Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beringskjeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
store arbetsgifvarna till arbetarnas bästa m. m.),
hvarför han, efter att 1889 hafva utnämnts till
öfverpresident i Rhenprovinsen, 1890 kallades
till minister för handel och industri. Han
ledde den i Berlin s. å. samlade internationella
arbetareskyddskonferensen och har stor förtjenst om
tillkomsten af den af tyska riksdagen 1891 antagna
lagen om arbetareskydd.
*Berlin. — Sedan Tiergarten, Zoologischer
garten, slottet Bellevue m. m. 1878–81 intagits
i stadsområdet, har detta en areal af 64,5
qvkm. Alt-Berlin är nu fullständigt försvunnet;
i stället för dess trånga gränder stryka nu fram
der breda gator, med palats vid palats.
Tiergarten, den största af stadens offentliga
anläggningar (255 har), belägen s. om Spree, mellan
Brandenburgerthor och Charlottenburg samt genomskuren
af Charlottenburgchaussén, en fortsättning i vestlig
riktning af Unter den linden, var ursprungligen en
skog, senare en djurgård och förvandlades af Fredrik
I till en offentlig park, som under Fredrik Vilhelm
III väsentligen fick sitt nuv. utseende. I dess södra
del stå Fredrik Wilhelm III:s marmorstaty (af Drake,
1849), drottning Luises marmorstaty (af Encke, 1880),
i närheten af Brandenburgerthor Göthes marmorstaty
(af Schaper, 1880) och straxt bredvid Lessings staty
(af O. Lessing, 1890). I stadens omedelbara närhet
hafva under de senare årtiondena anlagts åtskilliga
parker: Friedrichshain (53 har), n. ö. om staden,
Humboldthain (35 har), n. om staden, Treptower
park i s. ö. (14 har, sedan 1876) och Viktoriapark
i s. vid Kreuzberg (sedan 1888). Af nyare monument,
må utom de här redan nämnda anföras: Fredrik Vilhelm
III:s ryttarestaty (aftäckt 1871) i Lustgarten,
den öppna, delvis med anläggningar prydda plats
på Spree-ön, som i s. begränsas af k. slottet
(s. om detta ligger Schlossplatz), i n. af Altes
museum och i ö. af domkyrkan, Fredrik Vilhelm IV:s
ryttarestaty framför nationalgalleriet (aftäckt
1886), Wilhelm och Alexander v. Humboldts sittande
marmorbilder framför universitetet (aft. 1883), bakom
detta Hegels kolossalbyst i brons (1871), grefvarna
Brandenburgs (1862; och Wrangels (1880) bronsstatyer
på Leipziger platz, kejsarinnan Augustas sittande
marmorbild (1895) på Opernplatz, Schiller-monumentet
(1871) på Schillerplatz framför Schauspielhaus,
v. Steins staty på Dönhofplatz (1875), Chamissos
byst på Montbijouplatz (1888) och F. L. Waldecks
marmorstaty i Oranienpark (1890). På Neuer markt har
ett Luthermonument rests (1895), midt emot slottet på
den forna gatan »Schlossfreiheit» skall resas Vilhelm
I:s staty, och på Alexanderplatz skola i slutet af
1895 aftäckas Germanias och Berolinas statyer. —
Domkyrkan, som byggdes 1747–50, började rifvas
våren 1893 och skall lemna plats för en ny byggnad
i italiensk renaissance-stil enligt ritningar af
Julius Raschdorff. I senare tid har B. riktats med
åtskilliga vackra kyrkobyggnader, af hvilka här må
anföras: Zionskirche i förstaden Rosenthal (1866–73)
och Dankeskirche på Weddingplatz (1884), båda byggda
till minne af kejsar Vilhelm I:s räddning vid de båda
mordattentaten 1861 och 1878, Heiligkreuzkirche
i närheten af Blücherplatz (1888), kejsar Vilhelms
minneskyrka i närheten af
Tiergarten (1895) och kejsar Fredriks minneskyrka
(1895) i nord vestra delen af Tiergarten. In allés
hade B. 1893 55 evangeliska kyrkor och 33 kapell,
6 katolska kyrkor, 4 judiska synagogor och några
dissidentkyrkor. — Tyghuset (sp. 319), fullbordadt
1706, bestämdes 1877 till en »ruhmeshalle»
för brandenburg-preussiska arméns stordåd,
ombyggdes för detta ändamål i det inre
1880–83 och innehåller i nedre våningen en samling
eldvapen, som visar dessas utveckling sedan 14:de
årh., och en samling fästningsmodeller, i den
öfre våningen en vapensamling, »herrscherhalle»
(statyer af preussiska regenter sedan den store
kurfursten samt 4 väggmålningar ur Preussens
historia) och »feldherrenhalle» (kolossalbyster
af brandenburg-preussiska härförare och 13
väggmålningar). Det af kejsar Fredrik III såsom
kronprins bebodda palatset midtemot tyghuset bebos
nu tidtals al kejsarinnan Fredrik. Kejsar Vilhelm
I:s palats vid Unter den linden tillhör nu prins
Henrik, kejsar Vilhelm II:s broder. Bredvid Neues
museum ligger det 1876 öppnade Nationalgalleriet,
innehållande bildhuggeriarbeten och taflor af nyare
mästare samt i öfre våningen, sedan 1884, den grefliga
Raczynskiska konstsamlingen. Andra mera framstående
nyare offentliga byggnader äro Kunstgewerbemuseum
(1877–81), Museum fur völkerkunde (öppnadt 1886),
tekniska högskolan i Charlottenburg v. om Tiergarten
(1878–84), krigsakademien nära Unter den linden
(1882), polispresidiet (1891) vid Alexanderplatz
samt i närheten af Königsplatz i nordöstra delen af
Tiergarten generalstabsbyggnaden (1871–77) och det
nya riksdagshuset (1884–94), uppfördt i en monumental
och något pompös renaissancestil af P. Wallot för en
kostnad af omkr. 30 mill. mk, riksbanken (1869–76)
samt bland teatrarna Lessingteatern (1888) och
den utomordentligt praktfulla »Theater Unter den
Linden» (1892) för balletter och operetter, och
bland bangårdarna de stora Potsdam- (1870–72) och
Anhalt-bangårdarna (1875–80), hvarjämte en mängd
ståtliga privatbyggnader, bland hvilka de stora
ölpalatsen och hotellen intaga en framstående plats,
förläna B.’ ett storartadt utseende, täflande med
Paris’ och Wiens.
B:s industri, af hvilken 52,3 proc. af stadens
befolkning hafva sitt uppehälle, har hållit jämna
steg med folkökningen. Vid 1890 års slut funnos
5,186 fabriker, hvilka sysselsatte omkr. 159,000
pers., af hvilka 8,480 under 16 år. Vigtigast torde
metall- och maskinindustrien fortfarande vara,
såsom jerngjuteri, tillverkning af maskiner,
ångpannor, lokomotiv, jernkonstruktioner,
hydrauliska pressar, värme-, belysnings- och
ventilationsapparater. Flere fabriker i denna
branche hafva verldsrykte, såsom Borsig och Berliner
maschinenbau-anstalt (förut Schwarzkopff). Den
elektrotekniska fabrikationen har ock att uppvisa
stora firmor (Siemens & Halske). Bryggerierna,
82 till antalet, producerade 1890–91 öfver 3
mill. hl. öl. Trädgårdsskötseln (blomsterodling och
drifverier) är ock högst betydande. — B. är medelpunkt
i nordtyska jernvägsnätet och utgångspunkt för 12
jernvägslinier; dessutom har det den 1882 öppnade
4-spåriga stadsbanan, som med en längd af 12 km. går
genom staden från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
