- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
587-588

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barchius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afskrädet af en rock-art, kallad awal), omtalas
tidigt i historien. Arad, med ett stort fort från
portugisernas tid, är den enda, som behållit sitt
gamla namn (Arados), de öfriga hafva enligt Strabon,
Plinius och Ptoiemaios kallats Tyros l. Tylos
och Tharros. Herodotos och dessa nämna dem som
fenicernas ursprungliga hem, och de gräfningar Bent
företog i slutet af 1880-talet i de tusentals, ända
till 12 m. höga grafkullarna i norra hälften af
hufvudön bragte i dagen fragment af elfenben och
andra föremål, som visa omisskänlig likhet med
föremål funna i feniciska grafvar på kusten af
Medelhafvet och med föremål i Brit. museum från
Nimrud i Assyrien, hvilka allmänt antagas hafva
utförts af feniciska konstnärer. Begrafningssättet
i två våningar öfverensstämmer ock med fenicernas. I
alla händelser existerade en liflig förbindelse
mellan Medelhafskusten och dessa öar. Sannolikt
gick den gamla karavanhandeln med Indien öfver
dem. I början af 16:de årh. (före 1521) besattes
de af portugiserna, som drefvo perlhandel för egen
räkning, och om hvilka flere borgruiner vittna. Från
den förportugisiska tiden härstamma ruinerna af
den forna hufvudstaden Beled el Kadim, s. v. om
Maname. 1622 togos öarna af perserna (sjah Abbas),
hvilka dock flere gånger blefvo fördrifna af araberna
på fastlandet. 1784 kom arabstammen Uttubi från
El-Hasa i varaktig besittning af dem. Sedan turkarna
på 1840-talet togo kustlandet längs Persiska viken,
äro B. det förr mäktiga furstehuset El Kalifahs af
nämnda stam enda landbesittning. 1867 gjorde sjahen
af Persien anspråk på öarna, men hindrades genom
engelsmännens mellankomst, hvilka då togo öarna
under sitt beskydd och 1875 försvarade dem mot ett
turkiskt angrepp. Folkmängden på öarna anses uppgå
till omkr. 70,000. De åkerbruksidkande araberna äro
vahhabiter, kustbefolkningen, som är ganska mycket
blandad (med negrer och andra), hyllar den sjiitiska
muhammedanismen. Se J. Th. Bent i »Proc. of the
R. geographical society» (N. S. XII, 1890).

*Bar el-abiad (abjad), »Hvita, d. v. s. klara,
Nilen». Se Nilen.

*Bar el-asrak, »Blå, d. v. s. mörka, Nilen». Se Nilen.

*Bar el-gasal, »Gasellfloden». Se Gazellfloden
och Nilen.

Bar el-gebel, »Bergsfloden». Se Nilen.

Bar el-Hule, sjö. Se Merom.

Bareli, distrikt i divisionen Rohilkand,
Nordvestprovinserna, Indien. 4,180 qvkm. 1,040,690
innev. (1891). — Hufvudstaden B., vid Ganges’
biflod Ramganga och Audh-Rohilkandjernvägen, hade
121,039 innev. 1891. Dårvårdsanstalt, college,
starkt fort med garnison, bestående af 2 infanteri-
och 1 kavalleriregemente samt 1 batteri.

Barella, Hippolyte, belgisk läkare, f. 1832 i
Louvain, har skrifvit bl. a. ett omfattande arbete
om arsenikens terapevtiska bruk (1866) samt ett af
de mera framstående arbetena i rusdrycksfrågan,
Les alcools el l’alcoolisme (1880).

Bar el-Makua. Se Uelle.

Barend från Bruxelles, nederländsk målare. Se Orley.

Barends (Barendsen), Dirk, holländsk målare. Se
Barentsz. Suppl.

*Barents. En norsk fångstman Gundersen fann 1875
en krossad kista innehållande två kartor och en
holländsk öfversättning af berättelsen om Pets och
Jackmans resor, och en engelsman, Gardiner, gjorde
1876 ytterligare fynd vid B:s öfvervintringsplats,
hvilken låg på nordöstspetsen af Novaja Zemlja. De
i B:s vinterhus förvarade föremål befinna sig nu i
marindepartementet i Haag, uppställda i ett modellrum,
som är en trogen kopia af B:s koja.

Barents’ haf. Se Norra Ishafvet.

Barentsz (Barends, Barendsen), Dirk, holländsk
målare, f. 1534 i Amsterdam, d. derst. 1592,
reste i sin ungdom till Italien och var 1555 under
namn af Teodoro Bernardo lärjunge till Tizian
i Venezia, men efter 1562 befann han sig åter i
Amsterdam. I Rijksmuseum derstädes finnas af honom
två skyttegillen, bra målade, ehuru otympliga i
anordningen, väl modellerade och glödande i färgen,
den ena taflan med 14 figurer (1564), den andra med 18
män och en uppassande qvinna (1566). Dessutom märkes
der ett duktigt porträtt af Ferdinand, hertig af Alba.
C. R. N.

Bares-Salam. Se Tsad.

Baret [-rä], Eugène, fransk filolog, f. 1816 i
Bergerac, d. 1887 såsom generalinspektör öfver
folkskoleundervisningen, gjorde spanska literaturen
till sitt specialstudium och författade bl. a. De
l’Amadis de Gaule
(1853; ny uppl. 1873), Espagne et
Provence
(literära studier, 1857), Les troubadours et
leur influence sur la littérature du midi de l’Europe

(1857; 3:dje uppl. 1867) och Histoire de la littérature
espagnole
(1863), såsom komplement till hvilket
arbete han utgaf en »Anthologie espagnole» (1884).

Baretta, Blanche Rose Marie Hélène, fransk
skådespelerska, f. 1855 i Avignon, tillråddes i
barndomen af Sarah Bernhardt, som funnit brådmogna
anlag hos henne, att egna sig åt teatern, uppträdde
nioårig i en småflickrol och genomgick 1868–72
konservatoriet i Paris. Hennes framgång såsom Agnes
i »L’école des femmes» å Odéonteatern 1873 ledde
till engagement vid Théâtre Fraçais, hvarest hon
ryckte upp till societär 1876. M:lle B. trädde 1883
i äktenskap med skådespelaren G. Worms vid samma
scen. Bland hennes roller må främst ihågkommas Suzanne
i Beaumarchais’ »Le mariage de Figaro».

*Baretti, G. M. Jfr V. E. Lidforss: »G. B.,
en italiensk litteratör från förra århundradet»
(i »Nord. tidskr.» 1893).

Baretun, stad. Se Marmarica.

Barferusch, detsamma som Balfrosch (se d. o.).

*Barfod, P. F. Senare skrifter af honom äro Danmarks
historia fra 1319 til 1536
(2 bd, 1885) och Danmarks
historie fra 1536 til 1670
(4 bd, 1891–92).

Barfoed [-fåd], Christen Thomsen, dansk kemist,
född d. 16 Juni 1815 i Stege, blef student 1832 och
undergick 1835 farmacevtisk samt 1839 Polyteknisk
examen, hvarefter han med offentligt understöd några
år studerade kemi uti utlandet. 1845 vardt B. docent
vid Veterinairskolen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free