- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
507-508

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bailly ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvinnorna, besöka aflidne anförvandters grafvar och
smycka dem med qvistar af palm och basilikeört. De
förmögna sätta upp tält kring grafven, der
de mottaga visiter med allsköns undfägnad och
derunder låta fattiga skollärare recitera delar af
koranen. Den egentliga betydelsen af »lilla beiram»
är dock att vara en »almosans fest» (Arab. ʿid
es-ṣádaḳa
), då efter rikliga almosors utdelande
åt de fattiga på första dagen en särskild predikan
hålles i moskén, hvarefter hela församlingen lyfter
upp händerna och beder »för syndernas förlåtelse,
sjukes tillfrisknande, god årsväxt och bevarande
från allt ondt och skuld». Stora beiram, som
firas d. 10–14 i Zu-l-Heǵǵa (årets 12:te månad),
är egentligen mekkapilgrimernas »slagtofferfest»
(Arab. ʿid el-ádha) på den dag (den 10:de), då de
anträda sin färd till minne af att Abraham offrade
sin son Ismael på ett berg vid Mekka (muhammedansk
uppfattning af legenden om Isaks offer på Moria
berg), hvadan hvarje husfader samma dag »offrar»
(d. v. s. slagtar) ett lam eller en get och dermed
tillreder en festmåltid. För öfrigt firas denna
»muhammedanernas påsk» på ungefär samma sätt som
»lilla beiram», men i mindre omfång och med mindre
feststämning. H. A.

*Baird, S. F., blef 1878 förste sekreterare
vid »Smithsonian institution» och dog d. 19
Aug. 1887. Antalet af hans arbeten uppgår till
omkr. 1,300.

Bairût, stad i Syrien. Se Bejrut.

*Baiter, J. G., afled 1877.

Bajad. Se Bagrus, zool.

Bajer, Frederik, dansk politiker och skriftställare,
född d. 21 April 1837 nära Naestved, vardt 1856
löjtnant vid dragonerna och tjenade med heder i kriget
1864, men fick afsked vid arméreduktionen 1865 och
uppehöll sig sedermera i Köpenhamn såsom lärare och
skriftställare, sedan 1871 som translator. Redan
1872 invaldes B. i folketinget såsom ombud för
Horsenskretsen och återvaldes ända till 1895; han
har alltid tillhört vensterpartiet och ofta nog dess
yttersta flygel. Någon stor politisk rol har han dock
ej spelat; emellertid intog han tidigt en ställning
för sig genom sitt outtröttliga nit för qvinnosaken
(lagen af d. 7 Maj 1880 om hustrus rätt att delvis råda
öfver sin förmögenhet har närmast honom att tacka
för sin tillkomst), för skyddande af den literära
eganderätten, för införande af proportionella val
m. m. 1870 stiftade B. Nordisk fristatsforening, som
egde bestånd till 1882, och såsom dess organ utgaf
han 1877–79 veckotidningen »Folkevennen»; han är
nämligen lika ifrig republikan som skandinav. Han var
äfven den egentlige stiftaren af Dansk kvindesamfund,
1871, och af Kvindelig fremskridtsforening (1885)
samt gaf uppslaget till stiftandet af Forening for
Danmarks neutralisering (1882), hvilken sedermera fick
namnet Dansk fredsförening. B. har sedan 1884 verksamt
deltagit i en serie mellanfolkliga fredskongresser och
interparlamentariska konferenser. På hans initiativ
inrättades verldsfredsbyrån i Bern 1892. Förutom en
mängd småskrifter har B. utgifvit Samlinger til
jævnförende nordisk lyd- og retskrivningslære

(1871), Nordens politiske digtning 1789–1804 (1878),
Klara Rafaelfejden (1879), Om
ægtefællers formuerettige ligestillelse
(1884),
Nordiske neutralitetsforbund (1885) och Kort
fremstilling af den svenske udtale
(1895). E. Ebg.

*Bajern har en areal af 75,864,es qvkm. (1,377,8
qv.-mil). Befolkningen uppgick 1890 till 5,594,982
pers. (1,049 qvinnor mot 1,000 män), hvilket
gör en folkmängdstäthet af 74 pers. på 1 qvkm.,
hvilket är betydligt under medeltalet för Tyskland
(91). För Rhenpfalz utgör siffran 123, för Oberpfalz
56. Tillväxten har sedan 1818 varit 50,9 proc. I
allmänhet var den ovanligt liten före 1867, men har
sedan dess varit något större, störst under perioden
1875–80 (1,02 proc. om året); 1880–85 var den årliga
tillväxten endast 0,49 proc., 1885–90 0,63 proc. Vissa
trakter, såsom Öfre och Nedre Franken, uppvisade
1890 en minskning mot 1885, beroende på den starka
inflyttningen af landtbefolkningen till de större
städerna. Utvandringssiffran öfversteg före 1870
sällan 10,000, varierade på 1870-talet mellan 7 och
12 tusen, men ökades på 1880-talet och uppgick 1891
till omkr. 28,000, de fleste från Pfalz, Schwaben och
Franken. Mindretalet går öfver Atlanten. 1890 voro
61,6 proc. ogifta (i Sverige s. å. 60,45 proc.), 1
proc. frånskilda (i Sverige 0,08 proc.). Af antalet
födda barn 1891 (212,156) voro 14,1 proc. oäkta,
I sydöstra B. stiger antalet oäkta barn öfver 20
proc. Nära 31 proc. af befolkningen bodde 1890 i B:s
244 städer, af hvilka München och Nürnberg hade
öfver 100,000, Augsburg och Würzburg 50–100 tusen och
25 andra öfver 10,000. — 70,8 proc. voro katoliker,
28,1 proc. protestanter. Gammalkatolikerna voro endast
3,625, judarna 53,885.

Andlig kultur. Den katolska kyrkan i B. har 2
ärkebiskopar: i München-Freising och Bamberg, med
6 suffraganbiskopar: i Regensburg, Augsburg, Passau,
Eichstätt, Würzburg och Speier. Ledningen af den
protestantiska kyrkans inre angelägenheter utgår i
det egentliga B. från öfverkonsistorium i München,
med två konsistorier, i Ansbach och Baireuth, samt
i Pfalz från konsistorium i Speier. — B. eger 3
universitet (München, Würzburg, Erlangen), 7 lycéer
för filosof. och katolsk-teologiska studier (Augsburg,
Bamberg, Dillingen, Eichstätt, Freising, Passau
och Regensburg), ett polyteknikum (München), ett
skogsinstitut (Aschaffenburg), ett veterinärinstitut
(München), ett landtbruksinstitut (Weihenstephan), 37
gymnasier, 52 isolerade latinskolor, 4 realgymnasier,
56 realskolor samt (1891) 7,212 folkskolor (5,083
katolska, 1,905 protestantiska, 134 simultana
och 90 judiska). I 77 proc. af skolorna uppburos
skolafgifter. För lärarepersonalens utbildning
finnas 20 lärare- och lärarinneseminarier och
49 preparandaskolor. För öfrigt finnes en mängd
fackskolor. Att döma af rekrytpröfningarna står
allmänbildningen mycket högt (läs- och skrifkunnigheten
är t. o. m. allmännare än i Preussen). Konstakademien
i München (i sin nuv. gestalt stiftad 1808) är
såväl en läro- och bildningsanstalt som en förening
af konstnärer.

Materiel kultur. Af B:s hela areal äro 40
proc. åker och trädgårdar, 17 proc. ängsmark, 3
proc. betesmarker, 33 proc. skog, deraf staten eger
ungetär 1/3 (859,257 har), 2,6 proc. improduktiv mark,
resten vägar, vatten, bebyggda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free