Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beringskjeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charlottenburg-bangården i v. till schlesiska bangården i
ö. och som omedelbart eller genom ringbanan
står i förbindelse med alla de banor, som löpa
in i B. Ringbanan, som öppnades 1871, men senare
blifvit mycket utvidgad, delvis 4-spårig, består
af en nordring (34,5 km. lång) och en sydring
(33,6 km.). 1891 öppnades den s. k. Wannseebanan,
som förenar B. med Potsdam och förstäderna mellan
dem. Under förberedelse äro en elektrisk högbana af
Siemens & Halske och en underjordisk sådan af allmänna
elektricitetsbolaget. Dessutom finnas 3 spårvägsbolag,
som 1891 befordrade 145 mill. pers. (spårvägslinierna
hade en sammanlagd längd af 313 km.). Men 1894
befordrade det största bolaget (»Grosse Berliner
pferdeeisenbahn») ensamt 132 mill. pers., hade linier
af 272 km. längd, 1,079 vagnar, 5,823 hästar och en
personal af 3,866 medlemmar; dess inkomster belöpte
sig till nära 15 mill. mark, dess utgifter till 8
mill. I B. finnas 2 omnibusbolag, som 1891 befordrade
omkr. 28 mill. pers. S. å. afgingo och ankommo med
last 97,568 fartyg.
Bildningsanstalter. Universitetet hade vid 1893
års början 348 lärare och 4,691 immatrikulerade
studenter; dess bibliotek (från 1831) räknar
omkr. 148,000 bd. Kungl. biblioteket har omkr. 1
mill. bd och 26,600 handskrifter. Tekniska högskolan,
som tillkom 1882 genom sammanslagning af Bauakademie
och Gewerbeakademie, har omkr. 1,900 lärj.,
fördelade på 5 afdelningar. Dessutom må utom de i
hufvudartikeln nämnda anföras landtbrukshögskolan
(omkr. 380 stud.), veterinärhögskolan, akademiska
högskolan för bildande konster, musikhögskolan och
det nya seminariet för orientaliska språk. Stadens
högre läroanstalter (gymnasier o. d.) förvaltas
under provinsialskolkollegiets öfveruppsigt direkt af
magistraten, folkskolorna stå under uppsigt af stadens
skoldeputation. Folkskoleväsendet har gjort ofantliga
framsteg från 1870, med hvilket år skolafgifterna
afskaffades. Nu finnas öfver 200 skolor, med 182,000
barn och 3,370 lärare. För stadens folkskolor
är den årliga budgeten nära 10 mill. mark. De
vigtigaste konst- och andra samlingar äro Altes och
Neues museum, det ofvannämnda nationalgalleriet,
Museum für völkerkunde (med förhistoriska och
Schliemannska samlingarna samt etnografiska och
antropologiska samlingar), det 1889 öppnade Museum für
naturkunde (med zoologiskt institut samt zoologiska,
mineralogiska m. fl. samlingar), landtbruksmuseum
jämte museum för bergsbruk och metallurgi, hygieniskt
museum, botaniskt museum (i förening med botaniska
trädgården), museet för afgjutningar från Olympia,
Kunstgewerbemuseum (med en rikhaltig samling
alster af alla grenar af konstindustri i förening
med undervisningsanstalt), statsinstitution sedan
1885. För att undvika öfverfyllnad i Altes och Neues
museum komma sannolikt i den närmaste framtiden att
byggas tre stora nya museer på Spreeön, näml. ett för
asiatiska (pergamenska, olympiska) fornlemningar,
ett för medeltidsföremål och ett för konstskatter
från renaissancen. B. har 18 större och mindre teatrar
(främst operan och Schauspielhaus), ett större antal
konsertsalar, flere panoptika och panoramor samt
en mängd förlustelseetablissement af mer eller
mindre värdefull halt i staden och dess omgifningar. Till B:s
största sevärdheter höra de zoologiska och botaniska
trädgårdarna, båda bland de förnämsta i sitt slag i
Europa, samt aqvarium vid Unter den linden. — I början
af 1892 utkommo i B. 795 tidningar och tidskrifter
(81 dagliga), af hvilka 56 officiella, 66 politiska,
217 behandlade konst, skönliteratur och vetenskap,
286 industri, handel, yrken och landtbruk, 35 religion
och 135 andra ämnen (se Tidning, sp. 274).
Folkmängden, som 1880 utgjorde 1,122,330 pers.,
hade 1885 ökats till 1,315,626 och 1890 till
1,578,794 pers. (inberäknadt 19,596 man militär), af
hvilka endast 40,7 proc. födda i staden. Katolikerna
utgjorde 8,6, judarna 5 proc. Den 2 Dec. 1895 uppgick
folkmängden till 1,674,115 pers. (797,189 män och
876,926 qvinnor).
Förvaltning. B. är sedan d. 1 April 1881 skildt
från prov. Brandenburg och bildar ett eget
förvaltningsområde (stadtkreis B.); dock
äro Brandenburgs oberpresidium, konsistorium,
skolkollegium och medicinalkollegium gemensamma
äfven för B. Staden förvaltas af polispresidiet
(som lyder direkt under inrikesministeriet)
såsom den kungliga och magistraten såsom den
kommunala myndigheten. Magistraten består af
1 öfverborgmästare, 1 borgmästare (båda valda
för 12 år), 18 aflönade och 16 icke aflönade
rådmän (stadträte). Antalet stadsfullmäktige
(stadtverordnete) är 126. Staden är för förvaltningen
delad i 326 distrikt, hvart och ett under en af
stadsfullmäktige vald oaflönad bezirksvorsteher. Den
sänder (från 4 valkretsar) 9 ombud till landtdagens
deputeradekammare (öfverborgmästaren är medlem
af »das herrenhaus») och (från 6 valkretsar) 6
ombud till tyska riksdagen. Under polispresidiet
står, för upprätthållandet af den allmänna
säkerheten, en polisstyrka af närmare 4,500
man. Utgifterna för polisen uppgå till omkr. 8
mill. mk årligen. Brandkåren räknar omkr. 800 man,
med 120 hästar, 9 ångsprutor och 21 andra sprutor;
utgifterna stiga till omkr. 1,4 mill. mk.
Stadens fyra gasverk och det engelska
bolagets mindre gasverk producerade 1892–93
omkr. 130 mill. kbm. gas; stadens och enskildas
elektricitetsverk hade d. 31 Mars 1893 8,800
båglampor och 172,067 glödlampor. Om de båda äldre
vattenledningsverken se Vattenledning, sp. 385. Ett
tredje vattenverk ö. om B. vid Müggelsee-Lichtenberg
fullbordades 1893. 1881 anlades (och hafva sedan
betydligt utvidgats) kreatursstallar och slagthus
vid stadens östra sida. I ett centralt läge från
bangården Alexanderplatz ända fram till bangården
vid Börsen sträcka sig centralsaluhallarna, som
upptaga en betydlig yta (omkr. 30,000 qvm.). De med
jernväg ankommande varorna och lifsmedlen befordras
med hissar direkt ned till hallarna, som bl. a. hafva
stora bassänger med halsvatten för fisken.
Stadens fattigvårdsväsende står under
öfverinseende af »armendirektion». Utgifterna för
fattig-sjukvården (oberäknadt kostnaderna för barnhus,
arbetshus och natthärberge) stego 1892–93 till 6,5
mill. mk. I understöd åt 22,546 understödsemottagare
(1,33 proc. af civilbefolkningen) utdelades genom
fattigkommissionerna 3,3 mill. och i extra-understöd
655,600 mk samt för 8,692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
