- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
651-652

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beauxit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akademi han under Hess utbildade sig i
freskomåleri. Återkommen till Berlin, deltog han
i utförandet af Cornelius’ fresker i förhallen
till Altes museum. Derpå studerade han ett år i
Paris de franske målarnas kolorit och lefde tre
år i Italien, mest i Rom. Från år 1853 uppehöll
han sig på sina resor mest i Venezia, intagen af
dess renaissance-målares kolorit, främst af Paolo
Veronese. Med större taflor och väggmålningar
lyckades han dock ej vinna bifall. Detta kom först
hans smärre genretaflor till del, framför allt
sådana, som framställde bilder och situationer
från Venezias äldre dagar, hvilka utmärkte sig
för liflig färgglöd och vanligen äfven för stark
lust för pittoresk kostym, hvilket förskaffade
konstnären namn af »Kostym-Becker». Af sådana taflor
må nämnas Sebastiano del Piombo hos Tizian, En bravo
(1864), Karl V hos Tizian, Dürer i Venezia (1872),
Karnevalsscener m. m., och hit kan äfven räknas en
af hans bästa, mest kända taflor Karl V hos Fugger
(1866; i Berlins National-galleri). Ett af hans bättre
arbeten är också Othello, som berättar sina äfventyr
för Desdemona
(1886, i Breslaus museum).

Becker, August, tysk målare, f. 1821 i Darmstadt,
der han fick första undervisningen, utbildade sig i
Düsseldorf, der han i synnerhet visade lust för att
måla berglandskap och stor natur. För att utveckla
denna fallenhet reste han 1844 i Norge, derefter
i Schweiz och Tyrolen samt sist i Skotland. Död
i Düsseldorf 1887. B. alstrade många, mest stora
taflor, med storartad uppfattning och noggrant
utförande. Af bilder från Norge må nämnas Alpenglühen
och Romsdalsfjäll i midnattssol (bägge 1846), Norsk
högslätt
(1861); från Schweiz Afton i Berner Oberland
(1860 och 1867); från Tyrolen Kaisergebirge (1864),
Königssee i storm (1872) m. fl.

Becker, Karl, tysk statistiker, född 1823 i Oldenburg,
tjenstgjorde såsom officer i oldenburgska och
schleswig-holsteinska arméerna åren 1842–51
och studerade sedan ekonomi och statistik vid
universiteten i Göttingen och Berlin, hvarefter han
1855 öfvertog ledningen af Oldenburgs statistiska
byrå och ställdes 1872 i spetsen för Tyska rikets
statistiska ämbetsverk, från hvilken befattning han
1891 erhöll afsked. De flesta af B:s många arbeten
ingå i Oldenburgs och Tyska rikets officiella
statistiska redogörelser. Af hans enskilda arbeten
är mest bekant det 1874 utkomna Zur berechnung
von sterbetafeln an die bevölkerungsstatistik zu
stellende anforderungen.
K. S.

Becker, Otto, tysk läkare, född i Mecklenburg-Strelitz
1828, blef 1859 med. doktor i Wien, kallades 1868
till professor i oftalmologi i Heidelberg och afled
1890. Utom en mängd smärre afhandlingar har han
utgifvit tvänne större monografier Die pathologie
und therapie der linse
(1876) och Zur anatomie der
gesunden und kranken linse
(1883).

Becker, Ernst Albert, tysk målare, född i Berlin
1830, studerade vid dervarande akademi och hjelpte
särskildt sin lärare v. Klöber vid utförandet af
fresker. På 1860-talet studerade han i Paris och
egnade sig åt djurmåleri, i synnerhet kor, hvaraf han
fick tillnamnet »Kuh-Becker», som han sjelf upptog,
i det han signerade sina
taflor »Q. Becker». Han har ofta utställt bondgårdar
med bönder och kreatur såsom staffage. En af dessa
taflor kallas Blindekuhspiel (Blindbock).

*Becker, Jean, född 1833 (ej 1836),
afled 1884. Florentinska qvartetten i nyare
sammansättning (Becker, Masi, Pfisterer, Hegyesi)
konserterade i Stockholm 1878.

Beckern, tysk-holländsk slägt. Se Becker, von.

2. Beck-Friis [frīs], Korfitz Augustin,
grefve, landthushållare, riksdagsman, brorsons
sonson till riksrådet J. B.-F., född i Stockholm
d. 12 Febr. 1824, blef 1840 student i Lund, der han
1844 aflade filos. kandidatexamen och promoverades
till filos. doktor. S. å, beträdde han
såsom attaché i Paris den diplomatiska banan,
hvilken han lemnade 1852 såsom Andre sekreterare
i kabinettet. Såsom sjelfskrifven ledamot af
ridd. o. adeln bevistade B.-F. ståndsriksdagarna
1850–66 och var 1867–84 ledamot af Första kammaren
för Malmöhus län samt innehade derunder alltsedan
1867 plats i statsutskottet. Han var 1870–73
vice ordförande och 1873–82 ordförande i Malmöhus läns
hushållningssällskap, hvilket 1883 kallade honom till
hedersledamot och öfverlemnade åt honom sin stora
guldmedalj. 1880–91 var han ordförande i styrelsen
öfver Alnarps landtbruksinstitut och utnämndes
1881 till hedersledamot ät Landtbruksakademien.
Sedan sin faders död (1870) är B.-F. grefve och
innehafvare af fideikommisset (grefskapet) Börringe
kloster och Fiholm.

3. Beck-Friis [frīs], Lave Gustaf, friherre,
diplomat, den föregåendes broder, född på Fiholm,
Södermanland, d. 19 Maj 1834, blef 1851 student
i Lund, der han aflade 1852 kansli- och 1854
hofrättsexamen. Efter att en kortare tid
hafva auskulterat i hofrätten öfver Skåne och
Bleking beträdde B.-F. 1856 den diplomatiska
banan såsom attaché i Petersburg och utnämndes
s. å. till Andre sekreterare i kabinettet.
Han var legationssekreterare i Konstantinopel
1858–61 och London 1861–69 samt kabinettssekreterare
1869–70. Den 16 Dec. 1870 utnämndes han till
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire
i Köpenhamn, der han sedan dess förblifvit och vunnit
allmän tillgifvenhet.

Beckholmen. Se Djurgården.

Becklufva. Se Favus och Hufvudsvål.

*Beckman, A. F., bevistade såsom sjelfskrifven
ledamot äfven kyrkomötena 1878, 1883,
1888 samt början af 1893 års kyrkomöte,
men måste på grund af sjukdom lemna det.
B. afled på Brunsbo biskopsboställe vid
Skara d. 24 Sept. 1894.
J. P.

2. Beckman, Ernst Johan, skriftställare, politiker, den
förres son, född i Upsala d. 10 Maj 1850, blef efter
vid Hernösands högre läroverk aflagd mogenhetsexamen
1868 student i Tübingen och uppehöll sig de åtta
följande åren hufvudsakligen i utlandet, studerande
till en början filologi och konsthistoria, sedermera
nationalekonomi och, i England och Nord-Amerika,
uppfostringsväsendet, särskildt folkskolans möjlighet
såsom »bottenskola» för hela nationens bildning. Efter
hemkomsten var B. 1876–79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free