tusch på glatt papper och öfvertryckes
på en polerad zinkplåt, hvarefter etsning och aftryck
följa.
Autran [åtra’ng], Joseph, fransk skald, f. 1813 i
Marseille, uppträdde 1832 med ett entusiastiskt ode
till Lamartine (Le depart pour l’Orient) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
