- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
563-564

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ball ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppl. 1856), Technologikon (1820; 3:dje uppl.
1846), Grammatike tes hellenikes glosses (1821;
3:dje uppl. 1845), Syntaktikon tes archaias
hellenikes glosses
(1828; 2:dra uppl. 1848),
Stoicheia tes filosofias (1838; 2:dra uppl. 1856)
och Encheiridion etikes (1853).

*Bamberg hade 1890 (garnisonen medräknad)
35,815 innev. Det kungl. biblioteket, som
anlagts af jesuiterna och tillökats med det forna
universitetsbiblioteket och en mängd sekulariserade
klosters boksamlingar, räknar omkr. 300,000 bd, 4,180
handskrifter och 3,000 inkunabler. I B. finnes äfven
ett större arkiv och (sedan 1889) ett af jur. d:r
C. Remeis bekostad t observatorium.

*Bamberger, Heinrich von, dog d. 9 Nov. 1888.

*Bamberger, Ludwig, bekämpade lifligt Bismarcks
1879 invigda protektionistiska system och kom
derigenom 1880 i så pass spändt förhållande till
det nationalliberala partiet, att han bildade
secessionisternas grupp, som utbröt sig ur
nämnda parti (se Secessionister). Denna grupp
uppgick 1884 i det då bildade Tyskfrisinnade
partiet (se d. o.), ur hvilket B. dock utträdde
1893. Såsom medlem af detsamma angrep han furst
Bismarcks kolonialpolitik. På det statsfinansiella
området har B. gjort sig bemärkt såsom ifrare för
guldmyntfoten. Hans riksdagstal äro ej glänsande,
men utmärkas af klar och strängt logisk framställning
samt den auktoritet, som erfarenheten skänker. Bland
hans sedermera utkomna skrifter må nämnas Deutschland
und der socialismus
(två uppl. 1878), Die secession
(fyra uppl. 1881), Die schicksale des lateinischen
münzbundes
(1885), Die nachfolge Bismarck’s (sex
uppl. 1889) och Die stichworte der silberleute
(4 uppl. 1894). Hans Gesamnielte schriften började
utgifvas 1894.

*Bambuk står sedan 1858 under protektorat af
Frankrike, som har flere poster vid Senegal (Kayes,
Medine, Diamu, Bafulabe), alla förenade genom jernväg,
och vid Faleme (Senudebu).

Bambyke. Se Hierapolis.

*Bamian. Bergpassen der äro egentligen sex, af hvilka
tre föra till Afganistan och tre till Turan. Af dessa
lemnar det 3,715 m. höga Hadjikak, som, 14 km. långt
och blott 2 km. bredt, omgifves af branta, ända till
1,000 m. höga klippväggar, den enda för tyngre fordon
och artilleri användbara öfvergången.

*Bamle. Se Rättelser, bd 18. Jfr äfven Norge,
sp. 1343.

Bammako, stad i Bambara (se d. o. Suppl.).

*Ban (Fr.). Se vidare Bann.

*Ban, ämbetstitel. Titeln ban bäres fortfarande
af ståthållaren i Kroatien (»banus af Kroatien,
Slavonien och Dalmatien»), hvilken står i spetsen
för Kroatiens regering, utnämnes af Ungerns konung på
förslag af ungerska ministerpresidenten, är ansvarig
för landtdagen i Agram, tager i alla gemensamma
ungersk-kroatiska angelägenheter del i ministerrådet
och är medlem af ungerska öfverhuset, men har ingen
militärisk myndighet.

Ban, Matija, dalmatisk författare, f. 1818 i Ragusa,
var 1845–49 i Belgrad informator åt regerande
fursten Alexander Karageorgevitjs döttrar. Under
revolutionsåret 1848 sökte han verka för serbernas
och kroaternas sammanslutning mot ungrarna samt
Dalmatiens närmande till Serbien. Han utgaf 1849–53
i Ragusa den literära tidskriften »Dubrownik», var
derefter lärare i franska språket och literaturen i
Belgrad och förestod 1860–71 utrikesministeriets
pressbyrå samt användes emellanåt i politiska
beskickningar. 1868 voterade serbiska skupsjtinan
(folkrepresentationen) åt honom en nationalbelöning
i form af årspension. B. är i Serbien högeligen
uppburen i egenskap af patriot och författare. Han
har såsom skald, politisk skriftställare och diplomat
varit sitt lands entusiastiske förespråkare. Man har
gifvit honom hedersnamnet »slavernas Sofokles»
på grund af hans 14 sorgspel, bland hvilka Mejrima
(omkr. 1855, med Bosniens frigörelse till ämne) är
B:s mästerstycke. Från ungdomen stor beundrare af
Shakspere, har B. förstått att i sina dramer ingjuta
lif, passion och originalitet: och han syftar städse
till betydande effekter. Äfven såsom lyriker har han
varit produktiv och lycklig. B. har jämväl diktat på
italienska. Bland hans många (på serbiska, franska
eller italienska författade) politiska skrifter
må nämnas Droits politiques de la nation serbe
dans l’empire ottoman
(1856; öfvers. på tyska och
ryska), Les slaves d’Autriche et de Turquie (1862)
och Principes de l’école serbe (1863–65). B:s hem i
Belgrad var länge ett centrum för det intellektuella
lifvet derstädes.

*Bana, mek. Se vidare Kometer, Kulbana, Planeter.

Banaltafel (af ban, se d. o., och T. tafel, bord),
domstol i andra instans i Kroatien.

Banana, station och hamn i Kongostaten, ligger på
ett lågt, långt, smalt sandref mellan Atlantiska
hafvet och Kongomynningens norra strand. Emedan
floden och hafvet hotade att bortskölja udden,
har man sökt bevara den genom rader af i stranden
neddrifna pålar, innanför hvilka man höjt stranden
och gjort den fast genom påförda stenmassor. Innanför
udden ligger en rymlig och tämligen djup hamn med
god ankargrund, dit fartyg, som ej ligga djupare än
6 m., lätt kunna löpa in. Platsen är hufvudort i ett
distrikt af Kongostaten och säte för en fransk och
en nederländsk konsul. Ytterst på udden ligger det
holländska faktoriet, ett storartadt och välskött
etablissement, och derefter följa det franska
faktoriet, Kongostationen samt det engelska och det
portugisiska faktoriet.

Bananätaren och Bananätarefoglarna, zool. Se
Musophagidae.

*Banat. Temesvárbanatet (Temesbanatet), som numera
icke utgör något förvaltningsområde, utan endast ett
geografiskt begrepp, omfattade komitaten Torontál,
Temes och Krassó. Det var i forntiden en del af
Dacien och delade dess öden under folkvandringarna och
senare, tills det förenades med Ungern. Redan genom
mongolernas och tatarernas infall ödelades landet
förskräckligt, hvarför till dess skydd städerna
Orsóva, Mehadia m. fl. befästes, men en ännu
sorgligare tid följde i slutet af 14:de årh. med
turkarnas ankomst, under hvilkas nära 300-åriga
anstormande mot Ungern och Österrike detta gränsland
underkastades de svåraste hemsökelser. Med Temesvárs
eröfring 1552 blefvo turkarna herrar i landet,
hvilket blef ett turkiskt sandjak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free