Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batabano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baudry d’Asson [bådrī dasså’ng], Leon Armand Charles,
fransk politiker, född 1836 inom en af de äldsta
adelssläkter i Vendée, är sedan 1876 medlem af
deputeradekammaren, der han som lidelsefull legitimist
gjort sig beryktad genom sina många och hetsiga
afbrott i anföranden af andra partiers talare. I
Nov. 1880 vardt han af denna anledning utesluten ur
kammaren på två veckor, men vägrade att underkasta
sig; väpnad styrka måste då tillgripas, hvarvid B. och
hans vänner framkallade en fruktansvärd oordning. 1888
slöt han sig till Boulangers parti.
Bauer, rysk general. Se Baur. Suppl.
*Bauer, Karoline, afled på villa Broelberg. vid
Zürich, 1877. A. Wellmer utgaf hennes bref och
efterlemnade memoarer (under titeln Aus dem leben
einer verstorbenen, 4 bd. 1878–80) och ådrog sig
derigenom en långvarig process från grefve Platers
sida.
Bauer, Klara, tysk romanförfattarinna under
psevdonymen Karl Detlef (se d. o.).
*Bauer, Bruno, afled i Rixdorf, vid Berlin. 1882.
Bauer, Ferdinand von, friherre, österrikisk militär,
född i Lemberg 1825, genomgick ingeniörakademien och
vardt 1841 löjtnant. Han deltog i 1859 och 1866 års
italienska krig, blef 1874 fältmarskalklöjtnant
och chef för stabsofficerskursen, 1881
fälttygmästare, 1882 kommenderande general i Wien och
1888 (efter Bylandt-Rheidt) rikskrigsminister. Han
afled 1893.
Bauernfeind, Karl Maximilian von, tysk geodet,
f. 1818 i Arzberg, Ober-Franken, blef 1846
e. o. professor vid ingeniörskolan i München och
1851 professor i geodesi och ingeniörvetenskaper
vid dervarande polytekniska skola. Han var 1858–68
regerings- och byggnadsråd, 1868–74 föreståndare
för den efter hans plan organiserade tekniska
högskolan i München, hvilket värf han fyllde å
nyo 1880–83. Medlem af europeiska gradmätningen
1865, vardt han 1871 vice president i dess ständiga
komité. B. adlades 1873 och utnämndes 1885 till
geheimeråd. Han tog afsked från sina befattningar
1890. — B:s arbete Beitrag zur theorie der
brückengewölbe 184)6), en analytisk bearbetning af
Paulis teori för brohvalfbyggnader af jern, gällde
länge såsom norm för beräkningen af dylika. B. uppfann
1851 prismakorset, ett nytt mätinstrument,
hvilket snart vann allmän spridning, och några år
senare Bauernfeinds distansmätnings-prisma. Det
vigtigaste alstret af hans penna, Elemente der
vermessungskunde (2 bd, 1856–58; 7:de uppl. 1890),
fick en ingripande betydelse på detta dittills
ej systematiskt eller vetenskapligt behandlade
område. Hans Beobachtungen und untersuchungen über
die genauigkeit barometrischer höhenmessungen (1862)
bragte ljus i den omtvistade frågan om värdet
af barometer-höjdmätningar, i det han uppvisade,
att de på denna väg funna höjderna till följd af
jordens värmestrålning hafva en daglig period och
således efter bestämda regler afvika från de genom
nivellering erhållna. Dessa rön fullföljde B. i
Die atmosphärische strahlenbrechung etc. (1864–67)
och Ergebnisse ans beobachtungen der terrestrischen
refraktion (3 hftn, 1880–88).
*Bauernfeld, E. von, afled i Wien 1890. Hans Gesammelte
schriften utgåfvos 1871–73 i 12 bd.
Bauernfänger, T., »bondfångare». klockskojare,
person, som har till födkrok att lura enfaldigt
folk, i synnerhet stadsbesökande allmoge.
*Bauhin [båhä’ng]. K. Se vidare Botanik, sp. 963.
Baukis. Se Filemon.
Baumann, Oskar, tysk Afrikaresande, f. 1864 i
Wien, studerade i Leipzig och följde 1885 O. Lenz
uppför Kongo till Stanley-fallen. men måste för
sjukdom återvända samt undersökte på återvägen
Fernando Po. På uppdrag af tyska östafrikanska
sällskapet undersökte han 1890 Usambara och
kringliggande land samt företog 1892 i spetsen för
en af tyska antislafveriföreningen bekostad
expedition en resa från Tanga förbi Kilima-ndjaro
till Viktoriasjön och undersökte dess södra och
vestra strandlandskap. 1895 fick han af geografiska
sällskapet i Leipzig i uppdrag att företaga en
vetenskaplig undersökning af öarna Sansibar, Pemba
och Mafia.
Baumbach. 1. Rudolf B., tysk skald, f. 1840 i
Sachsen-Meiningen, idkade vid flere universitet
naturvetenskapliga, i synnerhet botaniska, studier och
var från 1865 lärare i olika österrikiska städer. Han
bor sedan 1885 i Meiningen. Resor, som han företagit i
Levanten, hafva inverkat på hans skaldskap, och detta
kan öfver hufvud sägas vara uppvuxet ur turistlifvets
mark. Frisk, älskvärd, ungdomligt romantisk och
välljudande till formen, har denna diktning vunnit
sina mest obestridliga framgångar på visans område,
inom hvilket falla hans samlingar Lieder eines
fahrenden gesellen (1878), Spieimannslieder
(1882), Von der landstrasse (s. å.), Wanderlieder
aus den Alpen (1883), Krug und tintenfass (1887)
och Thüringer lieder (1891) m. fl. Alla dessa
hafva på kort tid upplefvat ett ovanligt stort antal
upplagor, såväl som hans episka alster, bland hvilka
må antecknas den färgrika slovenska alpsagan Zlatorog
(1877), hjeltedikten Horand und Hilde (efter en episod
ur »Gudrun», 1878), Frau Holde (1881), Sommermärchen
(s. å.) och Abenteuer und schwänke (1883). —
2. Karl Adolf B., tysk politiker, den föregåendes
broder, f. 1844 i Meiningen, studerade juridik vid
flere universitet, blef 1878 landtråd i Sonneberg och
utnämndes 1890 till öfverborgmästare i Danzig. Han
invaldes i tyska fiksdagen såsom ombud för Meiningen
1880 och för Berlins femte valkrets 1884 samt å nyo
1890. Såsom framstående medlem af det tyskfrisinnade
partiet utsågs han sistn. år till riksdagens
andre vice-president. Staden Danzig invalde honom i
preussiska herrehuset 1891. Utom smärre skrifter öfver
normalarbetsdag och det qvinliga arbetet m. m. har
B. författat de populära arbetena Staatslexikon
(1882) och Der deutsche reichstag (1890).
Baumés snällfluss [båmēs], metall. kem. Se Fluss. 2.
Baumgarten, Michael, tysk teolog, f. 1812 i Holstein,
blef privatdocent i Kiel 1839 och kyrkoherde i
Slesvig 1846, men afskedades af danska regeringen
såsom upproriskt sinnad. Kallad till teol. professor
vid Rostocks universitet 1850, råkade den strängt
bibeltroende, men antiklerikale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
