Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barrière ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buols vikarie och snart efterträdare samt förvärfvade
i denna ställning synnerlig gunst hos kejsar Karl
VI och Maria Teresia. Hans sträfvanden att få den
»pragmatiska sanktionen» respekterad lyckades
icke, och hans hat till Preussen ledde till
förödmjukelser. Men äfven sedan han aflägsnats
från ledningen af utrikesärendena (1753) och
ersatts med Kaunitz, behöll han Maria Teresias
ynnest, utnämndes till geheimeråd och vice-kansler i
inrikesministeriet och togs till råd vid ärkehertig
Josefs uppfostran. Död i Wien 1767. Hans 1802
tryckta Kurzer bericht von der beschaffenheit
der zerstreuten illyrischen nation är af vigt för
serbernas (»raitsernas») historia.
Bartet [-tä], Jeanne Julia, fransk skådespelerska,
heter egentl. Regnault och föddes
1854 i Paris. Hon var elev vid konservatoriet
1871–72, tillhörde Vaudeville-teatern 1872–79
och är sedan 1880 anställd som societär
vid Théâtre français, till hvars mest framstående
förmågor hon hör. Hon har med framgång fyllt sådana
uppgifter som Manon Lescaut, Louise i »Fromont et
Eisler», Drottningen i »Ruy Blas», Blanche i »Le
roi s’amuse», Dona Sol i »Hernani» och hufvudrollen
i »L’étrangère».
*Bartfeld är sedan 1876 icke fristad, utan stad med
ordnad magistrat (om skillnaden se Ungern, sp. 1364).
Barth, Jacob Böckmann, norsk forstman och författare,
f. 1822 i Kristianssand, blef student 1841 och juris
kand. 1846, hvarefter han ett år var lärare i zoologi
och botanik vid Kristiania borgareskola, derefter
(1849–52) idkade zoologiska studier i Lofoten och
Vesteraalen samt med statsunderstöd forstvetenskap
i Tyskland, Danmark och Sverige. Efter hemkomsten
anställdes han
1855 som forstman och var sedan 1860 forstmästare
i Gudbrandsdalen och Valders. Död i Lillehammer
1892. B. var en flitig författare, men en
ännu ifrigare jägare och ansågs vara Norges må
hända bästa skytt på sin tid. Han var tillika
en varm naturvän, som i alla naturens företeelser
sökte det ändamålsenliga; hans naturuppfattning
var alltigenom teleologisk, hvilket också
framträder i hans skrifter. Dessa behandla dels
skogshushållningen: Om skovene i deres forhold til
nationalökonomien (1857), Veiledning i det vigtigste
af den norske skovhusholdning (1864; 2:dra. uppl.
1882), Skovsagen, dens udvikling, nærværende
stilling og fremtid (1871), dels jagten i Norge:
Erfaringer fra jagten på det mindre vildt i Norge
(1874), Norges fuglevildt og
jagten på samme (1881), dels äro de populärt
naturskildrande: Den norske natur (1856; 2:dra
uppl. 1879), Optegnelser fra mit jægerliv (1865;
»Anteckningar från mitt jägarelif», 1867),
Naturskildringer og optegnelser fra mit jæger-
og reiseliv (1877). Derjämte skref han en mängd
uppsatser i tidskrifter och tidningar; många
äro öfversatta i »Svenska jägareförbundets nya
tidskrift». Han uppträdde jämväl, som polemisk
författare i nyrationalistisk riktning, bl. a. med
Præstelærens usandhed og den sande christendom
(1889), särskildt riktad mot prof. Fr. Petersen och
biskop J. C. Heuch.
*Barthélemy, Sankt. De ökade kostnader, som voro
förenade med S:t B:s bibehållande
under Sveriges krona, föranledde svenska regeringen
att inleda underhandlingar med den franska rörande
öns återlemnande, och detta gick i verkställighet
genom fördrag mellan Sverige-Norge och Frankrike,
afhandladt och slutet i Paris d. 10 Aug. 1877 samt
ratificeradt i Stockholm d. 9 Nov. s. å. och i Paris
d. 4 Mars 1878. För öfvertagandet af svenska kronans
egendom på ön skulle Frankrike betala en summa af
80,000 frcs, motsvarande det värde, hvilket efter
gemensam öfverenskommelse blifvit egendomen åsätt,
och såsom godtgörelse såväl för hemsändande som för
pensionering af de svenska tjenstemän på ön, hvilka
icke komme att öfvergå i fransk tjenst, skulle franska
regeringen dessutom i ett för allt tillhandahålla
svenska regeringen en summa, att på en gång erläggas,
af 320,000 frcs. Ön hade 1891 2,738 innev., af hvilka
de fleste tala franska, gammalfranska från 17:de årh.,
fri från alla tillblandningar. Befolkningen jublade
öfver återföreningen med sitt gamla moderland, men
detta tyckes hafva tagit mycket liten befattning
med ön. Tillståndet der har nyligen i franska
(och svenska) tidningar skildrats såsom ytterst
sorgligt. De offentliga byggnaderna förvittra,
cisternerna för samling af regnvatten hafva remnat,
vägarna äro ofarbara, några handelsförbindelser
existera ej mer, och befolkningen hotas af hungersnöd,
hvarför insamling på enskild väg till dess understöd
satts i gång, tills franska staten kan förmås att
ingripa. Jfr E. O. E. Högström: »S. Barthelemy under
svenkt(!) välde» (akad. afhandl., 1888).
Barthélemy [-lömī]. 1. Anatole Jean Baptiste
Antoine de B., fransk numismatiker, f. 1821 i Reims,
befordrades till underprefekt i arrondiss. Belfort,
vardt medlem af komitén för historiska arbeten
och invaldes 1887 i Franska institutet. Hans
vigtigare arbeten äro Études sur les monnaies des
ducs de Bourgogne (1849), Nouveau manuel complet de
numismatique ancienne (1851; ny uppl. 1890), Nouveau
manuel complet de numismatique au moyen-âge et moderne
(1852; ny uppl. 1890), Diocèse de Saint-Brieuc,
histoire et monuments (1855), Numismatique
mérovingienne (2 bd, 1865) och Études heraldiques
(1888).
Barthélemy [-lömī), Hippolyte, fransk
militärförfattare, f. 1840 i Algeriet inom en familj,
som lemnat flere slägtled af officerare, vardt
lärare vid krigsskolan i Saint-Cyr 1869, tillhörde
general Trochus stab under kriget 1870–71 och tog
afsked såsom kapten 1878. Han var derefter till 1881
militärisk medarbetare i Grambettas organ »République
française», uppsatte jämte andra tidningen »Paris» och
skref der militära bidrag liksom i »France militaire»
och »XIX:e siècle». I bokform har B. utgifvit Cours
d’art et d’histoire militaires (2 bd, 1875), ur
hvilket arbete Les armées européennes (1877) är ett
utdrag, den anonymt utkomna skriften Avant la bataille
(1886, med förord af Paul Deroulède, hvilken väckte
mycket uppseende äfven utomlands), L’ennemi (1887
o. följ.), La guerre (1890, med illustrationer) m. m.
*Barthélemy-Saint-Hilaire, Jules, blef 1875 senator
på lifetid och var 23 Sept. 1880–10 Nov. 1881
utrikesminister i Ferrys ministèr. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
