- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
669-670

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bega ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

silfver- och guldbrokader, mussliner m. m. Den förr
ännu mer betydande staden ödelades 1774 af maratterna,
och befolkningen blef derigenom samt genom upprepade
missväxtar nästan alldeles tillintetgjord.

Behar, handelsvigt. Se Bahar.

Behbit-el-Hagar, by i nedre Egypten, ungefär
halfvägs mellan Mansura och Mehallel-el-Kebir,
med de märkligaste ruiner, som äro bevarade i
deltat, tillhörande ett berömdt Isistempel, bygdt
af Ptolemaios II Filadelfos (285–246 f. Kr.). Byn,
hvars egyptiska namn var Hebet l. Pehehit, hvaraf det
nuvar. namnet är bildadt, kallades af grekerna Ission.

Behen-nötter, behen-olja, bot. farmak. Se Moringa.

*Behistan (af Fornpers. Bagaçtana, »gudarnas boning»),
Nypers. Bisutun. Inskriften, som Darius I lät inhugga
för att föreviga de tilldragelser, som utmärkte hans
uppstigande på achaemenidernas tron, och de strider
han hade att utkämpa, innan han tryggat besittningen
af kronan, är affattad på tre språk: persiska,
mediska och assyriska. Den persiska texten innehåller
400 rader på 5 kolumner. Till venster om denna text
befinna sig de tre kolumner, som innehålla den mediska
öfversättningen, och ofvanför denna, till venster om
basrelieferna (hvilka framställa Darius sittande på
sin tron, med 9 besegrade upprorsmän sammanlänkade
framför sig) är den assyriska öfversättningen
anbragt på mer än 100 ofantliga rader upptagande
två sidor af en vinkel af klippan; men den sida,
som innehåller början af raderna, är förstörd, så
att man nu eger endast slutet af raderna af denna
text. Den persiska texten, kopierad af Rawlinson,
publicerades af honom 1846 i Royal Asiatic societys
publikationer. Den mediska texten har utgifvits af
E. Norris (Asiatic Soc. 1853) och Oppert (»Le peuple
et la langue des mèdes», 1879) och den assyriska,
som äfven utgifvits af Rawlinson, har analyserats
af Oppert i hans »Expédition en Mésopotamie», del II
(1864). Utom dessa inskrifter af Darius hafva senare
konungar nedtill låtit inhugga texter på pehlevi
och grekiska, hvilka först publicerats af Sylvestre
de Sacy.

Behm, Ernst, tysk geografisk skriftställare, f. 1830
i Gotha, d. derstädes 1884, tillhörde sedan 1856
J. Perthes’ geografiska anstalt och egnade sina
krafter företrädesvis åt Petermanns »Mitteilungen»,
hvars redaktion han öfvertog efter Petermanns död
1878. 1866–78 var han redaktör af »Geographisches
jahrbuch» och från 1872 jämte H. Wagner af de som
supplement till Petermanns »Mitteilungen» utgifna
befolkningsstatistiska häftena »Die bevölkerung
der erde» (7 häft., 1872–82, forts, af H. Wagner
och A. Supan). Sedan 1876 redigerade han äfven den
statistiska afdelningen af »Almanach de Gotha».

*Behrens, J. D., dog i Kristiania d. 29 Jan. 1890. Han
utgaf omkr. 30 band samlingar af manssånger och tog
äfven initiativ till en reformering af koralsången
i Norge.

Behrens, Bertha, tysk romanförfattarinna,
känd under psevdonymen W. Heimburg, f. 1850 på
Harz, dotter till en militärläkare, började 1877 sin
vittra verksamhet och har, ungefår
i samma anda som E. Marlitt (Eugenie John), skrifvit
ett betydligt antal romaner och noveller, som vunnit
stor popularitet genom uppfinningens liflighet och
den friska berättaretonen. Hon har efterträdt Marlitt
såsom medarbetare i tidskriften »Gartenlaube». Fröken
B:s måhända bästa bok är hennes första, Aus
dem leben meiner alten freundin
(1877, 8:de
uppl. 1890; »Gamla frökens historia». 1886). Vidare
märkas Kloster Wendnausen (1880, 2:dra uppl. 1884;
»Nådebröd», 1887), Waldblumen (1882, 5:te uppl. 1890;
»Skogsblommor», 1886, 1890), Ihr einziger bruder
(1883, 9:de uppl. 1892; »Hennes ende broder», 1890;
»Bror och syster», s. å.), Ein armes mädchen (1884,
2:dra uppl. 1886; »Utan hemgift». 1885), Trudchens
heirat
(1885, 2:dra uppl. 1887; »Gertruds giftermål»,
1888), Die andere (1886, 2:dra uppl. 1888; »Vår
lilla prinsessa», 1887), Herzenskrisen (1887,
2:dra uppl. 1888; »Hjärteqval», 1887, 1893),
Eine unbedeutende frau, (1891; »En nolla»,
s. å.), Mamsell Unnütz (1893; »Fröken Odåga»,
s. å.) m. fl. Hennes Gesammelte romane und novellen
utgåfvos 1890–93 i en illustrerad uppl. (10 bd).

Beige [bäṡj], Fr. (egentl. ofärgad, om ull; tyg
väfdt af sådan ull, som har sin naturliga färg qvar),
en obestämd, ljust grågul färg på tyger.

2. Beijer (Beyer), Johan Gabriel von, vitterlekare,
född d. 18 Juli 1646, var 1671–97 generalpostdirektör
efter sin fader Johan von B. (se denne) och dog
(ogift) d. 4 Nov. 1705. B. idkade versskrifning
som dilettant, öfversatte franska diktalster och
var den förste i Sverige, som röjde intryck af
fransmännens satirstil. Bland hans dikter, utg. 1869
af P. Hanselli i del 9 af »Samlade vitterhetsarbeten
af svenska författare» etc., träffas bl. a. en satir
mot äktenskapet (efter Boileau) och en skämtsam
lärodikt Konsten att elska, i hvilka hans sångmö ter
sig tämligen tung och gammaldags, samt vidare några
känsliga erotiska dikter, flere gärder af beundran åt
den unge Karl XII, en högeligen skarp sonett öfver
hoflefnaden samt några tyska och svenska poem för
och mot tobakens bruk. B. skref sig till Skenäs; hans
brorsdotter vardt mor till den på detta natursköna
Vingåkersgods uppfostrade skalden G. F. Gyllenborg.

1. Beijer, Karl Gottreich, ingeniör, ämbetsman,
född i Malmö d. 25 Jan. 1811, blef student
vid Lunds universitet 1828, aflade efter idkad
sjöfart på handelsfartyg sjöofficersexamen vid
Karlbergs krigsskola 1832, utnämndes s. å. till
sekund-löjtnant vid k. Flottan och undergick 1835
examen vid Mariebergs artilleriläroverk samt 1836
konstruktionsofficers-examen i Karlskrona. Han
vardt 1841 kapten vid Flottans mekaniska kår
och utnämndes s. å. till chef i Södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, i hvilken egenskap
han uppgjorde planer och förslag till flere
väganläggningar och vägförbättringar, broar,
hamnar och vattenbyggnader, bland de förstnämnda
den första egentliga chaussébyggnaden här i landet,
emellan Malmö och Lund, och bland de sistnämnda de
omfattande hamnarbetena vid Malmö jämte dervarande
skeppsdocka och vidsträckta invallningsarbeten. 1850
utnämndes B. till major vid Flottans mekaniska kår
samt 1851 till major vid Väg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free