Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belloy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benczur [be’nssur], Gyula (Julius), ungersk-tysk
målare, f. 1844 i Nyiregyhaza i Ungern, flyttade
tidigt med sina föräldrar till Kaschau, der han i
skolan visade sådan lust för teckning, att han af
sin fader skickades till München 1861, der han först
studerade i akademien och 1869 ingick i Pilotys då
berömda skola. Han afböjde kallelser till Weimar och
Prag och stannade i München, förenad genom vänskap
och slägtband med målaren Gabriel Max, som blef
hans svåger 1873. Han anställdes 1883 såsom lärare
vid Budapests konstakademi, hvars direktor han nu
är. Han utställde 1867 sin första större tafla med
ämne ur Ungerns historia, Ladislaus Hanyades’ afsked,
som väckte uppseende på verldsutställningen i Paris
(nu i nationalmuseum i Budapest). Under de följande
åren målade han för konungen af Bajern historiska
genrebilder från rococotiden, med utmärkt färggifning,
men starkt anfängda af den tidens lättsinne. En
berömd tafla var hans fru med hvilande damer i
skogen, likaså Stefan I:s af Ungern dop (1877;
i Budapests nationalmuseum). För öfrigt har han
utfört många arbeten för konungen af Bajern. Under
det senaste årtiondet har han egnat sig företrädesvis
åt porträttmåleriet.
*Bendemann, E., afled i Düsseldorf 1889.
*Bender. Karl XII ankom till B. d. 23 Juli 1709,
men bosatte sig icke i staden, utan föredrog att slå
upp sitt tält ett litet stycke derifrån nära Dnjesters
strand. Der slogo sig ock alla hans svenska och polska
följeslagare ned, och antalet hus och hyddor, som de
uppförde åt sig, växte till en liten stad, som man
kallade Carlopolis. Derifrån flyttade Karl undan en
öfversvämning i Juli 1711 till byn Varnitsa (sed. o.),
der den ryktbara kalabaliken utkämpades.
Bender, Wilhelm, tysk teolog, f. 1845 i storhertigdömet
Hessen, blef 1876 teol. professor vid Bonns
universitet, men utbytte 1888 denna lärostol mot en
i filosofi. Lärjunge af Ritschl, skref B. i dennes
anda arbetena Schleiermachers theologie (2 bd,
1876–78), Johann Konrad Dippel. Der freigeist aus
dem pietismus (1882) m. m. Genom sitt festtal
Reformation und kirchentum vid Luther-jubileet
1884 (7 uppl. s. å.) väckte B. stor uppståndelse
bland det evangeliska presterskapet i Preussens
vestra provinser, och ännu missnöjdare vardt man,
när han utvecklade sina religionsfilosofiska åsigter
för en större allmänhet i Das wesen der religion
und die grundgesetze der kirchenbildung (1886;
4:de uppl. 1888). Ännu mer aflägsnade B. sig från
sin förra ståndpunkt genom arbetet Der kampf um
die seligkeit (1888), som med evolutionsläran till
ledtråd söker förklara de religiösa företeelserna på
rent naturlig väg.
Bender-Erekli, stad. Se Erekli 2.
Bendideia, Grek., fest till Bendis’ (se d. o.) ära.
Bendigo, stad i australiska kolonien Victoria, 40,936
innev. (1893). Säte för en katolsk biskop. Staden
hette förr Sandhurst (se d. o. 2).
Bendin (P. Bedzin), stad i
rysk-polska guvern. Piotrkov,
vid Varsjav–Wien-jernvägen. Omkr. 9,300
innev. Hufvudort i Polen för zinkfabrikation (öfver
1,5 mill. kg. årligen). I närheten ligger en rik
stenkolsgrufva (Xaver).
*Bendz. — 2. H. K. B., dog 1882.
Bendz, Olof Pehrsson, landtbrukslärare, veterinär,
född d. 9 Mars 1831 i Vestra Tommarps socken, Malmöhus
län, blef student i Lund 1849, filos. kandidat
1853 och filos. doktor 1856. Han idkade 1854–55
medicinska, företrädesvis anatomiska, studier
under Anders Retzius vid Karolinska institutet
i Stockholm och infördes af honom i veterinära
studier, som fortsattes vid veterinärskolan i
Köpenhamn 1856. S. å. utnämndes B. till adjunkt
och lärare i anatomi vid veterinärinrättningen i
Stockholm. Med anslag af allmänna medel vistades han
1861–62 i utlandet för att studera veterinärmedicin
och aflade sistnämnda år vid veterinärskolan i
Toulouse i Frankrike veterinärexamen. B. antogs
1861 till lärare i veterinärvetenskap, anatomi,
fysiologi och zoologi vid Alnarps nyinrättade
landtbruksiustitut och har sedan institutets öppnande
1862 verkat derstädes som lärare. Åren 1868–93
var han derjämte regementsveterinär vid Skånska
husarregementet. B. har flere gånger i offentligt
uppdrag besökt utlandet för militär-veterinära och
hippologiska studier. Sin mest betydelsefulla
verksamhet har dock B. haft på det rationella
hofbeslagets område, der han varit banbrytande inom
vårt land. Redan år 1863 upprättades af Malmöhus
läns hushållningssällskap på hans initiativ vid
Alnarp en kurs för hofslagare från nämnda län, och
denna blef grunden till den första hofbeslagsskola i
Sverige. Inom kort tillkommo elever från flere andra
hushållningssällskap, och efter några år visade sig
de ursprungliga undervisningslokalerna i institutets
gårdssmedja alldeles otillräckliga. B. lyckades
då intressera det allmänna för saken, och åren
1876–77 uppfördes vid Alnarp för undervisningen i
hofbeslag en särskild, ganska storartad byggnad, som
med undervisningsmateriel och nödiga inventarier
kostat omkr. 45,000 kr., af hvilka riksdagen
lemnade 35,000 och resten tillsläppts af Malmöhus
läns hushållningssällskap. Vid denna hofbeslagsskola
verkar B. ännu såsom föreståndare, och intill 1895
hafva vid densamma öfver 1,200 hofslagare från nästan
alla trakter af landet erhållit utbildning. — För
en mera omfattande folkundervisning har B. alltid
hyst ett lifligt intresse, och det var förnämligast
genom hans åtgärder som folkhögskolan Hvilan fick sin
organisation. Alltsedan skolans öppnande år 1868 har
han varit vice ordförande i dess styrelse, liksom
äfven i styrelserna för de sedermera derstädes
tillkomna skolorna: folkhögskolan för qvinnor
och landtmannaskolan. — B. har äfven utöfvat en
rätt omfattande författareverksamhet och utgifvit
bl. a. Hofbeslagslära (1866; 7:de uppl 1893), Om rotz
och springorm (1866), Om hästkulturen i Normandiet
(1873), Om militär-vetennärväsendet i Preussen och
Frankrike (1874), Tablå öfver hästens ålder (1874),
Lärobok om hästens allmänna sjukdomar och deras
första behandling (1885), Lärobok i husdjurens
anatomi och fysiologi (1886; 2:dra uppl. 1895),
Alnarps hofbeslagsskolas 25-åriga verksamhet (1889).
Benecke, Berthold Adolf, tysk ichtyolog och främjare
af rationel fiskeridrift, föddes 1843 i Elbing och
dog 1886 såsom professor i topografisk anatomi vid
universitetet i Königsberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
