Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnamord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sökte och erhöll Samfundet Pro Fide et Christianismo
af K. M:t tillåtelse att få, efter öfverenskommelse
med vederbörande myndighet, i Stockholms kyrkor
anställa barngudstjenster på den eljest för
ottesångsgudstjensten bestämda tiden. Och under de
sista åren har intresset för barngudstjenster alltmer
vunnit insteg hos kyrkans presterskap både i Stockholm
och i andra städer samt äfven på landsbygden.
J. P.
*Barnhusinrättning. Om den af G. W. Gillberg
donerade barnhusinrättningen i Upsala se Gillbergska
barnhusinrättningen. Suppl.
Barni [-ni’], Jules Romain, fransk filosof och
politiker, f. 1818 i Lille, undervisade vid högre
läroanstalter i Paris och vardt 1861 professor
i filosofi vid akademien i Genève. Der vann han
anseende genom sina kostnadsfria föreläsningskurser
och organiserade några internationella
fredskongresser. Efter revolutionen d. 4 Sept. 1870
återvände han till fäderneslandet och var 1872–77
medlem af nationalförsamlingen, der han tog plats
bland yttersta venstern. Död 1878. B. inlade förtjenst
genom att i Frankrike introducera Kants filosofi. Han
öfversatte den store tyske tänkarens alla arbeten
(bl. a. »Critique du jugement», 1836; »Critique de la
raison pratique», 1848; »Critique de la raison pure»,
1869) samt gaf kritiska analyser af dem, dels i dessa
editioner, dels i sitt arbete Philosophie de Kant
(1850–51). B. författade vidare Histoire des idées
morales et politiques en France au XVIII:e siècle (2
bd, 1866) och La morale dans la démocratie (1868;
2:dra uppl. 1885) m. m.
Barnim, Therese, »freifrau von B.». Se Elssler 1.
Barnkolera. Se Kolera.
Barnkommunion. Se Nattvarden, sp. 870.
Barnkorståg. Se Korstågen, sp. 1407.
*Barnmorska. Enligt Medicinalstyrelsens cirk. d. 13
Juni 1881 är barnmorska pligtig att föra dagbok,
hvaruti antecknas alla af henne verkställda
förlossningar. Vid 1892 års slut var antalet
barnmorskor i Sverige 2,553. Af dem hade
under årets lopp utförts icke mindre än 602
instrumentalförlossningar.
Barnpulver. Se Magnesia, 2. och Roséns barnpulver.
*Barnsley hade 35,427 innev. 1891.
*Barns utsättande. Straffet derför kan enligt
1864 års strafflag under vissa omständigheter, om
barnet ljuter döden, utsträckas till straffarbete på
lifstid. I mycket lindriga fall kan straffet stanna
vid böter eller fängelse.
Barnu. Se Bornu.
*Barnum, Ph. T., afled 1891.
Barnängen, egendom inom Katarina församling i
Stockholm vid Hammarby sjö mellan Danvikens och
Hammarby tullar. På 1680-talet anlades der af
köpmannen i Stockholm Jakob Gavelius (1698 för
sina förtjenster adlad med namnet Lagerstedt) ett
manufakturi för allahanda kläden, boj och ylletyg,
»hvilka derförut aldrig till den godhet varit i
Sverige tillverkade», så att dylika för krigsmaktens
behof ej mera behöfde införskrifvas. Denna fabrik
nedlades först omkr. 1826. 1830–46 fanns på B. den
s. k. Hillska skolan (se d. o.) och derefter en
fortsättning af densamma under förra skolans intendent, magister
J. Keuter. Omkr. 1846 köptes egendomen af
grosshandlaren L. J. Hierta, hvilken der anlade
sidenfabrik, som sedan efterträddes af Kåbergs
tapetfabrik (till 1878). Från Hiertas arfvingar köptes
egendomen 1870–73 af Stockholms bomullsspinneri-
och väfveriaktiebolag, hvilket der anlade ett ännu
befintligt spinneri och väfveri med omkr, 11,000
spindlar och 400 väfstolar. Tillverkningen uppgår
för år till omkr. 112,000 buntar (à 4,5 kg.) garn
och 4,5 mill. meter väfnader. Arbetspersonalen äro
omkr. 400 pers. 1884 köpte bolaget äfven Åby (se
d. o.) bomullsspinneri vid Norrköping. — En annan
fabrik, som lånat sitt namn af föregående egendom, är
Barnängens tekniska fabrik, anlagd 1869, i närheten af
den förra egendomen, vid Bondegatan N:ris 61, 63, af
fabrikören V. Holmström (d. 1886), som 1885 ombildade
affären till aktiebolag. Tillverkningen består
väsentligen af tvål, parfymer, bläck, blanksvärta,
ost- och smörfärg samt ostlöpeextrakt. Särskildt
berömdt är dess bläck, som vid undersökning
af preussiska bergsakademien erhöll de bästa
loford. Arbetspersonalen uppgår till 80–90 pers. och
tillverkningsvärdet till omkr. 500,000 kr. för år.
*Baroda. 1. Britisk vasallstat i Indien, en del
af det fordom mäktiga marattriket (se Maratter),
omgifven af prov. Gudjarat i Bombay, har en areal af
21,305 qvkm., med 2,415,396 innev. (1891). Landet är
slätt, bördigt och vattnadt af flere floder. Tvänne
jernvägslinier skära detsamma. Fursten bär
familjenamnet Gaekwar (»koskötare») såsom
traditionel titel och är till namnet sjelfständig,
men i verkligheten beroende af den engelske
generalguvernören. Af gaekwaren bero åter några mindre
inom hans område liggande stater. Hans inkomster uppgå
till omkr. 1,5 mill. rupier. Genom fördrag med England
är han pligtig att uppställa en styrka af 3,000 man,
som gör polistjenst i tributstaterna. Dessutom finnes
en irregulier trupp af något mer än 6,000 man. Den
nuv. gaekwaren insattes 1875 efter ett försök af
hans företrädare att genom gift skaffa ur vägen
den engelske residenten. — 2. Hufvudstaden B.,
vid jernvägen mellan Bombay och Ahmedabad, hade
116,420 innev. 1891. Den egentliga staden består
af simpla hus, och äfven gaekwarens stora palats
är en oskön byggnad. Bakom detsamma ligger Nazar
Bagh-palatset, nu skattkammare, der fursten förvarar
sina juveler (värda öfver 3 mill. pd). Förstäderna
hafva vackra moderna byggnader: centralfängelset,
biblioteket, Baroda-college. En vacker park skiljer
den egentliga staden från truppernas (omkr. 4,700 man)
kantoneringsqvarter på andra sidan en liten flod.
Barodet [-dä], Désiré, fransk politiker, född i
Sermesse, depart. Saône-et-Loire, 1823, var en
tid skollärare, men afsattes 1849 på grund af
sin radikalism, och var sedermera privatlärare,
fabriksdisponent och assuransagent i Lyon, der han
d. 4 Sept. 1870 kraftigt bidrog till republikens
utropande och 1871–73 var mar. Vid ett fyllnadsval
i Paris till nationalförsamlingen besegrade han i
April 1873 en representant för den af Thiers omhuldade
»konservativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
