Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barrière ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djuren i Jardin des Plantes, utmärkta för
originalitet, såsom Tiger, slukande en
krokodil, Lejon, som qväfrer en boa, ansedd
som hans mästerstycke, utförd och uppställd i
Tuileries-trädgården. Lejon och hästar i flere
repriser, Jaguar, som slukar en hare (utförd i brons
1852, inköpt af staten) m. fl. Dessutom framträdde han
vid verldsexpositionen 1855 i Industripalatset med en
utsökt samling smärre bronser, som genast höjde honom
»hors de concours». De voro särskildt märkliga för den
mästerliga bronsgjutningen, hvars teknik han fullt
genomträngt och i hvilken han särskildt tillämpade
den sedan renaissancen glömda eller försummade, nu
af honom återuppfunna gjutningen »à cire perdu».
C. R. N.
Barygaza, fordom namn på Barotsch (se d. o.).
*Baryt, kem. Jfr ock Blanc fixe och Tungspat.
Barythvitt, kem. Se Blanc fixe.
Barytonon, Grek. (af barys, djup. och tonos, ton),
metr. Se Oxytonon.
Barzaghi, Francesco, italiensk bildhuggare,
f. 1839 i Milano, d. derst. 1892, lärjunge af der
varande akademi, utmärkte sig tidigt för tekniskt
fulländade figurer och åtnjöt understöd af Österrikes
kejsare. Han uppträdde första gången 1867, och af
hans sedan utförda arbeten må anföras Fryne inför
sina domare (efter Gérôme’s bekanta tafla), hans
prisbelönta verk Blindbock, Herkules och Antaeus,
Rafaels staty (i Galleria Vittorio Emmanuele
i Milano), Moses räddad ur Nilens vågor (1879,
i München).
Barzellotti, Giacomo, italiensk filosof,
född 1844 i Florens, professor i moralfilosofi och
pedagogik vid universitetet i Neapel sedan 1887,
ådagalägger skärpa, jämnvigt och smak i sina skrifter,
bland hvilka må anföras La morale nella filosofia
positiva (1871), Dell’ animo di Michelangelo
Buonarroti (1875), Santi, solitarii e filosofi (1886,
om äldre franska och engelska tänkare samt Kant,
Schopenhauer, Leopardi m. fl.) och David Lazzaretti
(1885), en »studie öfver de religiösa fenomenens
embryologi», hvilken sattes på den påfliga »Index
librorum ».
*Bas. — 3. Aritm. Se ock Talsystem. — 4. Kem. Numera
förstår man allmänt med baser endast hydrat af
positiva radikaler, d. v. s. föreningar af hydroxyl,
OH, med en metall eller metall-artad radikal. Vid
inverkan af en syra på en bas uppstå ett salt och
derjämte vatten, som bildas genom förening af syrans
väte med basens hydroxyl. Emedan syror, baser och
salter äro elektrolyter, men vatten deremot oledare,
och elektrolyter i lösning enligt Arrhenius’ teori äro
mer eller mindre uppdelade i radikaler, men vatten
icke, följer, att man får anse vattenbildningen
såsom determinerande för saltbildningen.
P. T. C.
Basaiti, Marco, italiensk målare af venezianska
skolan, verksam i Venezia 1490–1521, var lärjunge
af Luigi Vivarini, hvars sista arbete, S. Ambrosius
med två andra helgon (1503, altartafla i Frari),
han efter mästarens död fullbordade. Sedermera blef
Giovanni Bellini hans förebild. Han når hvarken
denne eller sin medlärjunge Cima i större bilder,
der karakteristiken ej
räcker till och färgen blir matt. Men i mindre taflor,
der hufvudsaken är landskap och figurerna blifva
staffage, eger han poetisk uppfattning samt en kraft
i färgen och finhet i clairobscuren, som påminna
om Antonello da Messina och Bellini. Så hans små
framställningar af S. Hieronymus i berglandskap
(en i Venezias Akademi, en i Milanos Brera och en
i Londons Nationalgalleri), men ypperst en liten
tafla med en ensam bergsjö, vid hvars strand på
en platform madonnan hyllas af helgon (i Florens’
Uffizi). Af större bilder märkas Marias himmelsfärd
med härligt landskap (i S. Pietro, Murano) Getsemane
samt Jakob och Johannes kallas till apostlar
(i Venezias Akademi), S. Sebastian, i utmärkt
landskap (i Berlin). Det sista signerade arbetet
af B. är ett qvinnoporträtt (1521, i enskild ego i
Milano). C. R. N.
Basalt-gods (Eng. egyptian ware). Se
Wedgwood.
*Basalt-tuff förekommer i Sverige vid Djupadal i
Skåne och innehåller der bitar af något fossilt trä
härrörande från barrträd. E. E.
Basan. Se Hauran.
Basaraba, valakisk dynasti. Se Valakiet, sp. 104–105.
*Basardsjik. 1. Hadsji Oglu B. kallas sedan 1882
officielt Dobrič (se d. o. Suppl.).
Bas-bleu [bablö], Fr. Se Blåstrumpa.
Bas-breton [ba brötå’ng], Fr. Se Bretonska språket
och literaturen.
Bas-buffa. Se Bas-röst.
Baschet [-sjä], Armand, fransk historiker, f. 1829
i Blois, gjorde sig fördelaktigt bemärkt genom
den literära monografien Honoré de Balzac (1851)
och erhöll 1855 offentligt uppdrag att genomforska
arkiv i Tyskland, Österrike och Venezia, på hvilken
sistnämnda ort han derefter mest koncentrerade
sina arkivstudier. Han reste 1856 i Dalmatien,
Albanien och Montenegro, vistades derefter i
Ungern och England, var 1859 åter i Venezia,
dit han å nyo sändes af regeringen 1862, samt
tillgodogjorde sig 1865 arkiven i Milano, Parma,
Florens och Mantua. B. dog 1886 i Blois. Bland hans
för historieforskningen fruktbärande publikationer må
nämnas Les archives de la sérénissime république de
Venise (1858), De la diplomatie vénitienne (1862),
hvilket arbete kastar nytt ljus öfver bl. a. Karl V
och Filip II, Les princes de l’Europé au XVI:e siècle,
d’après les rapports des ambassadeurs vénitiens
(s. å.), Histoire secrète du mariage de Louis XIII
et d’Anne d’Autriche (1864; 2:dra uppl. 1866), Les
archives de Venise etc. (1870; i synnerhet belysande
för Venezias förhållande till Frankrike), »Journal
du concile de Trente» (s. å.), Histoire du dépôt
des archives des affaires étrangères à Paris (1875,
en rik grufva för specialister).
Baschilange, negerstam. Se Basjilange. Suppl.
*Baschiöarna, Bajat med hamnplatsen San José d’Ybano,
Batan och Saptang, hafva en areal af 330 qvkm.,
med 10,517 innev. (1887).
*Baschkirer. De stodo 1798–1874 under guvernören
i Orenburg, i militäriskt hänseende under en egen
hetman samt bildade, beväpnade med gevär och lans,
baschkirhären, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
