Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beuningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Untersuchungen über die innervation des herzens
(1863), som bl. a. innehåller de första antydningarna
om upptäckten af hjertats påskyndande nerver. Efter
sin flyttning till Würzburg utgaf v. B. under
titeln Untersuchungen aus dem physiologischen
laboratorium in Würzburg en serie dels af
honom sjelf, dels af hans lärjungar utförda
undersökningar, hvilka till stor del utgöra
fortsättning af hans tidigare arbeten om hjertats
innervation och i hvilka det afgörande beviset
för tillvaron af påskyndande hjertnerver lemnas.
R. T–dt.
Bezold [betsålt], Friedrich von, tysk historiker,
född i München 1848, blef docent derstädes 1875 och
professor i historia vid Erlangens universitet 1884.
Han kallades 1881 till e. o. ledamot af bajerska
vetenskapsakademien och 1883 till medlem af historiska
kommissionen. Han har utgifvit bl. a. König Sigmund
und die reichskriege gegen die hussiten (3 afd.,
1872–77), Briefe des pfalzgrafen Johann Casimir
(2 bd, 1882–84) och Geschichte der deutschen
reformation (1890: i Onckens samlingsverk).
Bezold [betsålt], Karl, tysk assyriolog, f. 1859,
docent i österländska språk vid universitetet i
München, har bl. a. egnat långvariga studier
åt samlingarna i British museum och är en
af de mera framstående yngre krafterna på sitt
område. Han uppsatte 1884 tillsammans med F. Hommel
»Zeitschrift für keilschriftforschung» och utgifver
sedan 1886 qvartalsskriften »Zeitschrift für
assyriologie». Bland B:s arbeten och editioner må
här upptagas »Die achämenideninschriften» (1882),
»Die schatzhöhle» (på syriska och tyska, 2 bd,
1883–88; efter handskrifter i Berlin, Rom, Paris,
London och Oxford), Kurzgefasster überblick über die
babylonisch-assyrische litteratur (1886), »Catalogue
of the cuneiform tablets in the Kouyounjik collection
of the British museum» (2 bd, 1889–91) och Oriental
diplomacy (1893). Jfr Kilskrift, sp. 683.
Bezpopovsjstjini. Se Raskolniker.
Bezsonov, Petr Aleksejevitj, rysk språkforskare. Se
Bessonov. Suppl.
Bezzenberger, Adalbert, tysk språkvetenskapsman,
universitetslärare, född d. 14 April 1851 i Kassel,
studerade 1869–72 i Göttingen,
1873 i München, blef 1872 filos. doktor
och 1874 docent i Gättingen samt 1879
e. o. professor derstädes. 1880 blef
B. professor i sanskrit och indo-europeisk
språkvetenskap i Königsberg, der han
fortfarande verkar och derjämte innehar plats
såsom arkivarie vid provinsarkivet. 1879–80 var
B. redaktör för den bekanta kritiska tidskriften
»Göttingische gelehrte anzeigen» och utger sedan
1876 »Beiträge zur kunde der indogermanischen
sprachen» (21 :sta bandet under utgifning 1895).
Han utger också, sedan 1890, »Sitzungsberichte der
altertumsgesellschaft Prussia». Utom många större
och mindre uppsatser och recensioner i de nämnda
och andra tidskrifter, i hvilka han behandlar dels
språkvetenskapliga ämnen, dels Ostpreussens urhistoria
och etnografi, har B. utgifvit ett antal sjelfständiga
skrifter, såsom Die a-reihe des gotischen (1872),
Die gotisehen partikeln und adverbien (1874),
Beiträge zur geschichte der litauischen sprache
(1877), Litauische forschungen (1882), Lettiske dialektstudien (1885),
Die sprache der preussischen letten (1888), Die
Kurische nehrung und ihre bewohner (1889). B. har
utgifvit Th. Benfeys »Kleine schriften» (1890–92),
Stokes »Urkeltischer sprachschatz» (1894), »Urkunden
betreffend die erhebung Ostpreussens im jahre
1813» (1894). B., som är en framstående representant
för den indo-europeiska språkvetenskapen i
allmänhet, hör specielt till de förnämste kännarna
af den lettiska folkfamiljens språk och urhistoria.
K. F. J.
Beöthy [böti], Zoltán, ungersk novellist och
literaturhistoriker, f. 1848 i Komorn (son
till den såsom hög hofämbetsman och produktiv
vitter författare bemärkte Zsigmond B.,
f. 1819), är sedan 1882 professor i estetik
och poetik vid universitetet i Budapest. B. är
ledamot af Ungerska akademien och sekreterare
i Kisfáludy-sällskapet. Hans prosaberättelser
utmärka sig för psykologisk skärpa samt realism
i skildringen. Samlingar af dem äro Beszélyek
(Noveller, 1871), A névtelenek (De namnlösa, 1875),
Rajzok (Skisser, 1879) m. m. Sina teaterkritiker utgaf
B. samlade i Szinmüirok és szinészek (Teaterförfattare
och skådespelare, 1882). B. belönades med Ungerska
akademiens pris för ett större verk öfver det tragiska
(A tragikum, 1885) och med Kisfaludy-sällskapets pris
för en historik öfver den ungerska prosadiktningen,
A szép prózai elbeszélés (2 bd, 1886). Han har äfven
författat en värdefull ungersk literaturhistoria
(med illustrationer; 6:te uppl. 1891).
Bhagalkand (Bagalkand), britisk-indiskt agentskap
i Central-Indien, 29,330 qvkm., med omkr. 1,5
mill. innev., omfattar staterna Rewa, Koti, Lohaval,
Nagod, Maihar och Sidpura Dsjagir, alla under inhemska
furstar. Hufvudfloden är Son, som upprinner på
södra gränsen och flyter mot n. ö. parallelt
med Kaimurkedjan och ofvanför Patna faller ut
i Ganges. Jernvägen Bombay–Djabalpur–Allahabad går
genom landet. Den britiske agenten residerar i Sutna.
*Bhagalpur, division i Indien, har (sedan den 1872
tillökats med distr. Maldah) en areal af 53,072
qvkm., med 8,582,490 innev. (1891). Landet,
som genomflytes af Ganges med flere bifloder,
är n. om denna flod öfvervägande slättland,
sträckande sig till de sumpiga, osunda terai på norra
gränsen. Södra delen är bergig, till stor del betäckt
med ogenomträngliga snår och skogsdungar, tillhåll
för tigrar och elefanter. I dalarna bo santaler,
kolh m. fl. urinnevånare. Divisionen består af fem
distrikt: B. (11,054 qvkm., med 2,032,696 innev.),
Santal Parganas, Maldah, Monghyr och Purniah.
*Bhamo är hufvudort i ett distrikt B. (25,380 qvkm.,
med 54,200 innev.) i britiska provinsen Öfre Birma
och har omkr. 7,000 innev.
Bhandara, distrikt i divisionen Nagpur,
Centralprovinserna, Indien, 10,158 qvkm., med
omkr. 743,000 innev. Hufvudstaden B., vid floden
Wainganga, har 13,400 innev.
Bhaonagar, tributstat i britisk-indiska
presidentskapet Bombay, på östra kusten af
halfön Gudjarat, 7,407 qvkm., med omkr. 400,000
innev. Hufvudstaden B., vid Cambayviken, hade 57,653
innev. 1891. Bomullsexport och bomullsindustri. Hamnen
är svårtillgänglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
