Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bhar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bhar, handelsvigt. Se Bahar.
*Bhartpur, en af
radjputanastaterna (se Radjputana), har en
areal af 5,114 qvkm., med omkr. 650,000 innev.
Hufvudstaden B., vid Radjputanajernvägen,
hade 68,000 innev. 1891.
Bharutsch, stad uti Indien. Se Barotsch.
*Bhatgaun har omkr. 30,000 innev.
Bhaugulpore. Se Bhagalpur (äfven
i Suppl.).
Bhavani, Ind. mytol., Sivas gemål.
Se Parvati.
*Bhil. Stammen räknade 1881 i presidentskapet Bombay,
Radjputana och Central-Indien 725,000 medlemmar. Jfr
Kolh.
*Bhilsa hade 1881 endast 7,000 innev.
Bhiwani, stad i distriktet Hissar, Pendjab, Indien,
vid en bibana till Radjputana-jernvägen. 35,487
innev. (1891).
*Bhopal, vasallstat i Central-Indien, 17,745 qvkm.,
med omkr. 1 mill. innev. Regeringen har sedan 1818
förts af en qvinna, först (1818–68) af Sikander
Begum, nu af hennes dotter. Hon erlägger en tribut af
20,000 pd och underhåller en här af omkr. 3,000 man,
som är stationerad i staden Sihor, hvilken är säte
for den britiske politiske agenten för agentskapet
B. Hufvudstaden B. hade 70,338 innev. 1891.
Bhotan, stat uti Indien. Se Butan.
Bhudj. Se Bhutsch.
Bhumidj, indisk folkstam. Se Kolh,
sp. 1021.
Bhutan, stat uti Indien. Se Butan.
Bhuthja. Se Bhot.
*Bi, Apis, zool., är ett insektslägte (ej
insektfamilj), tillhörande ordn. steklar
(Hymenoptera). Om s. k. »falska bin» se Eristalis.
En ny metod i biskötsel uppfanns 1890 af dr G. Wells,
Aylesford, England. Den består deri att man delar
en kupa i midten medelst en tunn, af små bitäta hål
perforerad träskifva och insätter ett bisamhälle
med sin drottning på hvar sin sida af denna
skiljevägg. Genom de små hålen i skiljeväggen få
båda samhällena samma lukt, hvarigenom arbetsbina,
sedan ett drottningspärrgaller lagts öfver båda
samhällenas yngelrum, fredligt arbeta och samla
honing i det gemensamma öfver yngelrummen liggande
boningsrummet. Genom detta förfarande erhålles en
mycket rik honingsskörd. Så berättar Wells, att han
från elfva bikupor under 1891 hade en bruttoinkomst
af 1,135 kronor, d. v. s. en nettovinst af 982,30 kr.
Äfven bina hafva sina sjukdomar. Särskildt må här
påpekas den smittsamma bipesten, som, äfven om den
angriper fullt utbildade bin, likväl dödar endast
larverna och derför äfven kallas yngelröta. Sjukdomens
grundorsak, en bakterie (Bacillus alvei), upptäcktes
1884 af den engelske biforskaren professor Frank
Cheshire. Tecken till sjukdomen äro att larverna
blifva först gula, sedermera bruna eller svarta,
medan hos de förpuppade larverna cell-locken äro
insjunkna och i midten genomborrade af ett fint hål
samt innehålla en seg, slemmig vätska, luktande
såsom ruttet lim. Enligt amerikanske bikännarna
W. R. Howards och Mc Evoys kurmetod bör det af
sjukdomen angripna bisamhället betraktas såsom en
svärm och bina från de gamla kakorna afborstas i en
ny kupa, hvarefter det gamla
kakbygget nedsmältes och den gamla kupan
desinficieras. I England pågår f. n. en agitation i
ändamål att få lagen om boskapspest gällande äfven för
bipesten och att ett af yngelröta angripet bisamhälle
skall på det allmännas bekostnad uppbrännas,
ett sträfvande, som skjuter öfver målet, ty uti
en äfven allramest angripen bikupa finnas alltid
några larver och puppor, som genomgå eller undgå
sjukdomen (jfr R. Howard: »Foul brood, its natural
history and rational treatment», Chicago 1894). —
I syfte »att sprida kunskap om och färdighet i bästa
sättet att sköta bin och fördelaktigaste sättet att
tillgodogöra derigenom vunna produkter» hafva på flere
ställen under de senaste femton åren i vårt land
upp-stått biskötareföreningar. Sådana
föreningar bildades under 1880-talet i Östergötlands,
Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus’ samt
Gefleborgs län, 1891 i Vestmanlands och 1894 i
Skaraborgs län (med 100 medlemmar, under det att de
öfriga torde räkna i medeltal omkr. 50). Föreningarna
åtnjuta årligt understöd (100–500 kr.) af länens
hushållningssällskap. — Biliteraturen i Skandinavien
har under samma tid vunnit en afsevärd tillväxt
genom månatligen utkommande bitidningar, nämligen
i Sverige »Svensk bitidning» (sedan 1880, under
redaktion af H. Stålhammar och I. Wieslander) och
»Bigården» (sedan 1888, under redaktion af J. Michal),
i Norge »Tidsskrift for biskjötsel» (sedan 1884;
redaktör H. Hovind) och »Tidende for fjærkræ og
biavl samt havebrug» (sedan 1889; utg. af Bratsbergs
amts förening til fræmme af binæringer under
landbruget) och i Danmark »Den danske bitidende»
(sedan 1866; redaktör H. Erslev), hvilken utkommer
med 18 n:r årligen, och »Bien» (sedan 1885; redaktör
A. C. Andersen). — Af biliteratur må för öfrigt
nämnas O. E. L. Dahm: »Biet, dess natur och vård»
(1878), och O. M. Reuter: »De lägre djurens själslif»
(n:r 34–36 af »Ur vår tids forskning», 1886–88).
I hufvudartikeln bör det sp. 443, rad. 14 och 15
uppifr. stå: och dels till matlagning före sockrets
allmännare spridning. Vaxet hade stor åtgång vid det
katolska etc.
Biabanak, en först 1875, af engelske öfversten
C. M. Mac Gregor, besökt oasgrupp i den stora
persiska öcknen, omkr. 2 breddgrader n. om Jesd,
ungefär under 34° n. br. och 55° ö. lgd fr. Greenw.,
omfattar åtta byar, hvilka ligga spridda i en
fruktansvärd ödemark af sand och sten, och hör i
administrativt hänseende till Semnan på södra sidan
af Elbursbergen. Hufvudorten är Chur, med 400 af
perser och araber bebodda hus och en tät palmskog,
men med dåligt vatten. Platsen har någon vigt, emedan
ett större antal vägar sammanlöper der.
Bi-afsked. Se Afsked. Suppl.
*Bialovicz-skogen, rätteligen
Bialowiez-skogen (R. Bjelovezskaja
pusjtsja), är 900 qvkm. stor.
*Bialystok hade 60,462 innev. 1891. Stora klädes-
och andra yllefabriker.
Bianca Capello. Se Capello.
Bianchi [-ki], Vinzens Ferrerius Friedrich von,
friherre, hertig af Casalanza, österrikisk militär,
född i Wien 1768, deltog 1788 i fälttåget emot
turkarna samt sedan 1792 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
