- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
845-846

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bielke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stillestånd 1504 och 1510 med Ryssland, knöt vänskaps-
och handelsförbindelser med Estland, gjorde det
första försöket att medelst en kanal förbinda Saima
med hafvet och förde i det hela styrelsen »med kraftig
hand och klok omsorg». Död i April 1511. »Honom sörjer
hela landet», heter det i ett bref skrifvet kort
derefter. — I sitt äktenskap med Gunilla Bese hade
B. sönerna Ture Eriksson (riksråd, djupt invecklad
i Vestgötaherrarnas uppror 1529, dödsdömd, men mot
dryga böter benådad) och Axel Eriksson (sedan 1540
riksråd, lagman i Östergötland, sedan 1554 lagman i
Småland, död 1559), en af Gustaf Vasas förtrognaste
män och befryndad med konungen, hvilkens gemål
Margareta var syster till B:s första hustru, Anna
Leijonhufvud. Af herr Erik Turessons döttrar var
Karin gift med den bekante Arvid Vestgöte och Anna
(se Bielke 3), den modiga försvårarinnan af Kalmar
1520, med riksrådet Johan Månsson (Natt och Dag).

20. Bielke, Svante Turesson, friherre, rikskansler,
tillhörde Salsta-grenen och var son till riksrådet
Ture Pedersson (se slägtöfversigten) samt föddes
1567. B. var liksom brodern Nils (se B. 21) en nitisk
anhängare af hertig Karl i dennes förvecklingar
med Sigismund. Han blef 1599 lagman i Småland och
ståthållare öfver Kronobergs län, var 1602 en
af kommissarierna vid fredsmötet i Knäred, blef
s. å. riks- och kansliråd samt 1602 rikskansler. 1608
var han legat till Wismar. Sistn. år erhöll han
jämte brodern Nils friherrlig värdighet (men intet
friherreskap). Död 1609.

21. Bielke, Nils Turesson, friherre, riksråd,
den föregåendes broder, född på Hörningsholm
d. 5 Nov. 1569, blef 1594 hertig Karls råd och var
alltsedan en ifrig anhängare af honom. B. var 1602
ombud vid fredsmötet i Knäred, utnämndes s. å. till
kansli- och hofråd. förordnades 1605 till öfverste
befallningsman öfver allt krigsfolk och kallades
1606 till riksråd. 1608 underhandlade han med
polackerna och, i Ufsbäck, med danskarna, blef
lagman och erhöll friherrlig värdighet (men intet
friherreskap). Nov. 1612–Jan. 1613 var han å nyo
svensk fullmäktig vid underhandlingarna i Ulfsbäck,
som ledde till freden i Knäred. 1614 utnämndes han
till assessor i Svea hofrätt, fick 1617 Smålands
lagsaga och utnämndes 1623 till president i Åbo
hofrätt — han var den förste innehafvaren af
denna plats — och derjämte till landshöfding öfver
hela Finland, hvartill 1628 kom befattningen med
hela Finlands militära ärenden, så att B. egde en
generalguvernörs makt och myndighet. Han fick 1630 på
egen begäran afsked från presidentsämbetet och 1631
från de bägge öfriga. 1634 vardt han öfverlandshöfding
i Vestergötland och lagman i Kalmar lagsaga. Han
dog 1639.

*Bielke, den danska grenen (sp. 501). 1. Henrik
B
. deltog icke i sjöslaget å Kolbergerheide
1644, utan tjenstgjorde vid denna tid i kriget i Norge
såsom öfverste. — 3. Jörgen B., broder till B. 1, född
på Elingaard d. 2 Juni 1621, deltog såsom kapten i
»hannibalsfejden» (se d. o.) 1644–45, var 1646–47 i
kejserlig krigstjenst och blef vid krigsutbrottet
1657 generalkrigskommissarie i Norge. Han öfvertog
vid länsherren Peder Vibes förfall befälet öfver trupperna
i Trondhjemstrakten samt bemäktigade sig raskt
Jämtland och Herjedalen, men kallades senare på året
söderut med större delen af sin styrka för att hjelpa
ståthållaren på Akershus. Vid krigets förnyande 1658
utnämndes han till generallöjtnant öfver norska
milisen omedelbart under konungens befäl. Från honom
utgick planen till angreppet på Trondhjem, han gjorde
infall i Bohuslän och försvarade Fredrikshald samt
ansåg sig genom sina åtgärder »hafva räddat Norge åt
konungahuset». 1660 utnämndes han till riksråd och
derefter till ledamot af stats- och krigskollegiet
samt Höjesteret. 1664 lenmades åt honom Kalundborgs
amt, och 1675 blef han ståthållare på Själland och
öfverkommendant i Köpenhamn. B. var nära förbunden med
Ulfeld och sedermera med Griffenfeld, hvilken hans
hustru, Magdalena Sibylla Gersdorf, omfattade med
»svärmisk beundran och kärlek». Efter Griffenfelds
fall (Mars 1676) förvisades B:s hustru från Köpenhamn,
och B. sjelf miste sitt inflytande och förflyttades
1679 till Kalundborg. Död d. 17 Febr. 1696. — B:s
Selvbiografi (utg. 1890 af Fridericia) omfattar
tiden t. o. m. 1670 och är af historiskt intresse
för de tre nordiska rikena, för Sverige särskildt
genom sina underrättelser om gränskrigen 1644–60.
1. E. Ebg.

*Biel-sjön är 42 qvkm. stor, ända till 78 m. djup och
ligger nu 430,1 (förut 434) m. öfver hafvet. Vid
öfre änden upptager den Zihl (Thièle) från
Neufchâtel-sjön, vid nedre änden Suze från Jura. Till
följd af den på 1870-talet verkställda korrektionen
af Jura-sjöarna flyter genom Hagneckkanalen en del
af Aar ut i sjön, på östra sidan, och lemnar den vid
Nidau genom Aar-kanalen, i hvilken 2 km. längre ned
sjöns forna aflopp, »gamla Zihl», mynnar in. Som bevis
på att trakten omkring sjön varit bebodd från urminnes
tid tjena de många lemningar af pålbyggnader, som
finnas vid stränderna; många af fynden förvaras i
Schwabmuseet i Biel.

Bielstein [bilstajn]. Se Bil.

Bienaimé [bjännemē], Luigi, italiensk bildhuggare,
f. 1795 i Carrara, d. 1878 i Florens, var länge
medarbetare åt Thorvaldsen i dennes atelier i Rom. B:s
arbeten äro mestadels ideala, lyrisk-idylliska eller
religiösa figurer, utförda med poetisk vekhet och
säker teknik. Här må nämnas hans Oskulden. Diana
öfverraskad i badet, Telemachos, Liggande bacchant

och Kristus som barn, af en ängel varnad för
en orm.


Bienewitz [bīne-]. Se Apiani.

Bien public [biä’ng pybli’k], Fr., allmänt väl, det
allmänna basta. Om La Ligue du bien public se Liga
och Ludvig (XI), sp. 182.

Bier [bīr]. T., öl (se d. o.; om härledningen af
ordet se sp. 635, noten).

Bierhalle [bīr-], T., ölstuga.

Bierkeraet, namn på den under medeltiden för de
skånska städerna och Bornholm gällande
gemensamma stadsrätten. Jfr Bjärköa-rätten.

*Biermann, K. E., dog 1892 i Berlin.

Bierstadt [bīr-], Albert, nord-amerikansk
landskapsmålare, f. i Solingen (Westfalen) 1830,
kom med sina föräldrar redan 1832 till Amerika,
men skickades på grund af sina anlag för teckning
1853 till Düsseldorf, der han studerade under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free