Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belloy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver Nilområdet, bl. a. en grammatik och ordbok
öfver dinkaspråket (1880).
Beltrami, Eugenio, italiensk matematiker, född i
Cremona d. 16 Nov. 1835, blef 1862 e. o. professor vid
universitetet i Bologna, 1863 ord. professor i Pisa,
åter i Bologna 1866 och i Rom 1873 samt är sedan
1876 professor i matematisk fysik i Pavia. B. har
publicerat en mängd vigtiga arbeten i geometri och
om analysens användning på geometrien. Sålunda har
han behandlat teorien för minimalytor, för ytor
med konstant negativ krökning och för geodetiska
linier. Vidare har han för två variabler utbildat
teorien för differentialparametrar, hvilken teori
ursprungligen hade utvecklats af Lamé för tre
variabler och af honom införts i den matematiska
fysiken. Dessa B:s undersökningar spela en stor
rol vid frågan om ytors deformation. Han har äfven
behandlat den s. k. icke-euklideiska geometrien. Inom
funktionsteorien har han generaliserat satser om
funktioner af en punkt i planet eller de vanliga
funktionerna af en komplex variabel till funktioner
af en punkt på en godtycklig yta. Under senare år har
han äfven publicerat många arbeten i matematisk fysik.
G. K.
Belus, flod. Se Acre, S:t Jean.
*Belutsjistan. Under detta namn förstår man dels det
Egentliga B., de landskap, som stå under kanens af
Kelat nominella öfverhöghet, och som är den del man
förr på kartor och i läroböcker plägade beteckna
med B. (se bd 2, sp. 187–188), dels Britiska B.,
hvilket förut gällde som delar af Afganistan. — Det
Egentliga B., hvars areal angifves af Warner-Supan
till 315,000 qvkm. och folkmängd till 400,000 pers.,
består af följande provinser l. landskap: stammarna
marris och bugtis områden längst i n. ö., hvilka
stå under britisk öfverhöghet, utan att tillhöra
Britiska B., Katschi (Kachh-Gandava) s. om de förra,
Dshhalawan (Ihalawan) s. om Kelat vid östra gränsen,
Las (Lus) vid hafvet i sydöstra hörnet, Sarawan v. om
Kelat och Mekran vid kusten i v., der dock ett litet
område tillhör imamen af Maskat. Till namnet stå
dessa områden under kanens af Kelat öfverhöghet,
men i verkligheten är han beroende af England,
som enligt fördraget d. 8 Dec. 1876 (genom hvilket
i hufvudsak bestämmelserna i det redan 1854 med
kanen af Kelatstaten slutna, men under 20 år icke i
kraft trädda fördraget förnyades) lemnar honom ett
årsunderhåll (5,000 pd st.) och hjelp att upprätthålla
lugnet i sitt land mot det att England har rätt att
anlägga militärstationer och i synnerhet sörja för den
fria trafiken genom Bolanpasset. Sedan 1877 residerar
i Kelat en general (generalguvernörens i Indien agent)
som högsta britiska ämbetsman. 1887–88 fastställdes
gränsen mellan Sind och B. definitivt. Genom
fördrag af 1883 öfverlät kanen förvaltningen af
distriktet Quetta (Ketta) jämte Bolanpasset, som
sedan 1877 förvaltats af briter för kanens räkning,
fullständigt åt briterna, mot en årlig summa, utan
att dock formligen afträda dem. De äro fortfarande
beståndsdelar af kanens område och höra således icke
till Britiska B., ehuru det stundom framställes
så. — Britiska B., n. ö. om det förra, omgifves
i v. och n. af Afganistan och de afgansk-indiska
gränsdistrikten, i ö. af Pendjab och
i s. af det egentliga B. samt består af de genom
freden i Gandamak (d. 28 Maj 1879) af Jakub kan
i Afganistan afträdda, 1887 organiserade områdena
(»assigned districts») Shorarud, Pishin, Kas
Kawas, Harnai, Chotiali och Sibi, hvartill 1888 (?)
lades Khetran-landet och Barkhan-dalarna på östra
gränsen. Britiska B., som genom ett beslut af
britiska regeringen d. 1 Nov. 1887 inkorporerades i
indiska kejsaredömet, men står under en egen »chief
commissioner», beräknas af Wagner-Supan till 35,000
qvkm., med, enligt löslig beräkning, 120,000
innev. Landet är uppfyldt af Suleimanbergens
förgreningar och skall vara väl vattnadt och
bördigt. Det har stor betydelse för England såsom
ingångsport till södra Afganistan.
Belvao. Se Bilbao. 2.
*Belvedere. Belvederens i Wien samlingar äro
flyttade. Jfr Wien, sp. 901.
*Belysning. Jfr Lyskraft. Om den storartade
utveckling användningen af elektriskt ljus vunnit
under de senaste åren se Elektrisk belysning (äfven
i Suppl.).
Belzebub. Se Beelzebub.
*Belzoni, G. B. Se Rättelser, bd 18, sp. 817.
Beläggningsstämpel. Se Stämpelpapper.
*Bem, J., föddes 1791.
*Bembasjön. Se Bangveolo.
Bembex, zool. Se Bogsprötare.
*Bemedlings-kommission. Beloppet af de fonder, som
stå under kommissionens förvaltning, utgjorde vid
1895 års början 1,650,000 kr.
Bemmel, Eugène van, baron, belgisk lärd och
skriftställare, född 1824 i Gent, blef 1849
professor vid universitetet i Bruxelles och 1871
dess rektor. Död derstädes 1880. B. uppsatte 1854
tidskriften »Revue trimestrielle» och 1868 dess mera
vidt bekanta fortsättning »Revue de Belgique». Han var
sekreterare i Société des gens de lettres belges samt
medstiftare af det flamländska sällskapet Vlamigen
voruit (1858), hvars förste ordförande han blef. Bland
B:s utgifna arbeten märkas De la langue et de la
poésie provençales (1846), La Belgique illustrée,
ses monuments etc. (1855), Étude sur les monuments
druidiques (1857), Traité général de la littérature
française (1880) och Patria belgica (3 bd, 1871–75).
*Bemol. Sänkningstecknet är b.
Bempe, flod i Syd-Afrika. Se Limpopo.
Ben Akiba, rabbin. Se Akiba.
Benakîti, persisk historieskrifvare i 14:de årh.,
skref en allmän historia från Adam.
*Benares, Banaras (Sanskrit Vārānasī, »i besittning
af bästa vattnet»). 1. Division i
Nordvestprovinserna, kejsaredömet Indien, omfattande
östra delen af dessa, på ömse sidor om Ganges och
dess biflod Gogra. Areal 47,491 qvkm. 10,632,190
innev. (1891). Divisionen omfattar 7 distrikt:
Asamgar, Mirzapur, B. (2,585 qvkm., 921,943
innev.), Ghasipur, Gorakhpur, Basti och Baltia. —
2. Hufvudstaden B. hade 219,467 innev. 1891
(inberäknadt militären).
Benbecula, en af de yttre Hebriderna på nordvestra
sidan af Skotland, mellan North Uist och South Uist,
65 qvkm., med 1,534, mest gaeliske, innev. Vestra
delen är bördig, den östra sandig och bergig. Ön har
flere små fiskrika sjöar och en god hamn på östra
sidan (Loch Uskevagh).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
