- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
753-754

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsakademi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven en stor del af nyare landsvägsbroar är utförd
vid verkstaden. Arbetareantalet har stundom uppgått
till 800 vid B. och 300 vid Finnboda. Samtliga
arbetare äro sedan 1893 olycksfallsförsäkrade,
och dessutom finnes sedan 1860 en sjuk- och
begrafningskassa inrättad. Fastigheterna voro 1894
taxerade till 559,000 kr.

Bergsvalan, zool. Se Klippsvalan.

Bergsyra, bot. Se Rumex.

*Bergsöe, J. V., är brorson till Adolf Frederik
B. Hans roman Fra piazza del popolo utgafs 1894 i
7:de uppl. Ett populärt naturhistoriskt verk, Fra
mark og skov,
utkom 1881 i 2 bd. E. Ebg.

Bergsöfverstyrelse är efter Bergskollegii upplösning
(1857) Kommersekollegium (se d. o.).

Bergthorsson, Guðmund, isländsk skald. Se
Isländska språket och literaturen, sp. 864.

*Bergtjära. Se Asfalt och Bergolja.

Bergtorsk, zool. Se Torsk.

*Bergunda, socken. 6,453 har. 1,061 innev. (1894).

Bergvald, Anders Johan, ämbetsman. Se
Wasastjerna.

Bergvattnet, socken. Se Dorotea.

Bergvax, miner. Se Ozokerit.

*Bergverkstionde. Enligt k. kung. d. 10 Aug.
1877 skulle alla verk, som då voro förpligtade
att erlägga bergverkstionde, fr. o. m. början af
1878 befrias från erläggande af sådan afgift med
undantag tills vidare af Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk.

Bergviken, en 4,154 har stor insjö i södra
Helsingland, genomfluten af Ljungan, vid
hvilkens utlopp anlagts i Söderala socken
Bergviks jernvägsstation vid statsbanelinien
Kilafors–Söderhamn och Bergviks sågverk,
hvilket tillhör Bergvik-Ala nya aktiebolag
(stadfäst 1888), med ett aktiekapital af 5,4
mill. kr. Bolaget eger en mängd jordbruksfastigheter,
företrädesvis skogsegendomar, i Helsingland, Söderala
(taxeringsvärde 1894: 51,800 kr.), Bollnäs (3,300
kr.), Alfta (12,200 kr.), Ljusdals (166,900 kr.),
Ramsjö (455,700 kr.), Los (129,400 kr.), Jerfsö
(3,300 kr.) och Skogs (166,500 kr.) socknar, hus och
tomter i Söderhamns stad (omkr. 40,000 kr.) samt
följande verk: i Söderala socken Bergviks norra
sågverk med 6 finbladiga enkla ramar och 3 kantverk
(taxeradt till 80,000 kr.), Bergviks trämassefabrik
(tax. till 138,000 kr.) samt Ala ångsåg med 8 ramar
och 3 kantverk (tax. till 160,000 kr.), den sistnämnda
vid Bottniska viken s. om Söderhamn, i Norrala socken
Djupviks ångsåg med 3 ramar och 2 kantverk (129,500
kr.) och i Bollnäs socken Bergfors nedlagda jernbruk,
Röste qvarn m. m. (12,500 kr.). Vid trämassefabriken,
som 1893 sysselsatte 63 arbetare, tillverkades
1,165,8 ton kemisk våt trämassa, vid Bergviks såg
sågas omkr. 6,000 stds och vid Ala omkr. 18,000 stds
om året.

Bergvättar. Se Vättar.

Bergås. Se Berg, geogr.

*Berhampur l. Barhampur. 1. Hufvudstad i
distriktet Murshedabad i Bengalen, vid venstra
stranden af Bhagirathi, en arm af Ganges. 23,605
innev. (1881). Det var till 1879 en större
militärstation; nu stå kasernerna tomma. —
2. (Riktigare Burhampur, Eng. Boorhampoor), stad i
distriktet Nimar, divisionen Narbada,
Centralprovinserna, vid Tapti och nära jernvägen mellan Bombay
och Allahabad, 30,000 innev. (1881). — 3. Hufvudstad
och militärstation i distriktet Grandsjam, Madras,
15 km. från Bengaliska viken. 23,600 innev. (1881).

*Bering, Vitus Jönassen, föddes i Horsens
sommaren 1681. 1725 fick han af ryska regeringen
uppdrag att företaga en upptäcktsresa från
Kamtsjatka för att undersöka om Asien och Amerika
voro förenade med hvarandra n. om Stilla hafvet.
Han lemnade Petersburg vintern 1725 med flere
sjöofficerare och ett talrikt manskap, byggde
i Ochotsk två sjögående fartyg, med hvilka han
seglade till Kamtsjatka samt nådde våren 1728
expeditionens utgångspunkt, Kamtsjatkaflodens
mynning. Der byggde han expeditionsskeppet och
anträdde på sommaren sin egentliga upptäcktsresa
till polarhafvet. Han kringseglade Asiens
nordöstra hörn och framträngde till 67°
15’ n. br. samt kartlade asiatiska kusten
från Kamtsjatka till Östkap. Men det lyckades
honom icke att upptäcka Amerikas vestkust, och
oaktadt han två gånger seglade genom det sund, som
bär hans namn, erfor han intet af dess tillvaro.
Återkommen till Petersburg 1730, föreslog han en
allmän undersökning och kartläggning af hela
norra Asiens och vestra Nord-Amerikas kust från Dvina
genom Berings sund till Japan och Kalifornien.
Dessa stora arbeten, som förenades med fysiska
och etnografiska undersökningar i Sibirien,
äro kända under namnet »den stora nordiska
expeditionen». Våren 1734 lemnade han Petersburg,
följd af många sjöofficerare och vetenskapsmän
och öfver 500 man. Åren 1735–42 undersöktes den
sibiriska ishafskusten samt Kurilerna och Japan af
olika vetenskapsmän, och 1741 anträdde B. personligen
en upptäcktsresa till nordvestkusten af Amerika,
kartlade en del af Alaskahalfön och Aleuterna
samt sökte nå Berings sund längs Amerikas kust,
men sjukdom och tjocka tillintetgjorde hans plan. I
fem månader dref B:s fartyg planlöst omkring i
hafvet mellan Alaska och Kamtsjatka, tills man
d. 5 Nov. ankrade vid den då obebodda Beringsön,
der fartyget sedan blef vrak. Manskapet gräfde
ned sig i sandgropar och lefde af hval- och själkött.
Skörbjugg bortryckte 31 man, och der dog äfven B. d. 8
Dec. (g. st.) 1741. Jfr P. Lauridsen: »Vitus B. og
de russiske opdagelsesreiser» (1885).

*Berings haf. I sydöstra delen af detta haf ligga de Alaska
tillhöriga Pribylov-öarna, tillhåll för stora skaror
af själar. Rättigheten att jaga dessa själar till ett
antal af 100,000 st. årligen har ät Förenta staternas
regering öfverlåtas åt ett bolag. Andra själjägare
komma från Britiska Columbia och döda kanske
omkr. 25,000 om året. Vissa årstider lemna själarna
öarna och gå söderut, och då idkas själjagt på
öppna hafvet. Om rätten till denna själjagt har
tvist uppstått mellan Canada (England) och Förenta
staterna. Då ryssarna egde Alaska, gjorde
de 1821 anspråk på jurisdiktionsrätten i B., men
samtyckte genom fördrag 1824 med Förenta staterna
och 1825 med England att utöfva denna uteslutande
jurisdiktion endast ett kanonhåll från kusten.
Men Förenta staterna, som 1867 blefvo egare af Alaska,
ville betrakta B. som ett sitt inhaf och värna fisket
mot andra nationer, och deras tullkuttrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free