Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliophile Jacob ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotek på jorden. Det består af fyra afdelningar: 1)
böcker (öfver 2,600,000 bd) och geografiska kartor
(250,000); 2) handskrifter (inemot 102,000): 3)
mynt och medaljer (omkr. 150,000) samt kaméer och
andra smärre antika konstföremål: 4) kopparstick
(öfver 250,000). Bibliotekets utgiftsstat uppgick
1895 till 790,000 fr., deraf 181,000 fr. till bokinköp
och 80,000 fr. ensamt till katalogiseringsarbeten. I
spetsen för hvarje afdelning står en »konservator». —
Samlingens ursprungliga stommar voro ett af Karl V
i Louvre 1367 inrättadt kungligt bibliotek och det
huset Orléans tillhöriga bibliotek, som tillföll
staten, sedan en medlem af detsamma 1498 bestigit
tronen såsom Ludvig XII. Denne förlade biblioteket
till Blois och införlifvade dermed ytterligare
hertigarnas af Visconti och Sforza (i Pavia)
bibliotek. Dessa samlingar, tillökade med ätten
Bourbons konfiskerade bibliotek, flyttades af Frans
I (1515–47) till Fontainebleau och utvidgades af
honom betydligt genom inköp af i synnerhet grekiska
manuskript i Italien, hvaremot denne konung hyste
motvilja och förakt för tryckta böcker. Emellertid
stadgade han 1536 genom den välbetänkta lagen om
dépôt légal, att till detta kungl. bibliotek skulle
aflemnas ett exemplar af hvarje i Frankrike tryckt
skrift (1689 skärptes påbudet till 2 exemplar). Denna
föreskrift har ej iakttagits noggrant, men dock mer
än något annat bidragit till bibliotekets ofantligt
rika förråd af tryckalster. Karl IX (1560–74) lät
flytta biblioteket till Paris. Den store ministern
Colbert tillökade metodiskt samlingarna och höll
ombud i flere land för att uppköpa allt af värde
för biblioteket; också växte under Ludvig XIV dettas
boknumerär från 5,000 till 70,000. Under 1600-talet
ombytte samlingen flere gånger förvaringsställe. På
1720-talet inrymdes den i Mazarins gamla palats vid
Rue Richelieu i Paris, hvarest den ännu finnes,
om ock byggnaden alldeles ändrat gestalt och
förskönats (1854–82) samt med utvidgningar numera
upptager ett helt qvarter. Vid franska revolutionens
utbrott 1789 hade antalet böcker stigit till 150,000
bd. Rikedomen på handskrifter härrör ej oväsentligen
från klostrens och stiftens indragning 1789–92,
då 18,000 manuskript (och mer än 100,000 böcker)
vunnos. Samtidigt fick allmänheten fritt tillträde
till biblioteket; dittills hade det varit tillgängligt
endast för privilegierade personer. Läsesalen hålles
öppen äfven om söndagarna. Intet hemlån af böcker
medgifves. Afdelningarna för böcker och handskrifter
hafva dessutom hvar sin salle de travail, som hålles
öppen alla söckendagar, men är tillgänglig endast för
forskare och skriftställare. Alltefter landets rådande
regeringsform har biblioteket omvexlande burit namnet
Bibliothèque royale, b. impériale och b. nationale.
Bibliska kommunister. Se Perfektionister.
Bi-blommor kallas ofta sådana blommor, hvilkas
befruktning förmedlas af bin.
Biboras natricus, farmak., borax (se d. o.).
*Bibra, E., dog 1878.
Bibracte. Se Beuvray.
Bi-bröd kallas den produkt, som åtskilliga insekter,
särskildt bin, förmå att framställa genom att arbeta
in frömjöl i den nektar, som de samla ur blommorna,
Särskildt genom frömjölets
rikedom på qväfvehaltiga näringsämnen har denna blandning
stor betydelse för såväl den utvuxna insekten som
för dennas afkomma under dess utveckling. Det är
under insamlandet af material till detta bi-bröd,
som åtskilliga insekter komma att spela den allmänt
kända vigtiga rollen af en af de betydelsefullaste
förmedlarna af korsbefruktning inom växtriket.
G. A.
Biby, fideikommiss i Södermanlands län,
med hufvudgården B., 2 mtl frälsesäteri,
belägen i Gillberga socken vid Östra Hjelmaren
(Hyndevadsström). Fideikommisset omfattar 10 5/8
mtl i Gillberga socken, taxerade (1894) till
326,000 kr. (deraf 7,000 kr. för B. qvarn, såg,
tegelbruk och kalkugn samt Vittjevikens fiske),
4 3/4 mtl i Husby-Rekarne socken, tax. till 129,000
kr., samt 5 mtl i Öja socken, tax. till 134,200 kr.,
tills. 20 3/8 mtl, tax. till 589,200 kr. Innehafvaren,
kapten P. F. von Celsing, innehar med lika rätt
godsen Fjellskäfte i Floda och Hellefors i Lilla
Mellösa socknar af samma län samt hus i Stockholm,
N:r 3 Regeringsgatan, tax. till 255,700 kr. (1894).
Bicarbonas natricus, farmak., natronbikarbonat
(tvåfaldt kolsyradt natron). Se Soda, sp. 11.
*Bicêtre ligger 1 km. s. om Paris, utanför
fästningsmuren.
Bickell, Gustav Wilhelm Hugo, tysk syriolog
och katolsk teolog, föddes i Kassel 1838 af
protestantiska föräldrar. Fadern var den bekante
juris professorn i Marburg, vice-presidenten
vid öfverappellationsdomstolen och ordföranden
i justitieministeriet i Kassel Johann Wilhelm
B. (f. 1799, d. 1848). B. blef docent i Marburg
1862, i Giessen 1863, öfvergick till katolicismen
1865, prestvigdes 1867, kallades s. å. till
e. o. professor i orientaliska språk vid Münsters
kungl. akademi samt blef ord. professor i semitiska
språk och kristen arkeologi vid teol. fakulteten i
Innsbruck 1874 och i semitisk filologi vid filos.
fakulteten i Wien 1891. Af hans många arbeten äro
de förnämsta S. Ephraemi carmina nisibena (1866),
Grundriss der hebräischen grammatik (1870), Gründe
für die unfehlbarkeit des kirchenoberhauptes
(1870), Conspectus rei Syrorum litterariae (1871),
Ausgewählte gedichte der kirchenväter Cyrillonas,
Balaeus .... aus dem Syrischen übersetzt (1872),
Ausgewählte schriften der kirchenväter Aphraates
.... aus dem Syrischen übersetzt (1874), S. Isaaci
Antiocheni opera omnia (1873), Kalilag und Damnag
(1876; syrisk text och öfvers.), Synodi Brixinenses
saeculi XV (1880), Carmina veteris testamenti
metrice (1882), Dichtungen der Hebraeer (3 dlr,
1883), Kritische bearbeitiing der Proverbien,
des Jobdialogs, der Klagelieder (hufvudsakligen
från metrisk synpunkt, i »Wien. zeitschrift f. die
kunde des morgenlandes», 1891–94), Das buch Job
auf seine ursprüngliche form zurückgeführt und
im versmaasse des urtextes übersetzt (1894).
H. A.
Bickmore [-mår], Albert Smith, nord-amerikansk
naturforskare, född i staten Maine 1839, studerade
från 1860 naturvetenskaper i Cambridge under
Agassiz och blef redan 1861 föreståndare för
molluskafdelningen vid dervarande museum för
jämförande zoologi. För att öka museets samlingar
och lägga grunden till ett dylikt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
