Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autricum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller stål och 2,539 ton jern- och stålmanufaktur
(mest plåt). A. sågverk (taxeradt till 180,000
kr.), beläget straxt nedanför jernverket, tillhör
Kopparbergs–Avesta aktiebolag (aktiekapital
400,000 kr.); det består af 5 ramar med tillhörande
erforderliga maskiner för kantning m. m. och drifves
dels genom 8 turbiner om tills. 200 hästkrafter,
dels af ångmaskin för 3 hyfvelmaskiner, en
delningssåg m. m. Årliga tillverkningen är 4–5
tusen standards. Under de båda sista årtiondena har
samhället visat ett raskt framåtskridande, för hvilket
det har i främsta rummet att tacka sitt förträffliga
läge i ett folkrikt bergsbruksdistrikt och vid
vattenfall med kraft nog för verkens utvidgning
(vid lägsta förekommande vattenstånd framrinner
i Dalelfven derstädes omkr. 200 kbm. vatten i
sekunden, och då Storforsen vid A. är omkr. 10 m.,
representerar den der framrinnande vattenmassan
omkr. 24,000 naturhästkrafter, hvaraf A. jernverk
och Månsbo kloratfabrik hvardera disponera öfver
7,200 naturhästkrafter, motsvarande 5,000 effektiva
hästkrafter) samt i andra hand anläggandet af
Norra stambanan samt Krylbo–Norbergs (1874) och
Södra Dalarnas (1880–81) jernvägar, hvilka alla
sammanlöpa vid Krylbo, 4 km. från A. station. Till
platsens fortsatta utveckling komma ock att bidraga
de nya fabriksanläggningarna vid Månsbo (i Grytnäs
socken, midt emot A. jernverk, förenadt dermed
genom landsvägsbro öfver Storforsen), der Stockholms
superfosfatfabriks aktiebolag anlagt en fabrik för
tillverkning af klorsyradt kali (som användes vid
tillverkningen af tändstickor och rökfritt krut)
och andra klorsyrade salter. I Mars 1893 påbörjades
sprängnings- och gräfningsarbetena för de storartade
vattenbyggnaderna derstädes, och arbetet bedrefs
med den fart, att såväl vattenbyggnaderna som den på
fyllning i en bukt af elfven uppförda kloratfabriken
voro färdiga i Maj 1894, då äfven fabrikationen
kunde taga sin början. Tillverkningen försiggår på
elektrolytisk väg med 8 dynamomaskiner, hvilka
drifvas af lika många turbiner, hvardera med 200
hästkrafter. Dessutom finnes en mindre stark turbin
för den elektriska belysningen och dervarande
mekaniska verkstad. Meningen är att ytterligare
anbringa 10 turbiner och dynamomaskiner. Vid
Lillforsen har sedan några år tillbaka varit
ifrågasatt att anlägga ett verk för elektrisk
kraftöfverföring till Norbergs jernmalmsfält.
Avesta-språket (avestiska
språket). Se Zend.
*Aveyron. 2. Departementet har en areal af 8,770
qvkm., med 400,467 innev. (1891).
d’Avezac-Macaya, Marie Armand Pascal, fransk geograf,
f. 1799, d. 1875, var först advokat i Paris, blef
sedermera byråchef i marinministeriet, men egnade sig
alltmer åt geografiens studium, sysselsättande sig
först med forskningarna i Afrika, senare med Amerikas
upptäcktshistoria. Han var 1833–35 generalsekreterare
i Geografiska sällskapet i Paris, flere gånger dess
president, en af stiftarna af Etnologiska sällskapet
derst. samt medlem af Institutet. Bland hans arbeten
må nämnas Etudes de géographie critique sur l’Afrique
septentrionale (1836), Esquisse générale de l’Afrique
(1837; 2:dra uppl. 1844),
Relation des mongols ou tartares par le frère Jean du
Plan de Carpin (1838), Les îles fantastiques de
l’Ocean occidental au moyen-âge (1845), Notice
des découvertes faites au moyen-âge dans l’Océan
Atlantique (1845), Les voyayes d’Americ Vespuce
(1858) och Les navigateurs terreneuviens J. et
S. Cabot (1869).
Aviation. Se Luftballong, sp. 221.
Avicebron, namn på Salomon Gabirol (se denne).
*Avicenna, egentl. (Abu Ali Husein) Ben Séna, arabisk
filosof och läkare, sin tids produktivaste författare,
f. 980 nära Bokhara, d. 1037 (ej 1036) och begrafven
i Hamadan, tjenstgjorde som lifmedikus hos de siste
samanadiske och några iaf de bujudiske sultanerna, var
en tid äfven vesir Hamadan, men hotades flere gånger
till lif och frihet samt räddade sig till Ispahan,
hvarest han samlade lärjungekretsar omkring sig. Hans
helsa bröts af intellektuel öfveransträngning
och samtidig dyrkan af nöjet. A:s medicinska
system, framstäldt i arbetet Kânûn (i 5 böcker),
var kompileradt efter arabiska framställningar
af den grekiska medicinen (förnämligast Galenos),
men upplefde emellertid den hedern att under många
århundraden fä tjena som kodex för medicinskt vetande,
i Europa ända in på 1600-talet, i vissa trakter af
Orienten än i dag. Arbetet öfversattes, till latin
omkr. 30 gånger och utgafs på arabiska i Rom 1593 (i
4 bd). — I sitt filosofiska tänkande utgick A. från
Al-Farabis med nyplatonismen befryndade riktning, men
närmade sig Aristoteles. Särskild uppmärksamhet egnade
han spörsmålet om abstrakta idéer. Han sökte bevisa,
att materien är evig såväl som Gud. För öfrigt ville
han bringa öfverensstämmelse mellan den grekiska
filosofien och sin nations trosdogmer. Hans största
filosofiska arbete, Sjîfâ, den första systematiska
framställning af den peripatetiska filosofien,
öfversattes flere gånger till latin, så ock hans logik
och metafysik. Danske orientalisten von Mehren har
spridt nytt ljus öfver A:s filosofi genom en följd
afhandlingar i belgiska tidskriften. »Muséon» 1882–86.
*Avicula, zool., musselslägte, typ för den talrika
och omfattande familjen Aviculidae. Nu lefva i
varmare haf något öfver 20 arter. Till underslägtet
Meleagrina hör Perlmusslan (se d. o.), Meleagrina
margaritifera. Särskildt inom de mesozoiska systemen
voro arter af A. talrika och karakteristiska, och
äfven inom de paleozoiska systemen voro de till denna
familj räknade slägten ganska allmänna. A. contorta
är karakteristisk på Rhät i vestra Europa, som
derför ock kallas för contorta-zonen. I Skånes
kolförande bildningar fins bl. a. A. magnifica
och inom kritsystemet derstädes A. coerulescens.
B. L–n.
Aviditet (af Lat. avidus, girig), kem. Om en
bas, t. ex. natronlut, neutraliseras med en syra,
t. ex. saltsyra, och derefter en eqvivalent af en
annan syra, t. ex. salpetersyra, tillsättes, så delar
sig basen mellan de båda syrorna, i nu antagna fall,
så att hvardera syran tager i det närmaste hälften af
basen. Det finnes med andra ord i lösningen lika många
eqvivalenter klornatrium som natriumnitrat. Saltsyran
och salpetersyran sägas då hafva lika stor aviditet
i afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
