Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beauxit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historien (Sala del Consistorio i Palazzo pubblico)
samt Kristus’ nedstigande i Hades (»nel limbo»;
i akademien), der patriarkernas nakna figurer äro
tecknade efter kända figurer af Michelangelo och för
resten i färgen onjutbara och maniererade. Slutligen
äro af honom i dômen, i korets golf, utförda bilder
i marmorintarsia, hvilka höra till de bästa och
mest formsköna af denna egendomliga dekorering
och till hvilka kartongerna förvaras i akademien.
C. R. N.
Bec Carcel [bäkk karsä’ll], Fr., Carcel-lampa. Se
Carcelska lampan och Lyskraft.
Beccari, Odoardo, italiensk resande och botanist,
f. 1843 i Florens, vistades 1865–68 på Borneo, der han
i nordvestra delen af ön samlade öfver 20,000 växter,
besökte 1870 Barka- och Bogoslanden samt Assab-viken
och Dahlak-arkipe-lagen vid och i Röda hafvet,
1871, 1874 och 1875 Nya Guinea och 1873 Celebes
m. fl. ostindiska öar. Sina iakttagelser har han
offentliggjort i tidskrifter och särskildt utgifna
arbeten, bl. a. Osservazioni botaniche intorno alle
piante dell’ Arcipelago indomalese e papuano (2 bd,
1884–85). Han är nu professor vid k. museet i Florens.
Bechgaard [-går], Julius, dansk tonsättare, f. 1843,
elev af Leipzigs konservatorium 1859–61, senare
af Gade, har skrifvit en mängd pianostycken och
sånger äfvensom musik till Drachmanns Strandbyfolk
(»Strandbybor», Stockholm 1884) och operan
Frode (1893). A. L.
Bechstein, Karl, tysk pianofabrikant, född i Gotha
1826, etablerade sig, efter studier i London
och Paris, 1856 i Berlin, der hans från början
oansenliga fabrik snart tog en betydande fart. Nu
lemnar den öfver 1,000 instrument årligen, och dess
konsertflyglar anses vara bland de bästa i verlden.
A. L.
Bechuaner, Bechuanaland. Se Betsjuaner,
Betsjuanaland. Suppl.
Bec-jeaune [bä’kk sjån], plur. becs-jeaunes, Fr. Se
Deposition och Pennalism.
*Beck, pix solida, farmak. De delvis vidbrända
hartsartade kropparna i beck (brandhartser)
ega en viss antiseptisk och på samma gång
retande verkan, hvarjämte beckets egenskap att
intimt häfta vid föremål fått utvärtes medicinsk
användning. Invärtes har beck gifvits i piller
såsom magmedel för att höja aptiten samt motverka
jäsning, vidare mot luftrörskatarr, lungsot, kroniska
hudåkommor samt katarrer i blåsa och urinrör. Sådan
användning af medlet kommer dock numera sällan i
fråga. Utvärtes brukas beck såsom beståndsdel i
plåster (se Beckplåster. Suppl.) och salvor för
att verka vidhäftande, lindrigt hudretande och
antiseptiskt. Allmogen begagnar ofta en blandning
af beck och talg till förbindning af sår, hvilka af
becket renas. C. G. S.
Beck, Joakim, dansk riksräntmästare, var af själländsk
adlig ätt och herre till ättens stamgods Förslev. I
konungens tjenst inträdde han sannolikt omkr. 1518
såsom sekreterare. År 1539 nämnes han första gången
som räntmästare, och sannolikt erhöll han nämnda år
denna ansvarsfulla post, som han sedermera i 30 år
beklädde. B. innehade en mängd förläningar, såsom
Everdrup och Vindslev (1558–72), Djurlev (1563–72)
m. fl., och han var »en mycket brukbar och dugtig man, hvars
namn man ständigt och jämnt återfinner i dåtida
regeringsakter». Han afled d. 25 Jan. 1572. Från
honom härstamma den nu utdöda danska adliga
ätten Beck och den svenska ätten Beck-Friis.
C. H. T.
*Beck, David. I svenska statens samlingar finnas
ytterligare af hans hand ett signeradt porträtt af
Gustaf Horn (Gripsholm), hvarjämte staten tillhöriga
porträtt af Karl X Gustaf samt af A. Wittenberg
troligen härröra från honom. Han har derjämte
målat många andra porträtt af framstående svenska
personligheter, såsom L. Torstensson, Louis De
Geer, M. G. De la Gardie, Axel Oxenstierna,
Gabriel Bengtsson Oxenstierna, Königsmark,
Douglas o. a., hvilka möjligen ännu kunna dölja
sig i enskilda samlingar, och som med stor talang
blifvit reproducerade i kopparstick af den med
B. samtida framstående gravören Jerem. Falck.
Upk.
Beck, Christian Daniel, tysk literaturhistoriker
och filolog, född i Leipzig 1757, var från 1782
professor i latinsk och grekisk literatur vid nämnda
stads universitet, med undantag af tiden 1819–25,
då han var professor i historia. Död 1832. Af
hans mer än 200 arbeten må nämnas hans upplagor
af Aristofanes (i förening med Invernizzi och
Dindorf, 13 bd, 1794–1834) och af Pindaros (2 bd,
1792; ofullständig; 3:djeuppl. 1811). Sedan 1789
redigerade han »Neue gelehrte Leipziger anzeigen»
(sedermera under andra namn).
*Beck, Johann Tobias, dog i Tübingen 1878. Af
hans senare arbeten hafva på svenska öfversatts
bl. a. »Tankar ur och enligt Skriften» (1880–81) samt
»Om nådavalet» (1893). Postuma arbeten af honom äro
förklaringar öfver de paulinska brefven till Timoteus
(1879, sv. öfvers. 1881), till romarna (2 bd, 1884)
och till efeserna (1891), Vorlesungen über christliche
ethik (3 bd, 1882–83), Vorlesungen über christliche
glaubenslehre (2 bd, 1886–87) m. m.
1. Beck, Frans, bokbindare, född d. 22 Mars
1814 i byn Gau-Bickelheim i Rhen-Pfalz, lärde
bokbindareyrket och kom vid 26 års ålder till
Sverige, hvarest han 1843 vardt egen mästare
i Stockholm. Han sparde ingen möda för att höja
sitt yrke, såväl i fråga om den vanliga bokbindningen
som särskildt i fråga om praktband, hvilka från början
blefvo en af firman med allt större framgång odlad
specialitet. De första åren var B. inskränkt till
de då vanliga monteringarna af perlbroderier, men han
öfvergick snart till mera sjelfständiga orneringar
med stålstift, punkter i guldpressning, rika guld-
eller silfverbeslag eller montering af träskulptur.
B. erhöll bland andra utmärkelser medaljen Litteris
et artibus af konung Oskar II 1882, guldmedalj
vid utställningen i Malmö 1881 och diplom såsom
hedersmästare i Berlins bokbindareförening s. å.
Död i Stockholm d. 15 Maj 1888. Den gamle
yrkesmannen hade efter förmåga sträfvat att frigöra
det högre bokbinderiet från beroendet af ciselören
och träsnidaren; detta lyckades firman, sedan B.
såsom delegare deri 1876 upptagit sin nedannämnde
son.
2. Beck, Johan Viktor, bokbindare, den föregåendes
son, föddes i Stockholm d. 12 Mars 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
