Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgorod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företrädesvis i botaniskt och etnografiskt hänseende
vigtiga, på äfventyr rika resa skildrade han i
New tracks in North America (1869) och Wonderful
adventures among the native tribes of America (1872)
samt i specialafhandlingar, såsom On the basin of
the Colorado (i »Journal of the Geogr. soc.», 1869)
och On the native races of New Mexico (1870).
1. Bell, Alexander. Melville B., skotsk fonetiker,
född d. 1 Mars 1819 i Edinburgh, är son af Alexander
B., språklärare i London och förf. af några ortoepiska
arbeten. Han verkade som lärare i uttal (ortoepi)
vid Edinburghs universitet samt (efter 1865) i New
College och University College i London. 1879 flyttade
han öfver till Canada, der han verkade i liknande
egenskap vid Queen’s College i Kingston. Sedan 1881
är han bosatt i Washington. Mest berömd är B. genom
sitt ljudsystem, kalladt visible speech. Genom
detta har han i hög grad tjenat den praktiska
döfstumundervisningen, i det han konstruerat en
universel ljudskrift, som för hvarje ljud betecknar
talorganens ställning och funktioner, så att man
af tecknen kan återge t. o. m. okända ljud. Men
han har också bildat epok inom den vetenskapliga
fonetiken, i det han grundlagt det enda hållbara
system för dess indelning. B:s 1867 framställda
genetiska system grundar sig uteslutande på en
analys af artikulationsställningarna utan hänsyn
till den subjektiva klangeffekten. Framförallt
för vokalerna är B:s system det för den noggrant
vetenskapliga analysen bästa eller rent af enda
användbara. Det har undergått modifikationer
och förbättringar genom Sweet, J. Storm och
A. J. Ellis (jfr Vokal, sp. 1310 f.). B. har också
uppfunnit en fonautograf, som visat sig nyttig vid
döfstumundervisningen. Han har vidare uppställt
ett stenografiskt system, bygdt på fonografiska
principer, i arbetet Stenophonography (1852)
och andra stenografien egnade smärre skrifter. B:s
arbeten utom det redan nämnda äro bl. a. The art of
reading (1845), A new elucidation of the principles
of speech and elocution (1849), Letters and sounds:
an introduction to English reading on an entirely new
plan (1855), The elocutionary manual, the principles
of articulation and orthoepy (3:dje uppl. 1860),
The principles of speech and vocal physiology
(2:dra uppl. 1865), Visible speech: a new fact
demonstrated (1865), Emphasized liturgy (1866),
Visible speech: the science of universal alphabetics
(1867), English visible speech for the million (1868),
Universal line-writing and steno-phonography (1869),
Explanatory lecture on visible speech, universal
alphabetics etc. (1870), The standard elocutionist
(2:dra uppl. 1871; ny uppl. 1879 i förening med
D. C. Bell), Faults of speech: selfinstructor and
teacher’s manual (3:dje uppl. 1889), Sounds and their
relations: a complete manual of universal alphabetics
(1881; 2:dra uppl. 1882), Visible speechreader for
the nursery and primary school (1883), Essays and
postscripts on elocution (1886), Worlds-English: the
universal language (1888), A popular manual of vocal
physiology and visible speech (1889), Speech reading
and articulation teaching (1890), Popular shorthand (1892).
Fullständig bibliografi finnes införd uti »Second
summer meeting of the American association to promote
the teaching of speech to the deaf» (1892). K. F. J.
2. Bell, Alexander Graham, skotsk fysiolog,
fysiker, telefonens uppfinnare, den föregåendes
son, föddes d. 3 Mars 1847 i Edinburgh, studerade
sedermera vid skola och universitet i denna stad,
utvandrade 1870 till Canada och blef professor i
talorganens fysiologi i Boston. Sedan 1872 sysslade
han med problemet att öfverföra ljud på afstånd med
elektricitetens tillhjelp och konstruerade för detta
ändamål telefonen (se d. o.), hvilken patenterades
d. 6 April 1875. Utom denna århundradets kanske
märkligaste uppfinning har B. gjort flere andra,
exempelvis fotofonen (1880, tills. med Tainter).
S A–s.
*Belladonna. Verkningarna af denna växts giftiga
hufvudbeståndsdel, atropinet, bero väsentligen dels
på en förlamning af nervösa bildningar i olika organ,
dels på en stark retning af hjernan (hvaraf rus eller
t. o. m. raserianfall). Förlamning af nervändar i
ögat orsaka slapphet (vidgning) af pupillen och af
den muskelapparat (ackommodationsmuskulaturen), som
inställer ögat för seende på nära håll; förlamning
af hjertats hämmande nerver framkallar hastig
puls, af körtlarnas till sekretion retande nerver
bl. a. torrheten i mun och svalg (äfvensom inställande
af svettning). Derjämte slappas på liknande
sätt den glatta muskulaturen i mage, tarm, blåsa
m. m. Slutligen förlamas äfven centrala nervsystemet,
särskildt den del, som förestår andningen. C. G. S.
Bellaire [bellä’ör], stad i nord-amerikanska staten
Ohio, vid Ohio, 7 km. nedanför Wheeling. 9,934
innev. (1890). Glasbruk och smidesverkstäder.
Bellamy [bä’llami], Edward, nord-amerikansk
skriftställare, f. 1850 i Chicopee Falls,
Massachusetts, studerade juridik i New York och
vid tyska universitet, hvarefter han egnade sig
åt tidningsmannayrket i sitt hemland. Ofantligt
stort uppseende väckte B. med sin socialistiska
framtidsroman Looking backward 2000–1887 (1888: »En
återblick», 1889), afsedd att företeckna dragen af
den kommande sociala utvecklingen, åtminstone hvad
Amerika vidkommer. Denna utopistiska bok upplades
inom tvänne år i mer än 300,000 ex. i Amerika och
öfversattes till en mängd språk, men framkallade också
motskrifter och parodier. För att ytterligare förfäkta
sina idéer om egendomens »nationalisering» utgifver
B. i Boston veckoskriften »The new nation», som gifvit
uppslag till hans meningsfränders sammanslutning i
klubbar. Bland hans tidigare novellistiska arbeten
må nämnas Six to one: a Nantucket idyl (1878) och
Dr. Heidenhoff’s process (1880; »Doktor Heidenhoffs
upptäckt», 1890).
*Bellary (Balhari). 1. Distrikt i Madras, genom floden
Tumbadra (Tungabhadra) skildt från Haidarabad, har,
sedan den lilla staten Sandur 1877 och distriktet
Anantapur på 1880-talet skildes derifrån (13,216
qvkm., omkr. 650,000 innev.), en areal af 14,866
qvkm., med 726,300 innev. (1891), hvilka tala telugu-
och kanaraspråken. Klimatet är hett, osundt och
ytterligt torrt. Missväxt och deraf alstrad hungersnöd
hemsöka tidtals landet; vid hungersnöden 1876–78
förlorade B. 380,000 innev. — 2. Hufvudstaden B., vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
