- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
497-498

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bader ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenvägen å Elbe fram till Hamburg samt ledde
stora hamn- och dammbyggnader i Schleswig-Holstein,
kanaliseringen af floden Main (1883–86)
m. m. Hans största arbete är den 1895 invigda
Nord-Östersjökanalen (»Kejsarekanalen»). Han
uppgjorde 1880–85 förslaget till denna i tekniskt
och handelspolitiskt hänseende samt innehade högsta
ledningen vid dess byggande. B. har författat Studien
aus dem gebiet der Ostsee
(1872) m. m.

*Baer, K. E. von, afled i Dorpat d. 28 Nov. 1876.

Baer [bär], Abraham Adolf, tysk läkare, född d. 26
Dec. 1834, blef 1861 med. doktor och är sedan 1872
läkare vid straff-fängelset Plötzensee i Berlin. Han
har utgifvit åtskilliga omfångsrika och värdefulla
hygieniska arbeten, bl. a. Die gefänynisse,
strafanstalten und strafsysteme, ihre einrichtung
und wirkung in hygienischer beziehung
(1871), Der
alkoholismus, seine verbreitung und seine wirkung,
sowie die mittel ihn zu bekämpfen
(1878), Die
verbrecher in anthropologischer beziehung
(1893).

Baerle [bārle], van, nederländsk skald. Se Barlaeus.

Baert [bār], J., fransk sjöhjelte. Se Bart.

Baeterrae (Beterrae), romarnas namn på
staden Béziers (se d. o.).

Baethgen [bät-], Friedrich Wilhelm Adolf, tysk
syriolog och luthersk teolog, född i Hannover 1849,
studerade i Göttingen och Berlin, blef docent
i Kiel 1878, e. o. prof. vid teol. fakulteten
derstädes 1887 och i Halle 1888 samt ord. prof. i
»Gamla test:s exegetik» i Greifswald 1889. Han är
medlem af pommerska konsistoriet. Hans förnämsta
arbeten äro Syrische grammatik des Mar Elias
von Tirhan
(1880), Fragmente syrischer und
arabischer historiker
(1884), Der griechische
text des curetonschen syrers wiederhergestellt

(1885), Evangelienfragmente (s. å.), Beiträge
zur semitischen religionsgeschichte. Der Gott
Israels und die götter der heiden
(1888) och Die
psalmen übersetzt und erklärt
(1892). B. har
slutligen utgifvit 2:dra uppl. (1892–94) af
Riehms »Handwörterbuch des biblischen altertums».
H. A.

Baetia, romarnas namn på staden Baëza.

Baetis, det latinska namnet på floden Guadalquivir.

Baetzmann, Samuel Frederik, norsk författare och
tidningsman, f. 1841 i Trondhjem, blef student 1858
och uppehöll sig 1860–63 i Italien, mest i Rom, der
han studerade konst och skönliteratur. Sedermera var
han 1864–69 amanuens vid universitetsbiblioteket,
redigerade ett år »Illustreret nyhedsblad»
och var 1867–71 medarbetare i »Aftonbladet» och
1871–78 i »Dagbladet». Såsom sistnämnda tidnings
korrespondent besökte B. verldsutställningen i
Paris, och i denna stad har han sedan mest varit
bosatt, såsom korrespondent till svenska, danska
och norska tidningar, förnämligast den konservativa
»Aftenposten», hvars politiska ledning under
stortingssessionerna 1892–94, under hans vistelse
i hemlandet, låg i hans hand. 1878 deltog han i
stiftandet af »Association internationale littéraire»,
hvars arbete för åstadkommande af en
internationel lagstiftning om konstnärlig och literär eganderätt
i honom haft en mycket verksam och kunnig medlem. På
hans »Udkast til lov om forfatterret» (1891) hvilar
den nya norska lagen om eganderätt till skrift
af 1893. 1889 var B. Norges generalkommissarie vid
verldsutställningen i Paris, och äfven i öfrigt har
hans förtrogna kännedom om europeiska förhållanden af
norska regeringsmyndigheter användts på åtskilliga
lagstiftnings- och förvaltningsområden, såsom
till utarbetande af enquêter öfver främmande lands
arbetarelagstiftning, tullbeskattning, bränvinsmonopol
m. m. Af hans literära arbeten märkas den med
stor sakkunskap ombesörjda statistisk-topogranska
redogörelsen »Norge» (1880) samt Det norske
statsråd 1814–84
(1884). — Hans broder Ernst Reinhold
B
., f. 1834, juris kandidat 1866, en af Norges
mera framstående stenografer, utgifver sedan 1876
»Norsk lovtidende» (författningssamling) och »Norsk
kundgjörelsestidende».

Baeyer (Bayer). 1. Joseph Jakob B., tysk
geodet, upphofsman till den hel-europeiska
gradmätningen, föddes 1794 i närheten af Berlin,
deltog i fälttågen 1813–15, hvarunder han befordrades
till officer, genomgick derefter krigsskolan i
Koblenz och användes till topografiska arbeten
samt blef 1821 preussisk generalstabsofncer. Han
deltog i Bessels gradmätningar i Ostpreussen på
1830-talet, genom hvilka förening åvägabragtes
mellan ryska och preussiska triangelmätningarna,
utnämndes 1843 till chef för generalstabens
trigonometriska afdelning och erhöll 1858 afsked
med generallöjtnants rang. På hans förslag anordnades
1862 en hela mellersta Europa omfattande gradmätning,
till hvilken 1867 de öfriga europeiska landen med
undantag af England anslöto sig. För ändamålet
inrättades i Berlin 1864, med B. såsom president, en
centralbyrå, som 1869 ombildades till ett geodetiskt
institut. B. afled i Berlin 1885. Han författade
bl. a. Die küsten-vermessung (1849), Über die grösse
und figur der erde
(1861), Wissenschaftliche
begründung der rechnungsmethode des
zentralbüreaus der europäischen gradmessung
(1869–71)
och Uber die nivellementsarbeiten im preussischen
staat
(1881). B. utgaf Geodetiska centralbyråns
årsberättelse alltifrån 1863. — 2. Adolf von B.,
tysk kemist, den föregåendes son, f. i Berlin 1835,
blef 1860 docent och 1866 e. o. professor i kemi
vid universitetet derstädes och 1872 ord. professor
i Strassburg. 1875 efterträdde han Liebig i dennes
lärostol i München, der under hans ledning ett nytt
storartadt laboratorium uppförts. 1885 upphöjdes
B. i ärftligt adligt stånd. B. har utfört ett
stort antal vigtiga arbeten inom den organiska
kemien. De förnämsta äro syntesen af indigoblått,
upptäckten af ftalein-färgämnena, undersökningarna
öfver honingstensyra och hydrerade benzolderivat,
terpener m. m. 2. P. T. C.

*Baffin, W., framträngde till 77° 30’ (ej 78°).

*Baffins vik. Genom nordpolsfararen Pearys märkliga
expedition 1892 vet man, att Robesons kanal
fortsättes mot n. ö., n. om Grönland, hvars egenskap
af ö derigenom ådagalagts.

Baffo, stad. Se Pafos.

Bafioter, innevånarna i vestafrikanska landskapet
Loango (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free