Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 677-678 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bekker ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

granitlejon (af Bartholdi), åstadkommet genom
nationalsubskription, likaledes för att förhärliga
B:s försvar.

*Belgaum, distrikt i divisionen Karnatik,
Bombay, Indien. 12,061 qvkm. 1,013,261 innev. (1891),
Hufvudstaden B. hade s. å. 40,737 innev.

*Belgien. Befolkning B. hade vid 1893 års slut
6,262,272 innev., d. v. s. 213 pers. pr qvkm. Med
afseende på befolkningstäthet står B. i sin helhet
efter konungariket Sachsen (234 pr qvkm.). Folkmängden
är der jämnare fördelad än i B., der Limburg,
Luxemburg och Namur hafva endast 74 pers. pr qvkm.,
men flere af B:s provinser (Brabant, Vestflandern
och Hainaut) hafva tätare befolkning (319 pr
qvkm.) än något regeringsområde i Sachsen. Mot
1000 män svarade 1893 1005 qvinnor (1880 blott
1000,1). Af landets 2,600 kommuner hade vid 1892
års slut 4 (Bruxelles, Antwerpen, Gent och Liége)
öfver 100,000, 19 hade 25–100 tusen, 6 20–25 tusen
och 46 10–20 tusen innev. Af 1890 års folkmängd,
6,069,321 pers., talade 2,485,072 l. 40,9 proc, endast
franska, 2,744,271 l. 45,2 proc. endast flamska,
700,997 l. 11,5 proc. både franska och flamska,
32,206 endast tyska, 58,590 både franska och tyska,
7,028 flamska och tyska, 36,185 alla tre språken och
4,972 pers. endast något annat språk. I de särskilda
provinserna talas flamska öfvervägande i Östflandern
(87 proc.), Antwerpen (84 proc.), Limburg (83 proc.),
Vestflandern (81,8 proc.) och Brabant (74 proc.),
medan i de öfriga provinserna, särskildt Namur,
franska språket är öfvervägande.

Materiel kultur. B:s storartade industri grundar
sig väsentligen på dess stora tillgångar af stenkol
och malmer. De förra upptaga en areal af omkr. 1,400
qvkm. Antalet koncessionerade grufvor 1892 var 235;
ur de 124, som bearbetades, upptogos 19,6 mill. ton
stenkol med ett värde af 201,3 mill. frcs. Antalet
arbetare var 118,578, af hvilka omkr. 7,800 qvinnor
och 12,000 barn under 16 år. Brytningen af malmer
har gått mycket tillbaka och arbetareantalet sedan
1860 sjunkit från 11,141 till 1,447 år 1892. Så t,
ex. brötos 1860

af	jernmalm	809,176 t.,	värde	7,75	mill.	frcs.
»	zinkblende	17,284 t.,	»	0,83	»	»
»	galmeja	48,857 t.,	»	2,12	»	»
»	blyglans	9,980 t.,	»	1,61	»	»
»	svafvelkis	42,513 t.,	»	1,25	»	»
	och 1892
af	jernmalm	209,943 t.,	värde	1,00	mill.	frcs.
»	zinkblende	8,250 t.,	»	0,63	»	»
»	galmeja	4,010 t.,	»	0,25	»	»
»	blyglans	60 t.,	»	0,608	»	»
»	svafvelkis	2,570 t.,	»	0,027	»	»
»	manganmalm	16,775 t.,	»	0,208	»	»

I 27 masugnar 1892 smältes 753,268 t. tackjern,
s. å, funnos 63 jernverk, med 444 puddleugnar med
en produktion af 479,000 t. jern till ett värde
af 65 mill. frcs. Dessutom funnos 9 etablissement
för tillverkning af stål med 5 martinsugnar och 11
bessemerkonvertrar med en tillverkning af 208,300 t.,
11 zinkverk (91,546 t. zink), 3 bly- och silfververk
(10,146 t. bly och 30,267
kg. silfver). Antalet arbetare i dessa verk samt i de
53 glasbruken (tillverkningsvärde 53,3 mill. frcs)
var 46,600. För öfrigt har B. marmor-, skiffer- och
sandstensbrott samt goda tillgångar på porslins-
och krukmakarelera, kalk, flinta, brynstenar (de
bästa i Europa i Liége och Luxemburg, särskildt
vid Vielsalm), magnesia (Liége), alun och svafvel
(Namur och Liége). Ur 1,631 stenbrott brötos af 29,000
arbetare för 38,4 mill. frcs värde. Storindustriens
framsteg sedan 1874 ådagaläggas deraf att antalet
ångmaskiner ökats från 11,690 (1874), med 584,277
hästkrafter, till 22,804, med 1,568,546 hästkrafter,
af hvilka 18,831 maskiner med 993,307 hästkrafter
kommo på bergsbruk, industri och landtbruk.

Handelsomsättningen har på de sista årtiondena
likaledes ökats betydligt. Medan för den inhemska
förbrukningen 1870 importerades för 920,8 mill. frcs,
importerades 1892 för 1,536,5 mill., och samtidigt
ökades exportens värde från 690,1 till 1,369,1
mill. Fördelade klassvis utgjorde varorna

	näringsämnen	kreatur	råvaror	fabriksalster
af importen	39,7 %	3,2 %	45,4 %	11,7 %
af exporten	20,7 %	2,3 %	38,9 %	38,1 %

I jämförelse med denna stora varuomsättning är landets
flotta obetydlig: 1893 endast 53 fartyg, om 70,395
tons, deraf 47 ångfartyg, om 69,356 tons. I B:s hamnar
inlöpte 1892 7,151 fartyg, om 5,837,915 tons, och
utgingo 7,174, om 5,857,541 tons, deraf från Antwerpen
4,463 fartyg, om 4,7 mill. tons. Vid 1892 års slut
funnos 4,525 km. normalspåriga jernvägar (deraf 3,249
km. statsbanor) och 991 km. bibanor. I förhållande
till landets storlek har B. en större längd jernvägar
än något annat land (18,7 km. jernvägar pr 100 qvkm.).

Andlig kultur. Landet är indeladt i 6 biskopsstift:
ärkebtskopsstiftet Mecheln och biskopsstiften
Brügge, Gent, Liége, Namur och Tournay. Vid 1893
års början funnos i 1,775 konventshus 4,775 munkar
(talrikast jesuiter och trappister) och 25,323 nunnor
(talrikast beghiner och barmhertiga systrar),
hvilka egnade sig åt undervisning, sjukvård och
kontemplation. Protestantiska och israelitiska
kulterna äro erkända. Det åt klerus genom 1823 års
skollag gifna inflytandet öfver folkskoleväsendet
miste den 1879, men 1884 återfick kyrkan sitt forna
inflytande på skolan, och d. 16 Sept. 1895 stadfäste
konungen en ny, af kamrarna antagen skollag, som
väckte stor ovilja i de liberala kretsarna. Enligt
sistnämnda lag meddela de olika trosbekännelsernas
prester eller under deras uppsigt fungerande
lärare dagligen en timmes religionsundervisning,
från hvilken likväl, på föräldrarnas uttryckliga
begäran, barnen kunna befrias. Uppsigten öfver
moral- och religionsundervisningen, hvilken icke får
innehålla något mot religionen stridande, handhafves
af de kyrkliga myndigheternas (biskoparnas) ombud,
hvilka äfven ega rätt att deltaga i lärarnas
distriktsammankomster. Statens, provinsernas och
kommunernas anslag fördelas, efter antalet klasser och
frielever, emellan kommunalskolorna (de offentliga
skolorna efter 1879 års system), de sedan 1884 af
kommunerna öfvertagna förra privatskolorna och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>