Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjällsjön samt vid landsvägen utefter Fjällsjöelfven
uppåt nordvestligaste Ångermanland. Marknad hålles
der i början af Dec. för lappmarks- och
trävaruhandel. B. har postkontor, telegrafstation
läkarebostad och apotek (medikamentsförråd),
vattenkuranstalt, ångsåg (tillhörig Kramfors
aktiebolag), gästgifvaregård samt åtskilliga handlande
och handtverkare.
Backer. 1. Jacob Adriaensz B., holländsk målare,
f. i Haarlingen 1608 eller 1609, d. i Amsterdam 1651,
var först lärjunge af Lambert Jacobsz i Leeuwarden,
men slöt sig sedan till Rembrandt i Amsterdam, der han
redan före 1636 och sedan fortfarande var verksam. Han
var förnämligast porträttmålare och efterbildade i
sin konst Rembrandt på ett kraftigt sätt. Från hans
ungdom härstamma troligen ett par rödklädda unga män
(i Dresdens galleri); vidare ett regentstycke med
sex föreståndare för Amsterdams arbetshus jämte två
andra personer (i Rijksmuseum) samt två skyttegillen,
det ena med 27 figurer (1642), bägge i Amsterdams
rådhus. Dessutom finnas enstaka porträtt af honom, ett
manligt och ett qvinligt i Braunschweig, ett manligt
i Rotterdam, porträtt af den rättslärde de Vroudt
(1643) i Berlins museum samt ett dubbelporträtt
af man och hustru (1643) i enskild ego i Köln
m. fl. — 2. Adriaen B., holländsk målare, brorson
till den föregående, som ända till senaste tider
förvexlats med honom, f. 1635 eller 1636 i Amsterdam,
d. derst. 1684, var troligen lärjunge af sin ofvan
nämnde farbroder. Han var verksam i Amsterdam,
men vistades i Rom rätt lång tid (1659–69). Han
målade historietaflor och porträtt. I de förra är
han mera beslägtad med de italianiserande målarna i
Utrecht än med Rembrandt, som hans farbroder följde;
i porträtten deremot sluter han sig närmare till
denne, ehuru han är mera urvattnad. Af hans arbeten
märkas Semiramis (1669, i Haarlem), Sabinskornas
bort-röfvande (1671, i Braunschweig) samt flere
regentstycken, Professor Ruysch’s anatomiska
föreläsning (1670), Sju inspectores för Collegium
medicum i Amsterdam (1683), bägge i Amsterdams
Rijksmuseum, och Föreståndarinnorna för gubb-
och enkehuset (1676), i Amsterdams rådhus, samt
porträtt af Daniel Niellius (1671), i Rijksmuseum.
C. R. N.
Backer-Gröndahl, Agatha. Se Gröndahl, A. U.
Backfisch, T. (egentl. stekt fisk, fisk, som är för
liten att koka, men lagom stor att steka, backen),
halfvuxen ung flicka, flicka i slynåren.
Backlag, sjöv. Se Back 1 och Uppbacka.
Backlund, Johan Oskar (Oskar Andrejevitj),
astronom, född i Elfsborgs län d. 28 April 1846,
blef 1866 student vid Upsala universitet, der han
1875 promoverades till filos. doktor och kallades
till docent i astronomi. Han var derefter biträdande
astronom vid Stockholms observatorium. Derifrån
kallades han 1877 till observatör vid observatoriet
i Dorpat, men fästes snart såsom adjunkt vid Pulkova
observatorium. År 1887 lemnade han denna ställning,
då han (1883) blifvit vald till ledamot af ryska
vetenskapsakademien i Petersburg, och flyttade till
nämnda stad. Sedan d. 15 Mars 1895 är han efter
Bredichin direktör för Nikolaiobservatoriet i Pulkova. B. invaldes
1888 till medlem af Vet. soc. i Upsala och 1895
till korrespond. ledamot af Franska institutet. Af
B:s utgifna arbeten må nämnas Beräkning af relativa
störingar för planeten (112) Iphigenia (1874), Zur
entwicklung der absoluten störungen eines cometen
(1880), Zur entwicklung der störungsfunction
(1884), Studien über den sterncatalog »Positions
Moyennes de 3,542 étoiles, déterminées à l’aide
du cercle méridien de Poulkova dans les années
1840–69 et réduites à l’époque 1855» (1886), Über die
herleitung der im achtem bande der »Observations de
Poulkowa» enthaltenen sterncataloge nebst einigen
untersuchungen über den Pulkowaer meridiankreis
(1888), Bemerkungen über das auftreten von
hyperelementären gliedern in der störungstheorie
(1888), Über einige von Winnecke am Pulkowaer
meridiankreise in den jahren 1861–63 angestellte
beobachtungen (1890), Über die bewegung einer
gewissen gruppe der kleinen planeten (1892) samt
det ännu ej afslutade arbetet Calculs et recherches
sur la comète d’Encke (sedan 1892 hafva 5 delar
utkommit). Sistnämnda arbete, utfördt med pekuniärt
understöd af ingeniör Emanuel Nobel i Petersburg,
utgör en revision och fullständig omarbetning af alla
från 1819 till 1891 utförda undersökningar öfver den
Enckeska kometen, inclusive B:s egna föregående i
en följd af uppsatser offentliggjorda beräkningar
angående denna komet, hvilka B. efter Astens (se
denne. Suppl.) död öfvertog. K- B-
Backmansson, A. Se Nordencrantz.
Backningskista. Se Pansar, sp. 682.
*Back-river [ri’vör]. Se Fiskfloden, Stora. Suppl.
Backrör, bot. Se Calamagrostis och Sandrör.
Backsgast, sjöv. Se Back 2.
Backskorporal, sjöv. Se Back 2.
Backsmultron, bot. Se Fragaria.
Backsofficer, sjöv. Se Back 2.
Backsspir, sjöv. Se Back 2.
Backstuga. Se Torp, sp. 534.
Backsyala, zool. Se Hirundinidae.
Backsöta, bot., svensk benämning
på Astragalus glycyphyllus. Se Astragalus.
Suppl.
Backwardation [-oårdösjön], Eng., en i Norden sällan
bruklig term, hvilken betecknar den skillnadsafgift
(äfven kallad deport), som i terminshandeln med
värdepapper erlägges af baisse-spekulanten, då han
för att undvika en ögonblicklig förlust träffar aftal
med en innehafvare af sådana värdepapper, att dessa
levereras honom till dagens kurs med förbindelse för
honom att vid nästa liqvidationstermin återställa
ett motsvarande qvantum enligt viss lägre
kursberäkning. I. Hkr.
Backvippa, bot. Se Pulsatilla.
Bacninh, stad i Tongking, n. ö. om Hanoi, vid vägen
till Langson och Kina (Kuang-si), med starkt citadell,
grafvar och jordvall. Omkr. 7,000 innev. Säte för
en fransk resident och den spanske biskopen af
Tongking. B. togs d. 12 Mars 1884 af fransmännen,
som der gjorde ett stort byte.
*Bacon, Francis. — Jfr E. Lidforss:
»Shakspeare-Bacon-frågan» (i »Ny sv. tidskr.» 1890)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
