Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonens funktioner (1884; 2:dra uppl. 1891), Skolan och
ögat (1885), Färgsinnet jämte medfödd och
förvärfvad färgblindhet (1889). Jfr nekrolog af J. Widmark
(i »Nordisk oftalmologisk tidsskrift», bd 3, 1890).
R. T–dt.
Bergh, Johannes, norsk jurist, född på Solör
d. 18 Febr. 1837, blef student 1852 och juris
kand. 1856. Sedan 1862 har han — ända till hösten
1893, då han blef regeringsadvokat — verkat som
höiesteretsadvokat i Kristiania och i denna ställning
vunnit ett mycket ansedt namn. Vid riksrätten 1883–84
var han de anklagade statsrådens defensor; hans
inlägg i denna celebra sak är det omfångsrikaste de
norska rättsannalerna kunna uppvisa. Sedan dess har
B., som förut höll sig undan det politiska lifvet,
oftare uppträdt i pressen och på offentliga möten
såsom en af de ledande målsmännen för det konservativa
partiet. För öfrigt har han i en för en praktiserande
jurist sällsynt stor utsträckning varit verksam för
sin vetenskaps utveckling. Han var medredaktör af den
1861 uppsatta tidskriften »Ugeblad for lovkyndighed»,
tills den 1871 sammanslogs med »Norsk retstidende»,
och skref deri den stora monografien Om den saakaldte
hjemmelspligt i kontraktsforhold (1867). Då den för
de tre skandinaviska landen gemensamma »Tidsskrift
for retsvidenskab» 1888 uppsattes, ingick B. i dess
redaktion och skref 1889 en större afhandling Om
betingelserne for gjæsteretsbehandling efter norsk
(dansk) civilproces och 1894 Om gjældsstiftelse af
umyndige efter norsk og dansk ret.
Berghammaren, zool. Se Hafssulor.
’Berghalls, H. K., dog d. 17 Febr. 1884. — Hans
brorson Hermann B., äfvenledas kartograf, utbildad
af farbrodern, född 1828, död 1890, tillhörde sedan
1852 J. Perthes’ geografiska anstalt i Gotha och
utförde för denna en mängd förträffliga kartografiska
arbeten, bl. a. många blad för Stielers och Sydows
kartböcker, den allmänt spridda Chart of the world (8
blad, 11:te uppl. 1886), flere fysikaliska väggkartor
öfver jorden och öfver olika verldsdelar samt
skolkartböcker. Derjämte bearbetade han i förening
med flere fackmän farbroderns »Physikalischer atlas»
(1886–92).
*Berghem, socken. 3,891 har. 1,327 innev. (1894).
Bergianska stiftelsen kallas en af professor
P. J. Bergius (se denne) i testamente af d. 20
Dec. 1784 till Vetenskapsakademien gjord donation. Den
bestod vid tillträdet 1791 dels af »100,000:de daler
kopparmynt eller 5,555 riksdaler 26 schillingar och 8
runstycken», dels af ett bibliotek på mera än 5,000
större och mindre skrifter, huvudsakligen botaniska
verk från 1500-talet till Bergius’ tid, dels ett
herbarium af 15,353 »örter», representerande mer än
9,000 arter, bland hvilka många s. k. originalexemplar,
dels ock gårdarna n:o 110 och 111 vid Karlbergsallén
i Stockholm, utgörande 14 tnld 27 1/12 kappland
(omkr. 7,3 har) jord med åbyggnader. Af jordegendomen
hade donator skapat en trädgård, som af sin samtid
hade vitsordats vara den förnämsta fruktträdgården i
mellersta Sverige. Den innehöll 1791
ej mindre än 425 äppelträd, 282 plommonträd
m. m. Afsigten med donationen var »at Bergielund —
så kallades efter donators önskan den
nämnda jordegendomen — nu och i framtiden skall
blifva en schola för horticulturen i riket, och at
naturalhistorien, i synnerhet studium botanicum,
genom denna inrättning vinner årlig tilväxt». I
öfverensstämmelse med donators föreskrift utser
akademien en »professor bergianus», hvilken eger
högsta uppsigt öfver hela anläggningen; under honom
sorterar en trädgårdsmästare.
Bergielunds historia sönderfaller naturligen
tvänne afdelningar. Den första innefattar åren
1791–1885, under hvilken tid trädgården och
trädgårdsskolan lågo på ofvan nämnda plats. Under
denna tid hafva som bergianska professorer verkat
de i den svenska botanikens historia bekanta
Ol. Swartz, J. E. Wikström, N. J. Andersson och
V. B. Wittrock. Som bergiansk trädgårdsmästare
tjenstgjorde 1822–60 en af vårt lands dugligaste
hortikultörer, direktör And. Lundström. —
På grund af för ringa kapital kunde emellertid
hvarken skolan eller trädgården nå den utveckling,
som var önskvärd. Vetenskapsakademien måste ofta
träda emellan med penningförsträckning, och 1866
föreslog t. o. m. den dåv. professor bergianus, att
akademien skulle afträda hela donationen till Bergius’
arfvingar. Detta blef dock afslaget. — Det andra,
för den bergianska stiftelsen ljusare, tidsskedet
vidtager med 1885. Då Stockholm under 1870-talet
började tillväxa efter storstadsmåttstock, blef
det ursprungliga Bergielund intaget i stadsplanen
och dermed, emedan det kom att genomskäras af flere
gator, odugligt för sitt ändamål. Efter vederbörligt
tillstånd försåldes också 1884 af akademien det gamla
Bergielund för 1,020,000 kr., och för Bergianska
stiftelsens räkning inköptes egendomen Haga-Frescati
vid Brunnsviken för 230,000 kr. Denna egendoms — det
nya Bergielund — storlek tillät i fullaste mått att
utföra testators önskan. Med stöd af denna delades
trädgården i tvänne afdelningar, en praktisk, 13 har,
och en rent vetenskaplig-botanisk, 7 har. Stockholm
fick dermed sin första botaniska trädgård. Angående
denna, som inom de närmaste åren blir fullt färdig,
liksom rörande bergianska stiftelsen i öfrigt
se V. B. Wittrock: »Några bidrag till bergianska
stiftelsens historia» (1890) och »Om planen för
Bergielunds botaniska trädgård» (1891), bägge i den
1890 uppsatta tidskriften »Acta Horti Bergiani».
G. A.
*Bergianska trädgården. Se Bergianska
stiftelsen. Suppl.
Bergielund. Se Bergianska stiftelsen. Suppl.
Bergisch-Gladbach. Se Gladbach 2.
*Bergius, B. Se Rättelser, bd 18, sp. 818.
*Bergius, P. J., främjade koppympningen (ej kokoppympningen).
Hans »Materia medica» utkom 1778. Om hans
stiftelse se Bergianska stiftelsen. Suppl.
Bergius, Sebastian Oskar Gustaf, jurist, riksdagsman,
född d. 6 Juni 1834 å Fjöstelsröds gård i Göteborgs
och Bohus län, blef student i Upsala 1853, tog examen
till rättegångsverken 1857, utnämndes af Göta hofrätt
till vice häradshöfdmg 1860, befordrades efter flere
års tjenstgöring vid nämnda hofrätt till assessor
derstädes 1870 och utnämndes 1883 till domhafvande
i Rönnebergs, Onsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
