Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bekker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forten vid Paris ligga på 30 km. afstånd från
hjertat af staden, vid Antwerpen på 20 km. Den
strategiskt vigtiga Mensedalen, som bildar en kraftig
terrängafskärning mellan B:s bergland och slättland,
försvaras af de tre befästa platserna Liége, med 6
större och 6 mindre fort, belägna på ömse sidor
om floden i en gördel på omkr. 7,5 km. afstånd från
staden. Huy, med ett i klippan utsprängdt fäste
på högra stranden, samt Namur, med 5 större och
4 mindre fort i en gördel på 6,1 km. medelafstånd
från staden. B. är i förhållande till sin ringa
utsträckning således rikt försedt med permanenta
befästningar. De kräfva en besättningsstyrka af
56,000 man. O. A. B.
Författning. Enligt resolutionen
af d. 20 Juli och dekretet af d. 1 Sept. 1831 är
tronen ärftlig bland konung Leopolds af Sachsen-Koburg
manliga efterkommande, efter förstfödslorätt och
med uteslutande af qvinnolinien. Saknar konungen
manliga efterkommande, kan han med kamrarnas
bifall, afgifvet med en majoritet af 2/3, utnämna sin
efterträdare. Ministrarna äro (efter en 1895 vidtagen
departementsfördelning) 8: utrikesministern, ministern
för jordbruk, industri- och arbetsministern, ministern
för jernvägar post och telegraf, finansministern,
krigsm., inrikes- och undervisningsm, samt
justitieministern. De bilda, såsom ministerråd, endast
vid konungens död en statskorporation, i hvilket
fall de utöfva konungens makt, tills tronföljaren
eller regenten aflagt ed på författningen. Genom
grundlagsändringen d. 7 Sept. 1893 och vallagen af
Juni 1894 undergick representationen högst vigtiga
förändringar. Senaten, hvars medlemmar väljas för 8
år och förnyas till hälften hvart 4:de år och böra
vara minst 40 år gamla, består af två kategorier af
medlemmar, nämligen dels, som förut, i förhållande
till folkmängden i hvarje provins direkt utsedda till
ett antal lika med hälften af representantkammarens,
dels medelbart, af provinsråden, valda till ett antal
af 2 för provins med mindre än 1/2 Mill- innev.,
3 för provins med 1/2–1 mill. och 4 för provins
med öfver 1 mill. innev. Sjelfskriftia medlemmar
af senaten äro, vid 18 års ålder, med rösträtt vid
uppnådda 25 år, konungens söner eller, om sådana ej
finnas, de belgiske prinsarna af kungliga husets
arfsberättigade gren. Rätt att deltaga i val af
den förra kategoriens senatorer tillkommer blott
de väljare till representantkammaren, som fyllt 30
år. Valbara till den förstnämnda kategorien äro de,
som antingen till staten erlägga i direkt skatt minst
1,200 frcs eller ega eller med nyttjanderätt innehafva
i B. belägen fastighet, hvars kadasterafkomst uppgår
till minst 12,000 frcs. I de provinser, der antalet
valbare ej uppgår till 1 för hvarje 5000-tal af
befolkningen, ökas antalet med de högst beskattade
inom provinsen, så att nämnda proportion uppnås. För
dem, som inväljas af provinsråden, fordras ingen
census. Antalet medlemmar i representantkammaren
bestämmes efter folkmängden (1 for 40,000 innev.);
de måste vara minst 25 år gamla. Kammaren, hvars
medlemmar väljas direkt för fyra år, förnyas
till hälften hvartannat är. Hvarje medlem af
representantkammaren uppbär ett årligt arvode af
4,000 frcs samt har fri resa å statens eller
af staten koncessionerade jernvägar till och från
riksdagen. Kamrarna samlas en gång om året. Hvarje
medborgare, som fyllt 25 år, är bosatt inom samma
kommun sedan minst 1 år och ej befinner sig i något af
de fall, som enligt lag utesluta från rösträtt, eger
en röst vid val till representantkammaren. Derutöfver
tillkommer en tilläggsröst hvarje valberättigad,
1:o som är 35 år gammal, gift eller enkling med
inom äktenskapet födt barn, betalar till staten
minst 5 frcs personel skatt eller, ehuru taxerad
till sagda belopp, är på grund af yrke fritagen
från dess utgörande; 2:o eller som är 25 år gammal
och eger antingen fast egendom till värde af minst
2,000 frcs eller, sedan minst 2 år, till minst 100
frcs uppgående statsränta eller fordringsbevis
å ränta till samma belopp i sparkassan (den under
statens garanti 1865 upprättade »Caisse générale
de l’épargne et de retraite»). Två tilläggsröster
medgifvas dem, som fyllt 25 år och 1:o antingen
innehafva vare sig högre undervisningsdiplom
eller vederbörligen godkändt intyg om att hafva
bevistat fullständig mellanskolekurs af högre grad (i
athenéer och colléges) eller 2:o utöfva eller hafva
utöfvat en offentlig befattning, innehafva eller
innehaft en position, som innebär förutsättningen
att de förvärfvat åtminstone mellanskolekursens
af högre graden insigter. Mer än tre röster få ej
förenas på en hand. Valrätt är i B. liktydig med
valpligt: den, som ej deltager i valet, tar böta (1–3
frcs). Genom dessa förändringar har antalet valmän
till representantkammaren nära tiodubblats, från
137,772 (l. 22,24 pro mille), som det var före 1894,
till 1,370,687 (853,628 med 1 röst, 293,678 med 2 och
223,381 med 3 röster); röstberättigade vid val till
senaten äro 1,158,714 (657,678 med 1 röst, 285,862
med 2 och 215,174 med 3 röster). Summan af röster
vid val till representantkammaren är 2,111,127 och
till senaten 1,874,924. I motsats till den politiska
rösträtten är den kommunala ganska konservativ. Enligt
den i April 1895 af kamrarna antagna kommunallagen
fordras för rösträtt att hafva fyllt 30 år samt hafva
varit bosatt i kommunen i minst 3 år samt att erlägga
en viss skatt, hvilken efter kommunens betydelse
vexlar från 5 till 25 frcs. Valmännen indelas, liksom
vid riksdagsmannavalen, i olika klasser efter stånd,
förmögenhet och bildning och afgifva på grund deraf
1, 2, 3 eller t. o. m. 4 röster. B. kan förvärfva
kolonier, besittningar och protektorat på andra sidan
hafvet, men dessa styras enligt särskilda lagar, och
de belgiska trupper, som användas till deras försvar,
kunna rekryteras blott genom värfning.
Budgeten för 1894 upptog inkomsterna till 349,3
mill. frcs, deraf direkta skatter 51,6, tullar
24,5, konsumtionsskatter 42,2 (deraf bränvinsskatt
23,8, öl- och ättikskatt 10), trafikmedel 158,6,
inregistreringsafgifter 51,2 (deraf arfsskatt
19,6), och utgifterna till 347,7 mill. frcs, deraf
för statsskulden 107,7, dotationer 4,8, inrikes- och
undervisningsministeriet 23,6, krigsministeriet 47
mill. Statsskulden uppgick vid 1894 års början till
2,169,73 mill. frcs, hvilka i räntor och amortering
kräfva nära 90 mill. frcs. Provinsernas inkomster
och utgifter stego 1892 till omkr. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
