Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bielke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lessing och A. Achenbach. Efter studieresor
i Tyskland, Schweiz och Italien målade B. 1857
i New Bedford (Massachusetts) flere landskap,
som väckte uppseende, och deltog sedan i general
Landers expedition till Klippbergen, hvarjämte
han besökte Utah och S. Francisco. Derpå fick han
uppdrag att måla för kapitolium i Washington,
hvarför han reste till Italien och Paris. Hans
effektsökande taflor likna ofta ett panorama och
framställa mest vilda, öde trakter, hvartill
han gerna lägger starka lufteffekter. Bland
hans mest i Amerika befintliga taflor märkas
Morgon i Klippbergen, Landers pik, Soluppgång
i Kalifornien, Storm i fjällen, ansedd för hans
mest storartade verk, Yosemite-dalen i Kalifornien
m. fl.
Bieskiderna. Se Beskiderna. Suppl.
*Bifilar. Se Rättelser, bd 18, sp. 819.
Bifilar-elektroskop. Se Torsions-elektroskop.
Bifilär veckling l. bifilär lindning, fys., en vid
framställande af motståndsrullar, som icke böra
ega någon stor sjelfinduktion (se d. o. Suppl.),
använd veckling, som åstadkommes derigenom, att
ledningstrådens båda ändar läggas bredvid hvarandra. I
den så uppkomna dubbeltråden blir den enkla trådens
midt den ena änden, den andra utgöres af den enkla
trådens två ändstycken. Dubbeltråden vecklas på
vanligt sätt upp på en trådrulle. Induceras genom
yttre strömmar elektromotoriska krafter uti den
bifilärt vecklade tråden, så äro dessa lika stora i
dubbeltrådens båda hälfter, men riktade så, att de
verka i motsatt led, d. v. s. taga ut hvarandra. En
afart af den bifilära vecklingen har införts af
fransmannen Gouy. Vid denna veckling, som är ännu
effektivare än den vanliga bifilära, vänder man om
upplindningsriktningen, så snart hvarje helt hvarf
blifvit upplindadt på trådrullen. S. A–s.
Biflindi, Nord. mytol. Se Bäf-linde.
Biflod. Se Flod.
*Bifurkation, tudelning, gaffelgrening, en naturlig
vattenförbindelse mellan tvänne sjelfständiga
floddalar, vare sig denna förmedlas af en flod
eller en sjö. Bifurkationer förekomma antingen
i mycket jämna trakter utan utprägladt fall i
någon bestämd riktning, således der vattenskillnad
(vattendelare) saknas, eller ock der en flod löper
nära vattenskillnadslinien och det i denna finnes en
fördjupning, hvarigenom en del af flodens vatten
kan lemna den ursprungliga dalen och gå öfver i
den närgränsande. Bifurkationer äro inga vanliga
företeelser, dock torde de vara flere än man i
allmänhet föreställer sig. Sjöbifurkationer,
d. v. s. der en sjö har aflopp genom tvänne
sjelfständiga floddalar, förekomma såväl i bergland,
t. ex. flerestädes i Norge (den mest bekanta är
Lesjeskogsvand på Dovrefjeld, som sänder Laagen mot
s. till Glommen och Rauma mot n. till Romsdalsfjord),
som i slättland, t. ex. bland de masuriska sjöarna i
Nord-Tyskland och i norra Ryssland, der Sego Ozero
genom Kumsa står i förbindelse med Onega och under
våren genom Segesja med Vyg-sjön och Hvita hafvet. På
visst sätt en förening af flod- och sjöbifurkation
lemnar Manytjområdet. Genom delning af Kaukasusfloden
Kalaus’ vatten till vestra och östra Manytj strömmar
detta åtminstone under snösmältningen till
både Svarta och Kaspiska hafvet. Bland mera
bekanta flodbifurkationer må nämnas Torne elf. som
genom Tärendö elf sänder en stor del af sin
vattenmassa till Kalix elf, Haase, som sätter Ems
i förbindelse med Weser, och Orinoco, som genom
Casiquiare står i förbindelse med Amazonflodens,
biflod Rio Negro. Genom det 1891 af B. W. Evermann
närmare undersökta Two ocean pass i staten Wyoming,
Nord-Amerika, s. om Yellowstone-park, under 110°
10’ v. lgd fr. Greenw, och 44° 3’ n. br., eger en
flodförbindelse rum mellan Snake river och Öfre
Yellowstone, hvarigenom fisk kan gå öfver från
Columbias till Mississippis vattensystem.
Bigelow [bi’ggelå], kir., ett instrument, som
användes vid stenkrossning (se d. o.), och som
konstruerats af den särskildt såsom operatör af
blåsesten bekante läkaren i Boston Henry Jacob
Bigelow. Sin operationsmetod har han framställt
i arbetet Litholapaxi or rapid lithotrity with
evacuation (1878).
Bigelow [bi’ggelå], Erastus Brigham, nord-amerikansk
fabrikant och uppfinnare på textilindustriens område
samt statsekonomisk författare, en förkämpe för
ett utprägladt tullskyddssystem, föddes i Boylston,
Massachusetts, 1814 och dog i Boston 1879. Genom sin
energiska agitation bidrog B. i hög grad att skapa det
invecklade tullsystem, som infördes i Förenta staterna
1867. Hans författareverksamhet gick också särskildt
ut på tullfrågan; den vigtigaste och omfångsrikaste
af hans skrifter är det genom sin materialrikedom
värdefulla arbetet The tariff question considered in
regard to the policy of England and the interests
of the United states (1862). En mera populariserad
och sammanträngd framställning af sina tullpolitiska
åsigter gaf han i The tariff policy of England and
the United states contrasted (1877).
Bigelow [bi’ggelå], John, nord-amerikansk diplomat
och publicist, f. 1817 i staten New York, blef
1839 advokat, men egnade sig snart åt journalistisk
verksamhet och blef 1850 delegare och (till 1861)
medredaktör af W. C. Bryants »New York evening
post». 1861 utnämndes han till Förenta staternas
konsul i Paris samt blef 1864 chargé d’affaires
och 1865 minister derstädes. Denna post, som då
var särdeles kinkig på grund af Napoleons ställning
till de upproriske sydstaterna och det mejikanska
kejsaredömet, skötte han till slutet af 1866, då
han på begäran entledigades. Han var derefter ett
par gånger statssekreterare i staten New York och
en tid hufvudredaktör för »New York Times». B. har
skrifvit bl. a. Jamaica in 1850 or the effects of
sixteen years of freedom on a slave colony (1852),
The life and public services of G. Ch. Fremont
(1856), det statistiska arbetet Les États-Unis
d’Amérique en 1863 (1863), Molinos the quietist
(1882), W. C. Bryant (1885; ny uppl. 1890). Dessutom har
han utgifvit »The writings and speeches of J. Tilden»
(1885), Benj. Franklins sjelfbiografi (1868, flere
uppl.), efter en originalhandskrift, som han fann i
Frankrike, och Franklins skrifter (1887 o. f.).
Bigha, stad i den asiatiska delen af vilajetet
Konstantinopel, vid Bigha-su (forntidens
Granikos). Omkr. 6,000 innev. Staden är historiskt
märklig genom Alexander den stores seger öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
