- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
743-744

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utnämndes 1871 till professor i kirurgi i Dorpat,
kallades 1878 till enahanda befattning i Würzburg
och 1882 till kirurgie professor i Berlin. Han har
utgifvit en mängd större och mindre skrifter. Han är
medutgifvare af »Archiv für klinische chirurgie»,
»Chirurgisches centralblatt» och »Sammlung klinischer
vorträge». R. T–dt.

Bergmann, Julius, tysk filosof, f. 1840 i Westfalen,
vardt filos. professor i Königsberg 1872 och i
Marburg 1875. Han intager inom nutidens tyska
filosofi en framskjuten ställning såsom målsman
för en idealistisk kunskapsteori och metafysik,
i hvilka han har sökt återupplifva den äldre
Fichtes grundtankar. B. uppsatte 1868 tidskriften
»Philosophische monatshefte», hvars redigering han
1872 öfverlemnade i andra händer. De mera märkliga
bland hans arbeten äro Grundlinien einer theorie
des bewusstseins
(1870), Zur beurtheilung des
kriticismus von idealistischer standpunkt
(1875),
Reine logik (1879), Sein und erkennen (1880),
Über das richtige. Eine erörterung der ethischen
grundfragen
(1883), Vorlesungen über metaphysik mit
besonderer beziehung auf Kant
(1886), Über das schöne
(1887) och Geschichte der philosophie (2 bd, 1892–93).

Bergmansson, Zelma, skådespelerska. Se Hedin 3.

*Bergmjöl (kiselgur, infusoriejord) af utmärkt
beskaffenhet har i Sverige anträffats äfven vid
Genastorp i Osby (Kristianstads län), der ett bolag
för detsammas bearbetande i större skala (Svenska
kiselguraktiebolaget) bildades 1893. Bergmjölet
förekommer vid Genastorp i 0,3–1,5 m. mäktiga lager
utmed Helgeån och till en myckenhet af minst 200,000
kbm. samt är enligt fackmän det renaste, som finnes
i norra Europa. Fabriken anlades 1894 och har redan
utsändt sitt fabrikat till både Paris och London. Sin
största betydelse har bergmjölet såsom isoleringsmedel
för ångpannor och ångrör samt bakugnar, besparande
25–33 proc. af bränslet.

*Bergmästaredistrikt Sala silfververk, som
dittills haft som styresman en bergshauptman,
förlades genom k. br. d. 9 Dec. 1887 till
Östra bergmästaredistriktet. Östergötlands län
tillhör på grund af k. br. d. 26 Febr. 1886 Södra
distriktet.

Bergnehr [bergnēr]. 1. Leocadie B.,
sångerska. Se Gerlach, L. — 2. Zelma Bergnéhr,
skådespelerska. Se Hedin 3.

*Bergolja. Angående bergoljans fyndorter (sp. 295)
ma påpekas, att det numera är oljedistriktet vid
Baku (sed. o. Suppl.), som inom Gamla verlden producerar
och exporterar de största oljeqvantiteterna. Man har
på senaste tid, i synnerhet i Ryssland, börjat nyttja
bergolja såsom bränsle för ångmaskiner. Jfr Nafta.
E. E.

Bergomum, det forna namnet på Bergamo (se d. o.).

Bergquist, Karl Erik. Se Lagerheim, sp. 543.

*Bergqvara. 1. B., som i de för staden Kalmar
d. 2 Dec. 1616 utfärdade privilegier uppläts
till marknadsplats för stadens innebyggare
samt sedermera till lastageplats för Kalmar och
Karlskrona, är icke köping, ehuru det stundom, äfven
i offentliga handlingar, så benämnes, och ansökan
att lastageplatsen måtte förunnas
sjelfständig köpingsrätt afslogs af K. M:t 1883. —
2. Godset bestod 1894 af B., 5 mtl frälsesäteri,
7 km. v. om Vexiö, vid Bergqvarasjön och Helige å
(som under sitt lopp genom B:s område bildar tre
fall: vid Räppe i omedelbar närhet af Räppe station å
Vexiö–Alvestads jern väg, vid Örsled och Damseryd)
samt 18 3/8 mtl underlydande, tax. till 897,400 kr.,
Räppe qvarn, såg, stafsåg, vadmalsstamp, ölbryggeri
och Ruda fröklängningsanstalt, Örsleds qvarn och
linoljeslageri, Otterströms manufakturverk, taxerade
till 80,500 kr., samt 2 mtl i Öjaby grannsocken,
tax. till 78,000 kr. På en från egendomen under 49 års
tid utarrenderad mark anlades 1876 af ett aktiebolag
Räppe stärkelse- och glykosfabrik, tax. till 158,000
kr., med en tillverkning 1893 af 326,000 kg. stärkelse
och 157,000 kg. glykos. Mejeriskolan flyttades 1880
från B. till Robertsfors i Vesterbottens län. —
Den första säkert kände egaren af B. är riksrådet
Birger Birgersson (Trolle) d. y., som hade Värend i
förläning, och hvars son Arvid, sedan gården under
faderns sista tid blifvit bränd af konung Kristians
anhängare Ture Turesson (Bielke), byggde det fasta
stenhus, hvars ruiner ännu qvarstå och visa en längd
af 22 m., en bredd af 15 och en höjd af minst 24
m. Under hans son Ture intogs borgen sommaren 1542
genom förräderi och plundrades af Dacke. Från Ture
Trolle öfvergick B. till en af hans mågar, Lars
Siggesson Sparre. Dennes son, Johan Larsson Sparre,
af konung Sigismund förordnad till ståthållare på
Kalmar slott, vardt efter dettas intagande af hertig
Karl halshuggen (1599), och B. indrogs till kronan,
hvarefter Karl gaf det åt sin naturlige son Karl
Karlsson Gyllenhielm (sedan 1615 som friherreskap,
se nedan). Johan Sparres enka återfick sedermera en
del af mannens gods, bl. a. B., som efter hennes
död 1638 tillföll hennes mans brorson riksrådet
Lars Eriksson Sparre och 1644 ärfdes af hans son
Svante, som 1649 erhöll konfirmation å den borgrätt
(se d. o.), som sedan äldre tider funnits å B. och
som jämväl ansågs kunna döma till dödsstraff. Den
upphäfdes 1692, under det sonen Lars Sparre egde
B. Dennes dotter B. M. Sparre, gift med riksrådet
Klas Bonde till Säfstaholm, sålde godset 1732 till
generalmajoren frih. Karl von Otter, hvarvid det
der befintliga arkivet undantogs och fördes till
Säfstaholm. Från Otters äldste son, S. von Otter, gick
B. genom giftermål till Posseslägten, hvilken sedan,
son efter fader, egt det. Den nuv. manbyggnaden, som
består af 3 våningar, den undre af gråsten, de öfre af
trä, reveterade, uppfördes 1795 af excellensen grefve
Arvid Er. Posse. Egaren af B. tillsätter kyrkoherde i
Bergunda. — 3. Friherreskap, som d. 27 Juni 1615 gafs
åt Karl Karlsson Gyllenhielm och omfattade Bergqvara
sätesgård med 69 hemman och 4 torp i Småland (inom
13 socknar), 51 hemman och 8 torp i Vestergötland
(i 20 socknar) och 1/2 hemman i Östergötland. Godsen
voro f. d. allodiala frälsegods, som till största
delen, om ej alla, tillhört den 1599 afrättade Johan
Sparre. Genom förbättringar af vilkoren d. 31 Maj
1622 och d. 17 Juni 1624 erhöll Gyllenhielm godsen
såsom arfve- och aflingegods. De äro sålunda ej längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free