- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
559-560

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ball ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

terebinthina. Se Terpentin. — B. tolutanum. Se
Tolubalsam. — B. vitae. Se Succinum.

Balsaträdet, bot. Se Ochroma.

Balsbergsgrottan, belägen v. om Råbelöfssjön,
Kristianstads län, är en sedan gammalt bekant
grottbildning inom den till kritsystemet hörande
gruskalken vid Balsberg. Linné, som uppgifver,
att grottan äfven benämnes Fläskegrafven, berättar
i sin »Skånska resa», att sedan man väl lyckats
krypa in genom den trånga mynningen, »sågos hvalf
och öpningar innom hvarandra till en oändelig
vidd och längd under de höga bärgen och fälten,
som lågo ofvanpå». En löjtnant Wasser upptog något
senare öfver grottan karta och profiler, hvilka
äro publicerade i Vetenskapsakademiens »Handlingar»
för 1752. G. De Geer, hvilken i nyare tid undersökt
Balsbergsgrottan, antager, att den nu tillgängliga
delen icke är densamma, som beskrifvits af Linné
och Wasser. Rörande dess nuvarande beskaffenhet
berättar De Geer, att den består af två »salar»,
förbundna genom en på djupare nivå befintlig, ofta af
vatten afstängd gång. Den inre, sällan tillgängliga
salen är ungefär 20 m. lång, den yttres längd är 40
m. och höjden i midten är 5 m. En rak gång långs en
spricka från denna, hvilken kunnat följas åtminstone
20 m., står antagligen i samband med ännu ett, ehuru
nu otillgängligt rum. De Geer anser, att grottan
bildats sålunda, att källådror långs sprickor och
skiktfogar i kalkstenen utfrätt kanaler, som genom
ras ur taket efter hand vidgats; senare har grottan
blifvit något förstorad genom kalkbrytning ur taket,
hvilken dock för längesedan upphört. Grottan är
bekant äfven genom de många kritfossil, som erhållits
från densamma A. G. N.

Balsefejden. Se Hannibalsfejden.

Balsfjordsgruppen, geol., kallades, efter Balsfjorden,
Tromsö amt, Norge, af K. Pettersen den äldre af de
bägge stora skiffergrupper, som uppbygga fjällen i
Tromsö amt. Balsfjordsgruppen består af fylliter och
mjuka glimmerskiffrar med inlagringar af dolomit och
kalksten. Den yngre gruppen benämnes Tromsö
glimmerskiffergrupp
. — Bådas geologiska ålder är ännu
oafgjord, men de tillhöra antagligen de sedimentära
prekambriska aflagringar, som till ej ringa del
ingå i de skandinaviska högfjällen, och hvilka vid
bergskedjebildningen i mer eller mindre grad blifvit
metamorfoserade. A. G. N.

Balsic [balsjitj], serbisk herskareslägt i Montenegro
1360–1421.

Balslev, Karl Frederik, dansk biskop,
läroboksförfattare, född på Fyen d. 10 Jan. 1805
inom en gammal prestslägt, vardt student 1822,
teol. kandidat 1827, kyrkoherde på Morsö 1833 och
stiftsprost i Ribe 1850, erhöll ett pastorat på Fyen
1860 och utsågs till biskop i Ribe stift 1867. Död
d. 11 Mars 1895. B. är mest känd genom sina två
skolböcker, hvilka vunnit en utomordentlig spridning,
nämligen Bibelhistorie (1844; 100:de uppl. 1894) och
Luthers Catechismus med en kort forklaring (1849;
156:te uppl. 1893); den senare utträngde småningom
den dessförinnan nyttjade läroboken af biskop Balle.
E. Ebg.

*Balta hade 1891 omkr. 31,500 innev.

Baltagerini [-djerīni]. Se Ballett.

*Baltak, socken. 2,012 har. 838
innev. (1894). Köpingen Tidaholm (se d. o.) ligger
till en del inom B. socken.

Baltijskoje morje (»Baltiska hafvet»), ryssarnas
namn på Östersjön.

*Baltimore (»Monumental city») hade 434,439
innev. 1890 och var då Marylands största och
unionens sjunde stad. Det var 1870 unionens sjette
(ej tredje) stad (näst New York, Filadelfia, Brooklyn,
Chicago och S:t Louis) och har sedan öfverflyglats af
Boston. F. n. (1895) har den, sedan flere förorter
införlifvats med den, öfver 500,000 innev. 1890
funnos 5,258 fabriker, med 83,091 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 148 mill. doll. Vigtigast
äro de 40 fabrikerna för konservering och
inläggning af ostron, frukt m. m. (8,5 mill. doll.),
skräddareverkstäderna (15 mill. doll.), 65 gjuterier,
bessemerverk och mek. verkstäder (4,7 mill. doll.),
tobaksfabrikerna (5,9 mill. doll.) och slagterierna
(4,3 mill. doll.). Segelduksfabrikerna i och
vid staden sysselsätta 6,000 arbetare och lemna
3/4 af all i unionen tillverkad segelduk. 1891
infördes för 18,27 mill. doll. och utfördes för
79,5 mill. doll. (mjöl, majs, bomull, kött, fläsk och
fett, ostron, hvete, tobak och tobaksfabrikat). B.
har näst New-York den största spanmålsexporten vid
Atlantiska kusten. Stadens handelsflotta räknade 1890
990 segelfartyg, om 55,425 tons, och 163 ångfartyg,
om 57,2201. Från staden utgå 7 jernvägslinier,
af hvilka några gå genom tre långa tunlar under
staden. Midt igenom staden, mellan de B. and Ohio
railroad co. tillhöriga jernvägslinierna, har man 1895
anlagt en 11 km. lång (deraf 2,5 km. underjordisk)
elektrisk jernväg, ett hittills enastående försök
att lämpa den elektriska kraften för större
jernvägsdrift. Den väldiga elektriska verkstaden, som
gifver den drifvande kraften, står vid banans ena
ände och inrymmer 11 ångpannor, om 250 hästkrafter
hvardera. Strömmen föres till lokomotivet genom
luftledningar, mot hvilka ett slags såla glider med
elastiskt fäste i lokomotivets öfre del. Strömmen
återgår till kraftkällan genom lokomotivets hjul,
jernvägsskenorna och en stor kopparledning. Störst
bland B:s välgörenhetsinrättningar äro det af
Baltimoreköpmannen Johns Hopkins (d. 1873) med
3,5 mill. doll. doterade sjukhuset (öppnadt 1889)
samt stadens fattighus (Bay view asylum) för
1,200 fattiga. Af B:s undervisningsverk må nämnas
Johns Hopkins university (till hvilket Hopkins
testamenterade öfver 3 mill. doll.), som f. n. består
af 2 fakulteter, den filosofiska (öppnad 1876) och den
medicinska, som trädde i verksamhet 1893 och står i
samband med det ofvannämnda sjukhuset samt har en till
största delen af amerikanska damer samlad donation af
omkr. 500,000 doll., vidare en annan medicinsk skola,
en apotekare- och en tandläkareskola, 2 katolska
colleges (Loyola och S:t Mary’s), 2 för qvinnor
afsedda högre läroanstalter (Woman’s college och Bryn
Mawr school
), ateneum, som jämte stadsbiblioteket
innehåller Marylands historiska förenings
samlingar och lokaler för konstutställningar,
det för konstslöjdens utveckling afsedda Maryland
institute,
med bibliotek, ritskola och verkstäder,
Peabody institute (stift. 1857), med ett bibliotek
på omkr. 120,000 bd, Enoch Pratt free library (grund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free