Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertrand d'Agoust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda sista årsklassenia en real-linie, hvadan
mogenhetsexamen sedan 1887 aflägges såväl å den
klassiska som å den reala linien. Sedan allmänhetens
afvoghet mot latinstudiet — hvilket vid denna skola
utgjort grundvalen för språkbildningen — småningom
föranledt en och annan dispens från detta ämne, komma
hädanefter skilda bildningslinier att anordnas från
och med 5:te klassen. 1891 infördes för undervisningen
i moderna språk den s. k. imitativa metoden, särskildt
för tyska språket, hvilket intagit latinets ställning
såsom begynnelsespråk.
Skolans hufvudändamål är detsamma som statsläroverkens
uppfostran och undervisning på kristlig grund
till befordrande af allmän bildning och det mått af
kunskaper, som kräfves för mogenhetsexamen. Särskildt
har skolan sökt vinnlägga sig om att befordra
sjelfständigt arbetssätt hos de äldre lärjungarna,
praktiskt arbete och lindrigt skolarbete för de
yngre, ämnenas koncentrering och läromaterialets
ändamålsenliga fördelning, personlig och individuel
omvårdnad om lärjungarna.
Besk rabarbertinktur och beskt rabarbervin. Se Rheum,
sp. 1031–32.
Beskrifvande geometri l. Deskriptiv geometri. Se
Deskription.
Besksöta, besksötebusken, bot. Sej Bittersöta och
Solanum.
Beskt te. Se Te.
Beskällare (egentl. beskälare), T. beschäler
(af Fornhögt. scelo, pungstenar), en allmänt brukad
benämning på hingst, som användes till betäckning,
i motsats till hingst, som nyttjas endast såsom
dragare. Jfr Stuteri.
Beskärning, trädgårdsk. Se Trädgård, sp. 852.
*Beslag. Jfr Konfiskera, Qvarstad och Qvarstad
i tryckfrihetsmål.
Beslagslina, sjöv. Se Beslagsband.
Beslagslära, veterinärv., detsamma som
ihofbeslagskonst (se d. o.).
Beslagssejsing, sjöv. Se Beslagsband.
Besler, Basilius, tysk apotekare och botanist, född i
Nürnberg 1561, död derstädes 1629, har blifvit bekant
genom det stora praktverket Hortus Eystettensis (4
bd fol., 1613), hvilket han utgaf såsom föreståndare
för biskopens af Eichstedt, Konrad von Gemmingen,
trädgård i S:t Wilibald. »Hortus Eystettensis var det
första arbete af detta slag, som utgafs i Tyskland,
och blef under 1600-talet typ för en hel rad dylika
arbeten. Somliga tillskrifva B:s broder, Hieronymus
B. (f. 1566, d. 1632), äran af detsamma. G. A.
Beslik, turkiskt silfvermynt om 5 piaster (se d. o.).
Beslut, filos., viljans bestämda upptagande af en
viss bestämningsgrund eller, objektivt sedt, dess
definitiva riktning på ett visst mål. Beslutet
föregås af öfverläggning, vid hvilken viljan
ställer olika motiv gent emot hvarandra och
bedömer det goda hvarderas upptagande kan medföra
ur olika synpunkter. Beslutet kan vara mer eller
mindre principielt, alltefter som valet sker mellan
jämförelsevis högre eller lägre motiv, allt eftersom
det bestämmer sjelfva den innersta riktningen hos
viljan eller företrädesvis afser medlen att vinna
ett redan föresatt mål. Dock är skillnaden alltid
mer eller mindre relativ. Ett medel kan
nämligen väl pröfvas godt för vinnandet af ett visst
ändamål, men likväl förkastas, enär man ifrågasätter
om målet är värdt, att mnn derför använder ett ur
andra synpunkter motbjudande, förkastligt eller
rent afskyvärdt medel. Detta, som i lifvet så ofta
förekommer, måste då leda till förnyad pröfning af
sjelfva målets värde. L. H. Å.
Beslutets natt (Arab. lejlat el-kadr). Se Muhammed,
sp. 428.
*Besman, Fornsv. bismari, bisman, är ett tidigt lån
från ett slaviskt språk (jfr R. bezmen,. P. bezmian).
Besnard [bänār], Paul Albert, fransk målare,
f. i Paris 1849, har studerat konsten vid École
des beaux-arts, der han vann »prix de Rome»,
och han höll sig länge inom de strängt akademiska
skrankorna. Men i de första åren af 1880-talet bröt
han sig ut och vardt en ljusmålare, som i raffinerad
effekt gått öfver alla. Han har upptagit och löst
de svåraste belysningsproblem, hvari han varit en
tillbedd förebild för de yngre. B., som gått i Manets
fotspår, har vågat det yttersta i att sätta ljus mot
ljus, och han har dervid ställt för sig uppgifter,
hvilka kallats »symfonier», när en färg af olika
skiftningar bjudes, eller ock frambringa en harmoni
mellan kontrasterande, men sammanstämda färgtoner. En
porträttgrupp af hans barn var en symfoni i rödt;
Vision de femme kallade han bilden af en upptill naken
qvinna, omgifven af röda blommor i månsken. Sirenen
var en symfoni i rödt; Hösten i grönt; Aftonmoln
visade orange-röd solnedgång i violett landskap; ett
dubbelporträtt af två halfklädda unga damer utgjorde
en harmoni mellan grönt, rödt och blått. I senare
år har franska staten gifvit konstnären uppdrag
att utföra väggmålningar, först i Hôtel de Ville i
Paris, der han målade Astronomien, framställd med
stjernhimmelen sjelf, sedan i École de pharmacie,
der han särskildt målade Aftonen på ett originelt sätt
med två gamla personer, som sitta i qvällen ute på sin
tröskel under qvällshimmelen. Vid franska konstnärers
utställning i Köpenhamn 1888 representerades han
af fyra arbeten, af hvilka här må påminnas om ett
damporträtt, belyst från ena sidan af lampsken, från
den andra af månen, en bisarr ljusverkan, som dock ej
hindrade, att man måste beundra figurens lätta rörelse
och det luftigt graciösa i klädningens sväfvande
veckfall. C. R. N.
Besobrasov (Bezobrazov), Vladimir Pavlovitj,
rysk nationalekonom, f. 1828 i Vladimir, studerade
vestra Europas nationalekonomiska förhållanden
och literatur, skickades flere gånger till
utlandet i officiella uppdrag och vardt, ännu ung,
medlem af vetenskapsakademien i Petersburg. Död
1889. B. författade bl. a. Etudes sur la physiologie
sociale (1857–59), Études sur les revenues publics
(1870), La guerre et la révolution och Études sur
l’économie nationale de la Russie (2 bd, 1882–86).
Besparingsbrännare. Se Gas, sp. 917.
*Bessastaðir, på Alptanäs i närheten af Reykjavik,
var från 15:de årh. den vanliga bostaden för
befallningsmannen öfver Island, när han besökte
landet, och hans fogde bodde der året om. Efter 1685
hade stiftsamtmannen i regeln sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
