Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bailly ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
platser m. m. Hela det 1891 skördade beloppet af
spanmål (hvete, spelt, råg, korn, hafre, majs,
bokhvete, hirs, ärter) uppgick till 2,394,530 ton,
deraf 403,500 t. hvete, 647,680 t. råg, 556,650 t,
korn och 680,000 t. hafre. För bryggeriernas behof
måste ytterligare införas omkr. 30,000 t. korn om
året. Af humle skördades s. å. 10,5001. Vingårdarna
(omkr. 23,000 har, deraf 13,000 i Pfalz) gåfvo
1890 en skörd af 846,500 hl. (1891 endast 162,700
hl.). Kreatursstocken bestod 1892 af 368,600
hästar, 3,3 mill. nötkreatur (mest i södra B., der,
särskildt i Allgau, smör- och osttillverkning är en
hufvudnäring), 965,000 får (i tillbakagång), 1,35
mill. svin (i stigande) och 269,000 getter. — Af
industrigrenar intager öltillverkningen fortfarande
första rummet. Antalet i gång varande bryggerier
1891 var 5,130 med en maltförbrukning af 6,44
mill. hl. och en tillverkning af 14,285,962 hl. öl,
hvartill komma 1,556 »weissbierbryggerier» med en
maltförbrukning af 48,917 hl. och en tillverkning
af 196,741 hl. weissbier. S. å. konsumerades i
landet 12,332,100 hl., infördes utifrån 323,154
hl. och utfördes 2,199,500 hl. Ölbeskattningen är
förbehållen landets egen lagstiftning, men med
afseende å bränvinsbeskattningen har B. sedan
Okt. 1887 gemensam lagstiftning med det öfriga Tyska
riket. 1891–92 voro 5,610 brännerier i gång och
tillverkade 170,585 hl. ren alkohol. Äfven öfriga
industrigrenar hafva utvecklats under de sista
årtiondena, men för industrien i dess helhet föreligga
ej siffror senare än för 1882. Tull-lagstiftningen och
regleringen af myntväsendet tillkomma Tyska riket,
men upptagandet och förvaltningen af tullarna de
enskilda staterna. Följaktligen har B. (sedan 1872 och
1876) samma mått- och vigtsystem (metersystemet) och
myntsystem som Tyska riket. — Jernvägarna hade 1894 en
längd af 5,974 km., deraf 5,076 km. voro statsbanor;
telegraflinierna hade 1893 12,173 km. längd med 1,845
byråer. Jämte Würtemberg har B. en från det öfriga
Tyska riket skild förvaltning af post och telegraf.
Författning. Kronan är ärftlig på manssidan af
huset Wittelsbach efter förstfödslorätt och agnatisk
linealsuccession. Qvinnolinien är utesluten, så länge
en agnat af ett jämbördigt äktenskap eller genom
en arfförbrödring till tronföljd berättigad prins
finnes. Under konungens minderårighet eller oförmåga
att föra regeringen inträder ett regentskap under
närmast arfsberättigade myndiga agnat. Landtdagen
(der landtag) sammanträder enligt lag minst hvart
tredje år, men då finansperioderna nu (enl. lag af
1865) äro tvååriga, måste landtdagen inkallas minst
hvartannat år. Förste presidenten i riksrådskammaren
utnämnes af konungen för sessionsperioden, andre
presidenten i denna kammare och båda presidenterna i
andra kammaren (die abgeordneten kammer) väljas. Vid
grundlagsändringar fordras för besluts giltighet att
3/4 af medlemmarna i hvardera kammaren äro närvarande
och 2/3 af de afgifna rösterna, — Enligt den 1877
genomförda förändringen i tyska domstolsorganisationen
finnas i B. en oberstes landesgericht (i München),
som är högsta revisionsinstans, 5 oberlandesgerichte
(i München, Zweibrücken, Bamberg, Nürnberg
och Augsburg), 28 landgerichte och 270
amtsgerichte.
Budgeten för finansperioden 1894–95 upptog inkomsterna
(med afdrag af förvaltningskostnader) och utgifterna
för ett år till 186,6 mill. mk. Af inkomsterna
upptogos de direkta skatterna till 29,67 mill.,
tullar och indirekta skatter till 66,77 mill.,
statsdomän, saliner, bergverk, jernvägar, post,
telegraf m. m. till 71 mill., och af utgifterna
civillistan och apanager till 5,4 mill.,
statsskulden till 50 mill., justitieministeriet
14,9 mill., inrikesministeriet 22,5 mill.,
kultusministeriet 25,5 mill., matrikularbidrag till
50,9 mill. mk. Det i riksbudgeten upptagna beloppet
för den bajerska militärkontingenten (hvilket icke
är upptaget i ofvanstående siffror) utgör omkr. 70
mill. mk. Statsskulden uppgick vid 1893 års slut till
1,352,67 mill. mk. deraf den allmänna statsskulden
till 209,65 mill., jernvägsskulden till 993,46
mill. och grundränteskulden till 148,17 mill. mk.
B:s vapen består af en qvadrerad hufvudsköld,
som innehåller Pfalz’, Frankens, Schwabens och
Veldenz’ vapen, och en hjertsköld, som visar
42 dels silfver-, dels azurblå diagonalt från
höger till venster uppstigande rutor.
Landsfärgerna äro hvitt och blått. Ordnarna äro
dels riddareordnar, dels damordnar. Till de
förre höra: S:t Hubertus-orden, S:t Georgs-orden,
Max Josefs militärorden, Kronorden, Mikaelsorden,
Maximiliansorden, Ludvigsorden, Militärförtjenstorden
och Förtjenstkorset för 1870–71 års krig (äfven
för damer); till de senare höra: Theresiaorden,
Elisabetorden, damstiftets i München och damstiftets
i Würzburg S:t Annaorden, hvartill kommer ett större
antal förtjenstmedaljer och hederstecken. Landets
hufvud- och residensstad är München.
A. W–g.
Historia. Det katolska B. godkände utan motstånd
rikslagarna om jesuiternas utvisande (1872) och
införande af obligatoriskt civiläktenskap (1875),
hvarjämte alla skolor och seminarier ställdes under
statens tillsyn 1873. Emellertid fanns här ett starkt
klerikalt parti, hvilket vid valen 1875 erhöll en
majoritet af 2 röster i Andra kammaren. En mycket
häftig strid utbröt då emellan detta och de liberale,
hvilka innehade regeringen, en strid, som under
flere år förlamade landtdagens verksamhet. Derunder
växte vid förekommande nyval alltmer de klerikales
antal i representationen, och de började omkr. 1880
uppställa som sitt första mål att återeröfra åt
kyrkan skolan från staten. Ministerpresident var sedan
1880 v. Lutz, som med kraft bekämpade de klerikales
sträfvanden. Som dessa hade majoritet i kammaren,
genomdrefvo de dock der en del af sina önskningar,
men det lyckades ministèren att få dessa nya lagar
förkastade i riksrådet (Första kammaren) 1881 och
1882, ehuruväl äfven detta sedermera i vissa punkter
gaf efter för den växande reaktionära stämningen
i deputeradekammaren. – Den 13 Juni 1886 dränkte
sig konung Ludvig II under ett anfall af vansinne i
Starnberg-sjön. Hans sjukdom, som bragts till utbrott
genom den kungliga kabinettskassans stora skulder,
en följd af konungens dyrbara byggnadsverksamhet,
hade redan förut d. 7 Juni framkallat förslag om att
prins Luitpold skulle öfvertaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
