Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Billot [bijå’]. 1. Jean Baptiste B.,
fransk general och krigsminister, född i Chaumeil,
depart. Corrèze, 1828, genomgick krigsskolan i S:t
Cyr 1847–49 och blef derefter officer. Han deltog i
fälttåget i Mejico och blef vid utbrottet af 1870 års
krig stabschef vid en infanteridivision, som tillhörde
Rhenarméns 2:dra kår, samt var med vid Spicheren och
vid försvaret af Metz. I Nov.
1870 blef han öfverste och fick snart derpå befälet
öfver den nybildade 18:de armékåren, med hvilken
han på ett utmärkt sätt deltog i slaget vid Lisaine
d. 16 Jan. 1871 samt lyckades sedermera undkomma
längs den schweiziska gränsen. 1871 valdes B. till ledamot af
nationalförsamlingen, der han slöt sig till
republikanska venstern, hvars president han
blef, och 1873 kraftigt motsatte sig planerna
på en monarkisk restauration; B., som 1871
blifvit brigadgeneral, utnämndes 1878 till
divisionsgeneral och 1879 till öfverbefälhafvare
öfver den 15:de armékåren (i Marseille). Den
30 Jan. 1882 öfvertog han i Freycinets kabinett
krigsministerposten, som han nedlade d. 28 Jan.
1883, emedan han vägrade att beröfva de orleanske
prinsarna deras grad inom armén. Han blef 1885
kommenderande general öfver 1:sta armékåren (Lille)
och 1888 arméinspektör. B. är medlem af krigsrådet
(»conseil supérieur de la guerre») samt sedan
1875 senator för lifstiden. — 2. Albert B.,
fransk diplomat, född 1841, blef 1865 tjensteman
i utrikesministeriet, der han blef chef 1880 för
handels- och 1882 för den politiska afdelningen,
samt utnämndes 1885 till envoyé i Lissabon och
1890 till ambassadör i Rom. Han har skrifvit
flere broschyrer i utlemningsfrågan.
*Billroth, Christian Albert Theodor, tysk läkare,
dog i Wien d. 6 Febr. 1894. Jfr nekrolog af J. Berg
i »Hygiea» (1894).
*Billström, L., tog 1878 afsked från
borgmästaresysslan och afled d. 7 Aug. s. å.
Billwärder-Ausschlag, förstad till Hamburg, på ön
Billwärder (Billwerder, se d. o.), med jerngjuteri,
cementfabrik och skeppsbyggeri. 23,961 innev. (1890).
*Bil- och bolfärdigt. Uttrycket förekommer icke i
den nya sjölagen, af d. 12 Juni 1891.
Bilsa, indisk stad. Se Bhilsa.
*Bi-lus. Jfr Pupipara och Spanska flugor.
Bi-mal, zool. Se Vaxmal.
Bimbia, landskap på södra sluttningen af Kamerun,
vid norra stranden af floden B., snedt emot
Fernando Po, tillhör tyska protektoratet Kamerun. En
Hamburgfirma har faktorier derstädes.
Bimetallism (af Lat. bis, två gånger, och metall), en
på senaste tiden inom finansläran nyttjad beteckning
för den dubbla myntfoten, d. v. s. både silfver och
guld såsom grund för ett lands myntväsende, i motsats
till monometallism l. enkel myntfot. Jfr Myntfot.
*Bi-månar kallas äfven vädermånar.
Bind. Se Bokbinderi, sp. 802.
Binda (åkerbinda, löfbinda), bot. Se Polygonum.
Binda, kir. Inom kirurgien nyttjas olika slag af
bindor. Den yttersta delen af ett förband utgöres i
regel af en binda af gas, gasbinda, medelst hvilken
förbandet fasthålles i sitt läge.
Vid behandling af benbrott och i allmänhet, då det
gäller att gifva en kroppsdel ett stöd, som sluter sig
efter kroppsformen, nyttjas gipsbinda, vanligen en
gasbinda beströdd med gips. Jfr Esmarchs binda och
T-binda. J. E. J–n.
Bindalen, sydligaste häradet i Nordlands amt, Norge,
består af socknarna Vatsaas och Solstad, 1,699 qvkm.,
med 2,461 innev. (1891). — Bindalsfjord, en från
hafvet inträngande fjord, som till en del bildar
gräns mellan Trondhjems och Tromsö stift. Längre in
delar den sig i flere armar, af hvilka Urfjord och
Tosenfjord äro de vigtigaste.
Bindeord, språkv. Se Konjunktion.
Bindesubstanssvulster, med. Se Tumör.
Bindesäck, saccus conjunctivae. Se Öga, sp. 601.
*Bindhinneinflammation. Se vidare Ögoninflammation
och Ögonsjukdomar.
Bindhinne-katarr. Se Ögoninflammation.
Binding, Karl, tysk rättslärd, f. 1841 i Frankfurt
a. M., sedan 1873 professor i straffrätt och
kriminalprocess vid Leipzigs universitet, har i sin
författare- och lärareverksamhet sökt bidraga till att
fylla klyftan mellan juridisk teori och praxis. Hans
förnämsta arbete är Die normen und ihre übertretung
(2 bd, 1872–77; 2:dra uppl., I, 1890), i hvilket han
företog en revision af de allmänna kriminalrättsliga
lärorna. Vidare märkas hans historiska arbete Das
burgundisch-romanische königreich (I, 1868) samt det
genom skarpsinne och omfattande lagkännedom utmärkta
verket Handbuch des strafrechts (I, 1885), Grundriss
des gemeinen deutschen strafrechts (4:de uppl. 1890)
och Grundriss des deutschen strafprocessrechts
(3:dje uppl. 1893).
Bindsallat. Se Sallat.
Bindsten. Se Mur, sp. 478.
*Bindväf. Se vidare art. Elastisk.
Bi-nerv (nervus accessortius), anat. Se Hjernnerver.
Binet [binä], Victor Jean Baptiste Barthélemy,
fransk landskapsmålare, f. 1849 i Rouen, var först
dekorationsmålare, utbildade sig på egen hand och
uppträdde första gången på Salongen 1878 med taflan
Djurparken. Bland hans senare arbeten må framhållas
En gata i Arcueil (1879), En gammal väg nära Bicêtre
(1885), Sommarmorgon (1886), Eftermiddag i September
(1887) och Vinterafton (1888). B. eröfrade guldmedalj
vid verldsexpositionen 1889. I »dissidenternas»
salong å Marsfältet 1890 deltog han med tre taflor. —
Hans broder Adolphe Gustave B., f. 1854, har gjort
sig bemärkt såsom häst- och genremålare.
Binette [binä’tt], Fr., efter tillverkaren, Binet,
ett namn på allongeperuken.
Bing, bing-bing. Se Te, sp. 1459.
Binger, Louis Gustave, fransk Afrikaresande, född
1856 i Strassburg, företog som ung officer flere resor
till Senegambien och Sudan, under hvilka han utförde
topografiska arbeten och studerade språk. Våren 1887
anträdde han från Bammako vid öfre Niger en stor
resa till Grand Bassam på Elfenbenskusten, dit han
ankom våren 1889. På denna resa kom B. genom alldeles
obekanta trakter, bl. a. till staden Kong, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
