- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
741-742

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Harjagers härad. 1877–78 var B. förordnad
att biträda dels inom Justitiedepartementet
vid utarbetandet af åtskilliga stadganden i
administrativt hänseende, hvilka erfordrades till
följd af nya utsökningslagens antagande, dels
hos Överståthållareämbetet vid utarbetande af
förslag till ny instruktion för detta ämbete. Han
var 1879–84 ledamot i Nya lagberedningen och 1886 i
Förstärkta lagberedningen. 1886–87 var han utsedd
till justitieombudsmannens suppleant. B. var
1876–79 representant för Jönköpings län i riksdagens
Andra kammare och har tillhört Första kammaren
såsom representant för Malmöhus län 1887–94 samt
för Göteborgs och Bohus län från och med 1895.
Han var ledamot i Konstitutionsutskottet 1878,
1887 och 1888 samt har utsetts till ordförande
i samma utskott fr. o. m. riksdagen 1889.
Till sin politiska ståndpunkt är B. konservativ
och tullskyddsvän. B. har utgifvit
»Nya Vexellagen» (tills. med G. B. A. Holm, 1880) och »Vattenrättsförordningen» (1882).

Berg-jissara-palmen, bot. Se Euterpe.

*Bergjum, socken. 5,575 har. 1,060 innev. (1894).

*Bergk, Th., afled i kurorten Ragaz
1881. B. författade bl. a. en utmärkt Geschichte
der griechischen litteratur
(del. 1, 1872; del. 2
och 3 utgåfvos af G. Hinrichs 1883–84 och del 4 af
R. Peppmüller 1887). Hans Kleine philologischen
schriften
utgåfvos samlade af Peppmüller i 2 bd
1884–86 (jämte en biografi öfver B.).

Bergkam. Se Berg. geogr.

Bergkittel. Se Berg. geogr.

Bergklint, geogr. Se Klint.

Bergknut (bergkärna). Se Berg, <i>geogr.</sp>

*Bergkoljan, zool. Se Kungsfiskslägtet.

Bergkompass. Se Jernmalmer, sp. 1147.

Bergkängurun, zool. Se Klippkänguruslägtet.

*Berglin är en artförändring af asbest.

*Berglind, J., lemnade 1882 platsen som
föreståndarinna för Tysta skolan (se d. o.).

*Berglärkan, zool. Se Lärkorna.

Bergman, Israel, biskop, född d. 16 Mars 1795
i Attmars socken, Medelpad, der fadern var
bruksdisponent, blef student i Upsala 1811, filos.
magister och docent i astronomi derstädes 1818,
adjunkt vid gymnasiet i Hernösand 1824, lektor
i grekiska och hebreiska vid samma läroverk
1833 samt pastor i de till lektoratet hörande
prebendeförsamlingarna. Han utnämndes 1848 till
biskop i Hernösands stift, sedan han uppstälts
å första förslagsrummet dertill, och fick 1860
teol. doktorsvärdighet. 1864 erhöll B. på begäran
afsked från biskopsämbetet, hvarefter han flyttade
till Stockholm. Död d. 28 April 1876. Med mångsidiga
kunskaper förenade B. fromhet och nit om såväl
kyrkans som skolans förkofran. Hans förmåga som lärare
skattades högt. I tryck finnes af hans hand endast
Reflexioner öfver grundbegreppen i algebra (1827)
förutom några riksdagspredikningar och tal.

Bergman, Karl Abraham, prest, reformvän på det
politiska och det pedagogiska området, föddes d. 20
April 1800 i Vinslöfs socken, Kristianstads län, blef
student i Lund 1816 och promoverades 1823 till filos.
doktor. Han
förordnades s. å. till konrektor vid Malmö skola och 1827
till rektor vid Lunds katedralskola, efter att
i tvänne år hafva varit lärare derstädes. Sedan
B. yttermera förvärfvat medicine doktorsgrad,
undergick han prest- och pastoralexamen samt
prestvigdes 1830. Han utnämndes 1831 till kyrkoherde
i Vinslöfs och Näflinge församlingar inom Lunds
stift samt fungerade derjämte såsom prost i Vestra
Göinge kontrakt dersaminastädes 1865–67. Död i
Vinslöf d. 28 Mars 1889. — B. var en bland de fem
stiftarna af Lunds akademiska förening. Framstegsman
till sina åsigter, deltog han såsom valdt ombud
i de bekanta representationsreformmötena i Örebro
1849 och 1850 samt i den stora reformdeputationen
till Stockholm 1865. Han kallades till referent
för Sverige vid evangeliska alliansens möte i
Paris 1855. I broschyren I hvad förhållande står
presterskapet till upplysning och schola?
(1832) och
den större skriften Om svenska scholväsendet eller
elementarscholan
(s. å.) förordade B. folkskolornas
sammanknytande med allmänna läroverken (jfr
Samundervisning, sp. 457). Han skref vidare
Fri kyrka i fri stat (1866), Läran om lifvet,
enligt bibel och naturvetenskap
(4 häften, 1872–70)
och flere ströskrifter, öfversatte från engelskan
arbeten i kyrkliga ämnen och var äfven verksam inom
tidningspressen.

*Bergman, C. J., lemnade 1889 sin lektorsbefattning
och kallades s. å. till hedersledamot af
Vitt. hist. o. ant. akad. Bland hans skrifter må
ytterligare nämnas Gotländska skildringar och minnen</i>
(1882) samt Skaldeförsök (s. å.). Död i Visby d. 22
Jan. 1895.

Bergman, Johan, klassisk filolog, vitterhetsidkare
och nykterhetsfrämjare, född d. 6 Febr. 1864
i Tydie kommun, Dalsland, blef student i Upsala
1882 och filos. doktor 1889, tjenatgjorde några år
såsom vik. och e. o. lektor i Stockholm, hvarefter
han grundlade och 1891–92 förestod villakolonien
Djursholms läroverk. Han tillträdde 1892 lekturen
i latin och grekiska vid Vänersborgs högre
allmänna läroverk. B. har gjort sig bemärkt som
framstående latinare och diktat i bunden form på
detta språk (Carmina latina, 1890. m. m.) samt
utgifvit skoleditioner af Horatius’ oden i urval
(1892) och Tacitus’ »Germania» (1894). Ganska
mycket erkännande har egnats hans tolkning på
svensk vers af »Fornkristna hymner» (Prudentius
m. fl.; 1894). S. å. uppträdde han med egna svenska
Dikter. Han har utgifvit en svensk öfversättning
af Rousseaus ryktbara uppfostringsskrift »Emile»
(1892–93). B. har biträdt prosten K. F. Karlson
vid utgifningen af den berömde latinske skalden
C. E. A. Söderströms »Valda dikter» (1895)
och för denna publikation skrifvit en historik
öfver Den latinska diktiningen i Sverige, För
absolut nykterhet har B. med öfvertygelsens styrka
uppträdt i tal och skrift; bl. a. var han Sveriges
representant på den internationella alkoholkongressen
1895 (i Basel) och har författat Den svenska
nykterhetsrörelsens historia
(1893; i förkortad form
s. å. i studentföreningen Verdandis småskrifter).

*Bergmann, F. W., afled d. 14 Nov. 1887.

Bergmann, Ernst von, tysk kirurg, född i Riga d. 16
Dec. 1836, blef med. doktor 1860,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free