Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengerd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hinduer, 23,7 mill. muhammedaner, 192,570 kristna,
2,8 mill. naturdyrkare. Hufvudspråken äro
bengali, urija och hindustani l. urdu (se
Indiens språk). Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringar. Mineralriket lemnar sämre stenkol
(1890: 1,6 mill. ton), salt (förr regeringens monopol)
vid kusten samt jern, koppar och salpeter. Den gamla
industrien, som levererade de berömda musslinerna
från Dhaka och de vackra bomullsväfnaderna från
Balasor, har nästan tillintetgjorts genom engelska
produkter. B. lyder under en »lieutenant-governor»
med ett parlament (en följd af B:s forna större
betydelse framför de öfriga indiska provinserna),
medan de båda andra »lieutetiant-governorships»
(Nordvestprovinserna och Pendjab) sakna parlament,
samt bestar af 4 provinser: Behar, Orissa, Chota
Nagpur och Egentliga B. — IV. Egentliga B. (Bengal
proper) utgör östra delen af B. III och består
af 5 »divisioner»: presidentskapsdivisionen
(presidency division), i hvilken ligger Indiens
hufvudstad, Kalkutta, samt Bardwan, Raishahi, Dhaka
och Chittagong, tills. 182,400 (eller med de
obebodda Sanderbans 197,884) qvkm., med 38,114,280
innev. (1891).
*Bengerd. I »Aarböger for nordisk oldkyndighed»
1893 har bibliotekarien C. Brunn i uppsatsen »B. af
Portugal» sökt göra gällande, att folktraditionens
hårda skildring af B:s karakter icke skulle ega
någon historisk hemul; men hans framställning mötte
genast ett afgjordt motstånd från prof. Kr. Erslev
och presten A. Fabricius. E. Ebg.
Ben Gerson, judisk filosof. Se Gersonides.
Bengt Kristiernsson, riksråd. Se Oxenstierna 7.
*Bengt Magnusson. Jfr H. Schück: »Bröllopet på
Ulfåsa» (i »Ur gamla papper», 1892).
Bengt Niklison, riddare. Se Lejonansigte.
Bengtsson, Sven, träsnidare, ciselör, keramiker,
född i Lund d. 18 Nov. 1843, arbetade flere år
som timmerman, men började på 1870-talet som
dilettant idka träskärning och målarekonst och
vann inom den förstnämnda konstgrenen snart nog
en anmärkningsvärd skicklighet, som belönades bl.
a. med ett af Kommersekollegii resestipendier. Efter
några månaders studier i träskulptur i Tyskland,
särskildt i Nürnberg, verkade han några år
framgångsrikt såsom ornaments bildhuggare i Lund. Men
en oförtjent motgång vid allmänna utställningen 1882
var närmaste anledningen till att B. kastade sig på
den verksamhet, med hvilken han gjort en verklig
insats i svenskt konstlif — ciselörens. De tusen
större och mindre arbeten i drifven och punserad
koppar och mässing, som under de derpå följande åren
utgått från verkstaden vid Svanegatan i Lund, och
som vunnit efterfrågan långt utom landets gränser,
tillförsäkra B. platsen såsom Sveriges förnämste
nu lefvande sjelfständige utöfvare af den gamla
ciseleringskonsten, ty B. är lika mycket sin egen
kompositör som sin egen arbetare. Hans historiska
porträttreliefer och senast (1895) jätteörnen till
John Ericssons-monumentet tillfredsställa ganska höga
kraf på ciseleringskonst. Under de sista åren har B.,
anslutande sig till danske amatörkeramikernas verk,
med framgång egnat sig åt keramiken. De keramiska
figurer på fot i sjelfständiga grupper, som han sjelf
modellerat, färglagt, glacerat och brännt,
låta hans friska och ursprungliga, något burleska
konstnärsindividualitet kraftigt framträda. G. K–n.
Bengt Stensson, riksråd, lagman. Se Natt och Dag 6.
*Benguela, distrikt i portugis. prov. Angola, mellan
11° och 13° s. br., omkr. 250,000 qvkm., med 1,8
mill. innev. I art. bör Kap Negro rättas till floden
Kunene och Kuvo till Koanza. Hufvudstad är B. l. San
Felipe de B. (se d. o.).
Bengzon, Ferdinand, tonsättare, f. 1841, d. 1893,
tog direktörsexamen i konservatoriet, der han hade
van Boom till lärare i pianospel, och verkade i
Stockholm såsom musiklärare, Han utgaf en Pianoskola,
flere häften salongsmusik för piano äfvensom sånger,
bland hvilka Viola och Vuggevise blefvo populära.
A. L.
Bengäddan, zool. Se Kaimanfisken.
Benha el Assal, stad i egyptiska prov. (mudirijje)
Kaliubijje, på högra stranden af Nilens Damiettearm
och vid jernvägen Alexandria–Kairo. 8,354
innev. (1882).
Benhorn. Se Horn, zool.
Benhornsdjur, Cervicornia, zool., benämner Sundevall en
grupp inom hofdjurens ordning och däggdjurens klass,
hvilkens flesta nu lefvande representanter utmärka
sig derigenom, att hornen utvecklas från ett utskott
af pannbenet och på ett undantag när (giraffen)
äro underkastade årlig fällning. Parallelismen
mellan hornens utveckling hos individen och
den historiska (= geologiska) utvecklingen är
synnerligen påfallande: hornen äro som bekant
kroppsdelar, som ej finnas hos fostret och det
unga djuret, utan först senare uppträda och blifva
mera komplicerade med tilltagande ålder. Sammalunda
hafva de äldsta kända benhornsdjur (från den äldre
miocenperioden) ej några horn, medan de närmast
yngre (från mellersta miocenperioden) hafva enkla
horn med blott två spetsar liksom förhållandet är med
den tvååriga hjorten; först under pliocenperioden
uppträda hjortar med så stora och sammansatta horn,
hvilka utmärka en del af nutidens arter. Bland nu
lefvande s. k. benhornsdjur saknas horn fullständigt
hos slägtena Moschus och Hydropotes: hos renen
äfvensom hos giraffen förekomma de hos båda
könen, hos alla öfriga blott hos hannen. Gruppen
innesluter tvänne skilda familjer: hjortdjur
(Cervidae) och giraffer (Giraffidae) se d. o.
L–e.
*Beni l. Veni, departement i Bolivia, mellan Brasilien
i ö. och n. och Peru i v., omkr. 765,000 qvkm., med
90,000 innev., af hvilka 70,000 till mojostammen
hörande vilda indianer. Det är ett öfvervägande
jämnt, med urskog bevuxet område; endast sydvestra
delen är bergig. Sitt namn har depart. efter floden B.
l. Uchapara, som uppstår i depart. La Paz på Andernas
östra sida af Rio de la Paz och andra källfloder,
strömmar genom depart. B. och efter ett omkr. 1,700
km. långt lopp förenar sig med Mamore, en af Madeiras
källfloder.
*Beni Amer, nomadiserande hamitisk folkstam på
slätterna vid mellersta och nedre Baraka och i
de nordligaste förgreningarna af det abessinska
höglandet till Röda hafvet. De tala dels Tigré,
dels Bisjari-språket. Numera ligger deras område
inom den italienska intressesferen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
