Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnade tjensten 1863 och egnade sig åt skötseln af
sina gods i Tarn. Vid krigsutbrottet 1870 återgick
han i tjenst och deltog i försvaret af Paris under
belägringen. 1882 valde republikanerna i Tarn
honom till ledamot af senaten, der han blef en af
sekreterarna och fortfarande har plats. B. var
marinminister i Rouviers kabinett Maj–Dec. 1887
samt i Tirards och Freycinets kabinett,
Nov. 1889–Febr. 1892.
Barbey d’Aurevilly [barbē dårövijī], Jules
Amédée, fransk skriftställare, f. 1808, arbetade i
landsortstidningar till 1851 och skref från nämnda
år i Paris-tidningen »Pays» literära artiklar med
konstlad stil, bullersam, personligt fejdlysten
ton och klerikal-monarkisk åskådning. Han var med
och uppsatte »Réveil» 1858 samt arbetade derefter i
»Gaulois», »Constitutionel» m. fl. tidningar. Död
1889. Bland hans utgifna skrifter må nämnas
Les prophètes du passé, J. de Maistre, de Bonald,
Chateaubriand, Lamennais (1851; 2:dra uppl. 1860),
Lensorcelée (1854; 4:deuppl. 1879), om chouanerna i
Normandie, ett af B:s mest kännetecknande arbeten,
Dix-neuvième siècle, les hommes et les oeuvres (12 bd,
1861–92), Prêtre marié (1864; 3:dje uppl. 1874), Les
diaboliques (1874), hvilken novellsamling beslagtogs
såsom omoralisk, samt Goethe et Diderot (1880),
som betecknar höjdpunkten af B:s paradoxmakeri. I
afseende på estetiska åsigter tillhörde B. på äldre
dagar »dekadenternas» grupp och gäller som en af
symbolismens grundläggare.
Barbi, Alice, italiensk sångerska, född 1861,
elev af Zamboni, uppträdde 1880 på en hofkonsert
i Rom med sådan framgång, att hon beslöt företaga
konstresor. I Österrike, Tyskland, Ryssland,
Frankrike och Danmark har hon sedan skördat
triumfer genom sin sympatiska mezzosopran,
intelligent och känsligt föredrag samt ovanlig
förmåga att sätta sig in i olika tiders musikstilar.
A. L.
*Barbier, H. A., dog i Nizza 1882.
*Barbier, P. J., född 1825 (ej 1822), har vidare
skrifvit bl. a. operatexterna Paul et Virginie
(musik af Massé, 1876; svensk öfvers. 1886), Polyeucte
(musik af Gounod, 1878), Les contes d’Hoffmann (musik
af Offenbach, »Hofimanns äfventyr», 1881), Françoise
de Rimini (musik af Ambr. Thomas, 1882), och Néron
(1885, musik af Rubinstein).
Barbier de Meynard [barbiē dö mänār], Charles Adrien
Casimir, fransk orientalist, född i Marseille 1826,
egnade sig först åt konsulatsbanan och var en tid
anställd såsom attaché vid franska beskickningen
i Persien. Sedermera professor i turkiska vid École
des langues orientales vivantes, blef han 1875 utsedd
till den berömde Mohls efterträdare såsom professor
i persiska vid Collége de France och 1885 professor
i arabiska vid samma universitet. B. är sedan 1878
medlem af Institutet (Académie des inscriptions
et belles-lettres). Af hans många arbeten på den
orientaliska filologiens område äro följande de
förnämsta: Dictionnaire, géographique, historique
et littéraire de la Perse et des contrées adjacentes
(1861), en ytterst vigtig bearbetning af Jakufs
(se denne) »Múʿdjem el-buldân», fullständigad med
ledning af flere outgifna persiska och arabiska
handskrifter; Tableau littéraire du Khorassân et de
la Transoxiane au IViéme siècle de l’hégire (1861);
text och öfvers. af Maçoudis »Les prairies d’or»
(se Masudi), i samarbete med Pavet de Courteille (9
dlr, 1861–77); öfvers. af Ibn Khordâdbeh’s vigtiga »Le
livré des routes»; text och öfvers. af Zamakhschari’s
»Les colliers d’or» (1876) och »Pensées» (s. å.);
Dictionnaire turc-français (2 bd, 1885–87).
H. A.
Barbieri, Francisco Asenio, spansk musiker,
f. 1823, d. 1894, var i början klarinettist,
sufflör, sångare m. m., tills han 1847 bosatte
sig i Madrid och blef musiklärare, referent samt
sekreterare i ett sällskap för bildande af en
operett-teater. Sjelf debuterade han med framgång
1850 såsom kompositör af en »zarzuela» (operett)
vid namn Gloria y peluca och fick snart anseende
att vara Spaniens mest omtyckte »zarzuelero» (han
skref omkr. 60 operetter). Derjämte föranstaltade han
»Concerts spirituels» (1859) och klassiska konserter
(1866), ur hvilka sedermera Madrids konsertsällskap
utvecklade sig, blef 1868 professor i harmoni och
musikhistoria vid konservatoriet (en befattning,
som han dock vägrade att mottaga) samt 1873 medlem
af konstakademien. B. skref äfven orkestersaker,
hymner, motetter, visor och diverse literära
artiklar. Han åtnjöt en utomordentlig popularitet.
A. L.
Barbo, Pietro, påfven Paul II:s egentliga namn.
Barbosa du Bocage [dy båkāsj], Manoel Maria,
portugisisk skald (af fransk härstamning). Se
Portugisiska literaturen, sp. 66.
Barboza, Francesco Vilella, markis af Paranagua,
brasiliansk marinminister, skald. Se Brasilianska
literaturen.
*Barbuda, 189 qvkm., omkr. 800 innev., tillhörde sedan
1680 familjen Codrington, men har nyligen återfallit
till kronan och lyder under Antigua.
Barbula (Hedw.) Lindb., bot., är ett till
nat. fam. Tortulaceae bland de akrokarpa mossorna
hörande slägte. Dithörande arter äro ett- eller
fleråriga, af vexlande storlek, med långsträckta
till äggformiga blad. De växa vanligen i tufveform
på stenar, murar, tak etc. såväl i fjälltrakterna
som längre söderut. Bland slägtets 13 skandinaviska
arter finnes ett par af våra allmännaste mossarter,
såsom B. unguiculata Hedw., hvilken lefver på
åkrar, gräsplaner m. fl. st., och B. fallax Hedw.,
som uppträder företrädesvis på murar och klippor.
G. A.
*Barcelona. 1. Provins. 7,690 qvkm. (officielt,
7,718 enl. Strelbitsky), 902,970 innev. (1887). —
2. Hufvudstaden hade s. å. 272,481
innev. Universitetet stiftades 1450 af stadens
magistrat, och stiftelsen bekräftades s. å. af
kon. Alfons V och påfven Nikolaus V. 1714 flyttades
det med undantag af de medicinska lärostolarna
till Cervera, men återkom 1837 till B. Det har 5
fakulteter och omkr. 1,800 studerande. Universitets-
och provinsbiblioteket (grundl. 1841) räknar
omkr. 154,000 bd, 800 inkunabler och 2,000 handskr. I
B. finnes äfven aragonska kronans arkiv (omkr. 3,7
mill. dokument), hvars ålder går tillbaka till midten
af 1300-talet och som i 19:de årh. fått ofantliga
tillskott från klosterbibliotek, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
